Jomen det har ju rullat på, det är ju drygt två veckor sen vi kom hem:) Vare sig man vill eller inte liksom.

Fredagen efter att vi kom hem så var det begravning för en kär vän. Herregud så taskigt livet kan vara:/ Det var en oerhört personlig och vacker begravning, men tung såklart. Livet är skört och när det händer helt plötsligt att det tar slut, så finns heller ingen beredskap på det.

Jag kommer sakna dig, Lasse, som fan.

Jag tänker att pappa sitter där uppe och tar emot, höjer förvånat på ögonbrynet och säger: ”Åh fan, kommer du NU? Det var väl lite tidigt va? Här, ta en whiskey.” Så kan de sitta där och diskutera ditten och datten över nån fin whiskey. Jag inser att jag tror mer på ett liv efter döden än vad jag tror att jag gör. Det känns så märkligt att det bara skulle ta slut, sådär. Jag tänker alltid på Nangijala:) det är ändå en fin värld att gå vidare till. Tack Astrid Lindgren för att du gav mig den bilden av livet efter detta ❤️

Sen har jag tränat, massor, och har försökt röja i huset. Det är öar av högar här och var, kartonger som står och väntar på vidare förpassning nånstans och så vidare. Saker. Kläder.

Och sen var det ju Halloween så det pyntades lite till det. Jag lagade min Reaper som fått hål i huvudet, det är ju inte så kul att ha;)

Köpte gipslindor och draperade över bara, och sen tog jag ett kolstift och suddade. Det blev asbra, men det värsta var att färgen inte fastnade riktigt så jag sprayade limspray över:)

Syns i princip inte alls om man inte skärskådar.

Sen såg jag spöken jag var tvungen att testa:) Blåste upp ballonger och satte i ett glas och tog tunt tyg, doppade det i tapetklistrer och draperade över, lät torka, upprepade eftersom tyget var så tunt. Klippte ut mun och ögon i svart papper och klistrade på, och sen ett batteriljus under:)

De är supersöta! Men tar ju en jädra plats så de får stå kvar ett tag, sen måste jag hitta på nåt.

I helgen var vi på kyrkogården och tände ljus. För mormor, pappa, Kalle och Lasse, och för alla andra som lämnat oss. Det är så vackert på kyrkogården under Allhelgona, men lika vackert som det är lika sorgset är det att sakna de man älskat och brytt sig om.

Det är mäktigt att se alla levande ljus. Sorgset, vemodigt, tungt.

I söndags röjde jag klart i trädgården, tog undan cyklar, kärror, bilar, bollar, krukor, stolar och allt annat jox. Ställde i ordning i uterummet, klippte ner lite grenar från vinrankan som annars petar en i ögonen i vinter. Alla löv från den ramlade ner i torsdags och fredags så det var en matta av löv och den krattade jag ihop och kastade i kassar för vidare befordran till tippen. Har tillräckligt i rabatterna 🙂

Sen började jag skära bort gräset som växer upp mellan stenplattorna, där jag ska skotta i vinter. Det är för jäkla irriterande att fastna på dem med skyffeln:)

Roade mig med det här tills det blev alldeles för mörkt att hålla på mer. Jag ska sätta upp ljus osv så snart det slutar regna i mer än tre minuter.

Idag så körde vi äntligen ut husvagnen också. Till vintervilan i ladugården på landet. Jimpa har bytt ut stödhjulet i fram för det lyckades någon, inte jag, glömma att veva upp när vi höll på i höstas. Så det slutade med att gummit krängdes över och hela alltet blev snett och vint. Nu vet jag faktiskt inte hur det kom sig men nånstans under vägen så har det nya slagit i något och är nu … snett och vint.

”Det där går att rikta upp ” lovade storbonden och sa att det fick hans som fixa:) Service ändå va:)

Det är mammas gamla lekkompis från de var små som gifte sig och flyttade ut på landet, blev storbondehustru och de har alltså funnit i min omkrets sen alltid:) Sonen och jag lekte som små:)

Älskar att åka dit och hämta/lämna vagnen för det blir alltid massa snack och fika:)

Nu kan jag släppa husvagnen ett tag. Det känns skönt att den är på plats:)

Man skulle kunna tro att jag inte kör bil så ofta när man ser det här 🙂

Men jag körde den för några dagar sen, de är snabba de små liven:)

.

Nu har jag precis ätit en i mitt tycke jättegod fiskgryta:

Med torsk och grillade grönsaker, och en halv tub kräftost. Blev riktigt gott, och då är fisk inte min paradgren

Vitkål som jag strimlade och blandade med olja, salt, vitlök, ingefära och lite soja. Den var så god att jag skulle kunna äta hela bunken, gjorde för hela veckan 🙂

Nu ska jag baka kladdkaka! Tydligen var det nån sån dag idag, som måste firas.

Återkommer 🙂