Jetlag är inte att leka med, men jag tycker sällan att jag har problem på ditresan. Kanske beror det på att man är sysselsatt hela tiden? Kanske på att det är enklare att acklimatisera sig när man kliver av en åttatimmars flygresa men det känns som att man bara tagit en lång tupplur:) Jag vet inte. Men för oss är det inga problem att hålla oss vakna till det blir sovdags på resmålet:)

Vi somnade ju som stockar och hade ställt klockorna på 8.00. En sekund efter att syrran stängt av sitt, och hon är snooze-master, hojtade hon ett glatt ”Godmorgon!” Jag vet inte om det var för att jag blev så chockad eller för om jag själv var rätt pigg, denna märkliga känsla jag så sällan upplever när jag vaknar 😉 men jag kvittrade glatt tillbaka: ”Gomorrn!”

Vi rafsade snabbt ihop våra duschgrejor och handdukar, (på hostelet ingick sängkläder och handdukar) och pep iväg in i duschen. Amerikaner är ju konstiga på många sätt, men det här med att ha ett fast duschhuvud på väggen är jätteknepigt. Framför allt om det inte finns några hyllor att ställa tvål osv på. Men, det är bara att anpassa sig och efter några duschar är man van:D

Sen ner i matsalen där vi lyckades komma precis innan ett större sällskap, pust. Det var bara att slå sig ner vid någon annans bord, och käka frukosten. Vi surrade om vad vi skulle göra under dagen och bestämde oss för att promenera 🙂 No shit, det gör vi hela tiden ju, men eftersom solen strålade och det var otroligt vackert väder så passade det bra. Nån dag skulle det komma lite regn så vi planerade efter väderprognosen:)

Vi bodde väldigt nära Lincoln Park så det tänkte vi att vi ville se, det och Lincoln park zoo. Och Navy Pier.

Vi drack påtår ute i receptionen, eller inte I repan utan det är en samlingspunkt där, och googlade kartor och diverse. Insåg att den bästa kartan satt på väggen så den fotade vi av.

Efter att ha funderat fram och tillbaka så bestämde vi oss för att bara GÅ. Dit näsan pekar, men mot Lincoln park. Fast först en tur i området. Det var så fina hus och många hade halloweenpyntat. Vi gjorde oss klara och så gick vi.

På gatan intill låg en kyrka, som även den var pyntad men minus skelett och onda andar;) Vi tänkte såklart gå in men det var låst i stora porten och vi fattade inte var de hänvisade till, och så viktigt var det inte.

Intill den här låg en skola som hörde ihop. Det låg flera skolor i området, inte alltid helt enkelt att se att det är det, för de ser mest ut som stora maffiga byggnader.

Husen är väldigt ofta byggda fristående, med antingen en trång gång i mellan, den här var ovanligt rymlig, ofta kunde det vara så man möjligen skulle kunna passera om man gick i sidled och absolut inte bar på något.

Eller så är det bara en tumme i mellan.

Fattar inte varför, men nåt är det väl bra för? Här bygger vi ju kedjehus om de ska stå så här tätt.

Alla möjliga varianter av hus fanns det, men mest de här lite äldre. Gärna tinnar och torn, burspråk och väldigt vacker arkitektur.

Deras elinstallationer är också annorlunda mot hemma i Sverige:D

Ser ni hur rent det är? Nu ligger det nån påse där, men för övrigt, ser ni? Det var ett övervägande intryck, det är rent. Jag som tjatar om att vi borde ha en massiv Håll Sverige rent-kampanj var ju överlycklig. Här kostar det skapligt mycket att skräpa ner, och folk TAR MED SIG sitt skräp. Såg flera som tappade en servett eller andra uppenbara sopor, böjde sig och plockade upp det och sen kastade i en soptunna eller tryckte ner det i fickan igen. Guldstjärna deluxe.

Det här var i Fullerton och utan att veta så måste det ju vara ett rätt dyrt område.

Bilarna var ofta rejält tilltryckta, med både bulor och plåtskador.

Jag som är fascinerad av blåsljuspersonal i allmänhet och brandmän i synnerhet kan ju inte låta bli att fota brandbilar. Den här kördes av Magnum, original-Magnum med stor mustasch, hävdade syrran:)

Jag hann inte kolla så noga:)

Vi hittade en Target, och efter att ha tänkt till så insåg vi att den nog låg väldigt nära vårt hostel. Bara det att vi gått en lång omväg.

Nu visste vi inte att det låg här och vi letade heller inte, men det var fint att veta till nästa gång. Vi gick till höger från hostelet för att komma till spårvägen och det var den vi gått nu med. Tog man i stället vänster så kom man till en shoppinggata, med caféer frisörer restauranger, osv.

Vi gick in för att kolla, det är ju superkul att gå i vanliga inhemska butiker:) Som svensk så är det ju ganska ovant att det finns rad efter av med alkohol.

Både fancy och vardag. Priserna var ungefär som hemma, med dagens taskiga krona. Men…. Flaskorna var större:D

Skulle gärna ha den där Bacardi Zombie…. Men lämnade den där:)

Finns massor av Halloweengodis, kakor, tårtor och så vidare. Kanske inte supergott men ganska fint.

