Oh jösses, jag såg precis ett klipp på instagram så jag blev alldeles tårögd, så jag ser inte skärmen ordentligt nu … Det blir så ibland. Eller rätt ofta, jag har väldigt lätt till tårarna:)

Förr, i min ungdom så vägrade jag gråta offentligt, men med åren har jag insett att det är bara jobbigt. Allra helst när man blir sådär rörd att det svämmar över på en millisekund. Jag tycker inte om att gråta, för jag blir svullen och rödögd, och ögonen ser ut som de ska ploppa ut från en bulldeg, jag får huvudvärk och snoren rinner. Inte kul. Men att få tårar i ögonen av lycka, kärlek eller för att man blir rörd över något – det är ändå vackert på nåt vis.

Men det var inte det jag tänkte prata om, utan jag skulle vilja höra vad ni har för planer, drömmar och förhoppningar med 2024. Jag har inga stora önskningar, men hoppas på att få ha det lugnt och skönt, sinnesfrid. Och inget jäkla krigande, man får ju fan panik av nyheterna nu.

Jag vet att man är uppväxt under en skapligt lugn tid, även om jag är gammal nog att minnas att det var stökigt där innan muren föll, Men jag fattade ju inget då. Idag känns det påtagligt igen, och det känns så förbannat jävla …  omodernt? ALLA vet att vi inte kan kriga, men ändå ska Ryssland göra det. Eller det är ju inte ens så att ryssarna vet vad de krigar för, det är ju desinformation och vilseledande deluxe mot sina egna. Lite undrar jag över om det ens kommer finnas några ryssar kvar i fertil ålder efter det här kriget? De har ju använts som kanonmat. Nä fy fan vad vidrigt hela det där kriget är, hela skiten luktar illa.

Idag säger de på nyheterna att Ryssland kanske får mersmak om de vinner mot Ukraina, och då börjar se sig om efter andra grannländer att erövra. Som Sverige. Men för helvete? Vad har slagit slint där borta?

Jaja, jag hoppas det inte händer och jag är som alltid pro försvaret. Jag har alltid tyckt att det var galet att ta bort den allmänna värnplikten. Nu hörde jag att si och så många ungdomar kommer behöva mönstra och göra värnplikt MOT SIN VILJA. Okey, Buhu stackars dig, som alltid fått som du vill. Svenska folket har blivit som ett gäng bortskämda snorvalpar som förväntar sig att få allt som de vill serverat på silverfat. Jag kan bara tänka mig hur svenska män skulle låta om de blir inkallade till civilplikt: ”Va, nej? På onsdag sa du? Det går inte. Jag har padel klockan elva och trettio, du får ringa min sekreterare och boka en ny tid.” Kvinnorna skulle säga: ”Jag gjorde naglarna igår så det fattar du väl att det inte går. Är du helt galen?”

Holy smoke. Jag anser, att lumpen behövs för att göra män av pojkar. Idag även kvinnor av flickor. Alltså – göra snorvalpar till vuxna människor med råg i ryggen och inte så lättkränkta. Sen hoppas jag innerligt att ingen ska behöva dra ut i krig för att försvara Sverige, men kunskapen ska finnas där.

….

Jaha, hoppsan, det blev ord och inga visor. Jag ville bara höra lite vad ni tänker för det är så roligt:)

Vi börjar om:

Jag var och tränade idag, tog mig i min onda nacke och drog iväg. Halv tolv började det, och jag åkte elva. Ingen annan i huset rörde sig. Doris sprang ut en snabbis men var lika kvickt inne igen, och katterna vaknade inte ens för att få mat. Jag i min tur vägrade att göra saker över huvudet och fick alternativa övningar av vår ledare. Men det var ett tufft pass ändå, och kul.

Jag ställde mig på vågen idag också, och kan konstatera att jag gått upp två kilo. Inte det minsta märkligt eftersom jag inte tränat och dessutom suttit i soffan och ätit skräp varenda dag under i princip hela december och en bra bit av november med. Ja och januari då:D Men nu har jag sett det och nu måste jag göra nåt åt det. Snart. Ska bara äta upp allt som finns hemma först;) Nädå, eller jo, men typ:)

Jag vet att man i dagens samhälle inte får klaga på sin vikt, och man ska vara så förbannat kroppspositiv och älska sig själv. Det gör jag. Men jag älskar INTE de extra kilona och fläskvalkarna. Vem gör det? Gör man det känner jag att då kan man inte kalla det för extrakilon, då är det ens okey-vikt.

Jag älskar mig själv, med de flesta av mina fel och brister, absolut. Jag älskar min kropp för att den är, vad jag vet, frisk och skapligt stark, den har utan problem burit och fött nio barn utan att ge mig minsta men för livet av allvarligare karaktär än nån bristning här och var. Det är fasen inte illa! Jag älskar däremot inte min usla karaktär som gör så jag gärna hemfaller i taskiga vanor, med att äta skräp och bli tjock för det mår jag inte bra av. Varken i kroppen eller själen. När det blir jobbigt att göra saker, då är det inte okey i min bok.

Jag vet att det finns de av er som nu sitter och tänker: men vafan? TVÅ kilo? Seriöst, klagar hon över det?

Japp. Det gör jag:) Dels är det två kilo över december, men dessutom så har allt omfördelat sig. Jag vill inte ha daller där det inte ska dallra, det sätter sig också alltid mitt på kroppen så jag blir oproportionerlig. Små bröst, tjock mage, fläskig rumpa, skapliga lår och smala vader. Ja verkligen en karikatyr:D

Det är obekvämt, det är ofunktionellt och det är fult. Häpp nu sa jag det rakt ut. Men jag tycker det. Om MIG SJÄLV. Jag skiter i andra, mitt fokus ligger på mig själv:D Det är jag som är i den här kroppen, jag trivs inte när den inte är i form. Därför ska det ändras om i både kost och träning, riktigt hur vet jag inte än men allra först ska chipsätadet väck. Det här min kropp och ingen annan kommer att vårda den åt mig, och jag vill gärna att den ska funka i många år till. Det är anledningen att jag måste ta tag i det:)

När jag kom hem så var det lite jobb, lite mer plugg och sen kom Jimpa och skottade av mitt pooltak:D Han är en klippa han. Jag vågar för mitt liv inte gå omkring där uppe, jag skulle ramla igenom på en sekund. Som tack för det fick han en sådär halvgod fisksoppa, och kaffe då.

Sen drog jag iväg med syrran för att handla. Det är så skönt att göra det på tider när det är lite folk i butikerna, nu kom vi strax efter sju. Körde Lidl och Citygross. Köpte mer fläskytterfilé och vet ni att mjölken är en krona billigare på Lidl än nån annanstans? Idag två till och med för det var extrapris:D Jag som behöver en ko, men som faller på att skaffa en eftersom de dels inte får vara ensamma utan behöver sällskap, och dels inte kan vara ute på vintern så jag måste bygga om garaget till lada… köper så mycket mjölk. Aldrig gått åt så mycket som nu av nån märklig anledning. De dricker kaffe hela bunten, med mjölk i, och några gör gröt.

Jaja, mjölk är gott, jag håller med.

Hemma sen igen skulle jag filma, men det gick inte alls för det var för mörkt, så det får jag ta i morgon. I stället är det plugg och värmekudde på nacken som gäller:)

Mot deadline! Vi ses efter den, natti natti:)