I torsdags var jag på Gyllene Tider. Igen. Jag har sett dem förr och jag hopppas på att få se dem igen. De är ett glädjepiller rakt av ❤️

Corrinda skulle med, men hon fick förhinder så i stället gav hon biljetten till Petra, så det var vi och Helen som gick. Syrran blev klar i sista sekunden så hon kom senare. Helen och jag är båda gärna ute i god tid, så, med tanke på att det varit väldigt stökigt med insläppen på Botaniska trädgården tidigare i år, bestämde vi att mötas kl 16. Det var insläpp 17. Vi träffades, och gick via Ica till Botan och där var det ju inte direkt någon kö. Ganska exakt 33 personer före oss:D De hade nummer på händerna och hade tydligen stått där sen dagen innan. Fattar inte riktigt hur det där funkar, för helt uppenbart stod de inte i kö hela tiden utan de hade på nåt sätt markerat sin plats?

När klockan närmade sig fem så radade de upp sig en och en, en kvinna gick och räknade in så alla stod i rätt ordning och så sa hon: ”Inget spring nu, alla går i samma kö, ingen trängs eller går före.”

Helen frågade försynt om vi som inte hörde till dem med siffror på händerna möjligen fick gå i vilken ingång vi ville, det fanns tre eller fyra. Absolut inte! ALLA skulle gå i samma, för annars blev det orättvist, en del hade väntat sen i går morse.

Jag har väldigt svårt för trams, det vet alla 🙈 så jag sa väl nåt om att jag nog inte fogade mig efter deras fjant utan tänkte gå i den ingången som det inte var kö. Fick en ond blick tillbaka som jag ignorerade:D

Seriöst här. Jag fattar att de köat länge, men för den sakens skull så kan de inte kräva att ingen annan tar en annan incheckning. Inte utan att ha dealat det med arrangören. Givetvis tränger jag mig inte före, men jag tänker heller inte stå i kö om det finns andra ställen där det inte är kö. Det är liksom sunt förnuft.

De öppnade nu inte insläppet förrän närmare sex, trots att de annonserat att de skulle öppna fem. Vad tror ni händer då? Tror ni att de här trettiotre människorna ställer sig i en kö som de sagt att man måste? Nä, just det 😂 de spred ut sig på alla tre. Herregud alltså. Jag och Helen tog den som det var minst folk i och sen gick vi och ställde oss längst fram vid scenen. Utan att ha köat sen i går morse 🙈

Det märkliga sen var ju ändå att flera av de här som köat med siffror på händerna, stod bakom oss. Jag kan svära på att de alla hunnit fram till scenen långt före oss om de velat för vi tog god tid på oss. Fattar ingenting av det där, men de kallade sig för hardcorefans. 🤷‍♀️

Det enda som hände, förutom att vi hamnade allra längst fram i mitten då, var att vi också hamnade i världens jävla skyfall. Ett långvarigt ösregn. 😆 Där fick man för att man försökte vara smart och undvika kökaos:D

Jag HATAR att vara ute i regn. Nu hade jag medvetet tagit med bara en regnponcho, men en helt ok sådan, det var rätt varmt så jag räknade med att inte frysa. Eller så tänkte jag att jag får hoppa mig varm. Men ändå, det suger så jävla hårt att vara ute i regn. Jag blev inte speciellt blöt vare sig om benen eller kroppen, men alltså, man får vatten i ansiktet, det rinner i hårfästet, håret blir blött, det rinner in vatten i ärmarna när man lyfter en arm för att torka vatten ur fejset. Det är inte kul. Dock så måste man se det positiva i allt. Och vad kan man göra annat än garva åt eländet? Där stod vi, bitvis med blicken fäst i backen för att få regnet på huvan/nacken. I en timme typ. Det vräkte ner. Fullkomligen. My god.

Men sen slutade det och då kom syrran, som utan problem kunde ställa sig hos oss 😂 Vi hade med facit i handen kunnat komma två timmar senare och sluppit regnet men nu gjorde vi inte det:D

När regnet avtog kom också publiken och vad jag vet gick det fint i insläppet. Bra för dem:D

Coola Uno Svenningsson var förband.

Om ni följer mig på instagram så kan ni se en film när han sjunger ”Kan inte se dig klart”…och får en rejäl sköljare med vatten från taket av scenen. Allmänt gapskratt och jag är grymt imponerad av honom som skrattade till men sen sjöng vidare, han tappade inte tonen. ”Men jag håller mig vid liv”… kom sen och då knöt han näven och garvade:D Han är skicklig. Och jag gillar honom. Det bästa förband någonsin tror jag:D

Han lirade 45 minuter ungefär, och sen liten paus innan Gyllene tider klev på.

Även där rekommenderar jag er att kolla på instagram för jag filmade mer än fotade.

Det här är ett gäng extremt kompetenta musiker, med glädje över det de gör. Det märks att de älskar det. Jag har älskat Gyllene Tider sen jag var liten, säkert sen första början. Vi åkte skolbuss och vår chaufför var en klok man. Han spelade in den musik som var poppis på kassettband som han sen körde i bussen, så min första kontakt med dem var i skolbussen och jag föll direkt. Om nån väcker mig mitt i natten och ber mig sjunga valfri sång så tror jag att jag kan det, de sitter i muskelminnet.

Vi stod ju längts fram vid kravallstaketet och hade ingen framför oss, det är perfekt. Det är också perfekt att kunna luta sig mot staketet, det avlastar så mycket, så det blir inte ens jobbigt. Tips från coachen alltså, ta häng på ett kravallstaket.

De levererade alla låtar de ska, alla man vill ha och några till. Ändå finns det ett hav att ännu fler låtar.

Vädret höll sig fint, det var en ljum kväll, varmare än på länge och inget mera regn! Jag tror att hela publiken njöt, jag gjorde det definitivt.

Allt roligt har ett slut, och så även en konsert. Med en skön känsla i hela kroppen som sitter kvar. Och jag lyckades också få tag i en sånhär:

Revansch 🙂

Min allra första konsert var Europe, jag och Helen och massor av två meter långa tonårskillar. Vi var runt 14-15. Alla killarna var trevliga och de som stod närmast oss skyddade oss från övrig publik, småtjejerna ensamma liksom:D Ian, trummisen kastade sina trumpinnar och jag såg inte vad som hände, utan bara att något kom blixtrande över huvudet. Jag höll upp händerna för att skydda skallen och en av trumpinnarna hamnade i min hand. Jag kastade den ifrån mig i lite panik över att alla killarna slängde sig efter den.

Ja, så jag hade Ians trumpinne men gav bort den, något som såklart grämt mig sen dess:D Nu har jag Micke Syds👌

Jag uppdaterade även min tröja:

Den jag hade på mig, var en av Janelles eller Patricias som de fick när vi såg GT 2004, tror jag.

Kort i modellen, tjock i kvaliteten och hade gulnat lite, så den fick åka i blekmedel och tvätten. Blev fin men inte längre 😀 Jag klippte också av halslinningen på den för den var alldeles för tajt i halsen. Nu går den att använda:D

Det var en ljuvlig kväll, en fantastisk konsert och ett minne för livet såklart.

Det tar hundra år att ladda upp bilder, det är världens sämsta täckning här, och nu när det regnar är det om möjligt ännu sämre. Jag postar iväg det här inlägget så kommer det flera inom kort:D

Ha ni sett Gyllene Tider? Nu eller förut? Berätta gärna 🤗