Nu hade vi kollat klart och styrde kosan mot Lincoln park, som låg precis bortanför den här gatan.

Plötsligt befinner man sig i en park. Med stora gröna ytor, hundar som springer lösa och jagar bollar, och med vatten inom synhåll.

Och ekorrar. Piff och Puff❤️

Jag har hört, tror nån sa det när vi var i NYC, att de är ungefär lika omtyckta som måsar. De är många, överallt, stjäl och sopar ner. Men jag ser tusen gånger hellre ett gäng ekorrar mot en flygande armé av måsar som skränar och tar sikte på en. Jag tycker de är bedårande och vi stod länge och pratade med dem. De trodde väl såklart att de skulle få något gott att käka men det fick de inte. Hade inget;) Man fick inte heller, och jag gör som de säger.

Restaurang. Med ofantligt vackert läge, vände man sig om såg man detta:

Jag tycker om att se att de här stora städerna, som jag varit i – London, NYC, Chicago, månar om sina grönområden. Det ÄR viktigt för människor att få komma ut i naturen om det så bara är i en park.

Det fanns tydligen en hamn:)

Som man fick hjälp av lots att ta sig ur. Här låg det vanliga småbåtar och rejäla värstingbåtar a la Zlatan. Tänk att en Skyline är så mäktig ändå:)

Ser ni pariserhjulet längst bort längst ner till vänster? Dit gick vi:D Det är Navy Pier.

Först var det hamnen men sen kom en magisk sandstrand, som skulle ha kunnat vara Honolulu. Vi kan bara ana hur mycket liv och rörelse det är här sommartid. Ett promenadstråk längs hela, fullt med nu stängda, små glassbarer, ölhak, kiosker. Och livräddningsstationer.

Som var öppna så man kunde gå på toaletten. En aning tveksamt närmade vi oss… man vet ju hur det brukar se ut på allmänna toaletter hemma…

Men det var rent och fräscht. Inte det mest moderna, det var slitet men välskött.

De här jäkla båsen dock… Man är jäkligt glad att man har sällskap kan man säga. Det är inte direkt så man känner sig kaxig;)

Men man vet aldrig när man får chansen att gå på toa nästa gång så det är vara att passa på. Det är sen gammalt när man är ute på strövtåg.

Vi HADE packat med oss badkläder för det hade varit kul att säga att man badat i Lake Michigan, och det var badbart. Det hade varit kallt men eftersom det var så varmt i solen hade det gått utmärkt. Nu hade vi inte badkläderna med oss på promenaden så det blev inget av det.

Hundar som badade fanns det gott om däremot, de fick inte bada sommartid men nu gick bra. Över oss var det hela tiden en helikopter och två flygplan som cirkulerade. Vad det var för något fattade vi aldrig och vi hörde flera locals som undrade det samma. Det ena planet flög om det andra, dök sen brant för att sen vända rakt upp i luften och stiga stiga … stiga… för att sen bara falla nedåt, ibland med stjärten före en lång bit innan det äntligen vände sig, ibland vände det direkt högst upp och rullade sedan neråt. Extremt och gränser måste ha testats. Vad helikoptern och det andra planerat gjorde vete fan, de flög lite hit och dit.

Ni ser ju, en sån fin strand, med sand som på en paradisö:)Vi knatade på, gick förbi

Vi knatade på, gick förbi ännu en livvaktsgrej. Här nånstans stod det två beväpnade män.

Den ena med huvan på sin hoodie uppdragen över huvudet, lutad mot en disk, pratade i telefon med ryggen mot oss och pistolen väl synlig. Hm… borde vi oroa oss? Men nejdå, de var Police, om än lite civila. Deras bil stod där så vi fattade det ju annars hade vi tagit en annan väg. Fast det fanns ingen iofs:D

När jag ställde upp mobilen för att ta en bild så kom genast en tjej fram och frågade om hon skulle ta en på oss båda. Så det fick hon väl då:D

Jag har dubbla jackor runt midjan, det var så varmt mitt på dagen:)

Otympligt dock. Vi hade inte tänkt gå hela vägen till Navy Pier, men eftersom det var så fint väder, och det gick bra och det var trevlig så gick vi vidare. Vi tog en avstickare in för att käka något, letade oss in lite mellan husen. Precis vid stranden går en starkt trafikerad led, men det finns gångtunnlar under den. Det här är en vanlig syn här. Stora höga hus och så ett litet gammalt sida vid sida.

Det ser ut som helt vanliga bostadshus när man kikar in. Det går inte att låta bli att fundera på vad marken är värd 😉

Jag gillar inte höjder, och får svindel av att stå på marken och titta UPP såhär:D

Jag skulle aldrig kunna vara fönsterputsare iaf, där går en gräns jag inte tänker testa.

Vi hittade ett pannkaksställe

Man måste äta pannkakor när man är i USA så det tog vi. Inte speciellt billigt, men man kan inte snåla på allt:)