Bredbandet igen då:) Jag googlade runt och insåg att hos Telenor, som jag kollat, så kunde jag få samma bredband, alltså 250/250 för 349kr/mån. I stället för 431kr hos Boxer. Så jag bytte. Ringde tillbaka till Boxer och ångrade mig, och var tydlig med att det enbart var för prisets skull. Han beklagade men de kunde inte gå lägre, och då var det hejsvejs boxer. Fast jag har tv kvar där.

Sen kunde man få studentrabatt på Telenor, då skulle det kosta 199kr i månaden, men när jag ringde om det så visade det sig att det enbart gällde deras egna stängda nätverk. Vilket jag inte har. Så nu är det 349kr/mån.

Jag kunde inte hitta något lägre, men det är ju lite olika. Jag bor i hus med fiber, och det är skillnad på det och lägenhet vad det verkar, och massa annat som spelar in också.

Skit samma:) Jag betalar mindre än jag skulle fått göra hos Boxer:D

.

Idag har jag varit på utvecklingssamtal. Veckans andra men det förra, som var med Jordan, frågade läraren om jag ville ha via teams. Jatack sa jag snabbt. Idag insåg jag verkligen hur jäkla mycket tid det sparar. Jag hade tid 13.40, och åkte hemifrån 13.00 för att hinna leta parkering. Sen var jag hemma igen 14.45. Det är nästan två timmar. Nu behöver jag vara på plats fysiskt ibland ju, så de ser att jag finns och inte är en AI-figur;) Jamie har så fina klassföreståndare att det bara är trevligt att träffa dem också.

På väg hem sen så åkte jag till bibblan för att uträtta två ärenden. Ett: lämna tillbaka böcker, och Två: hämta ett lånekort och skapa ett Legimuskonto till Jamie. Han behöver lite extrastöd när det kommer till att läsa. Inte för att han läser dåligt, men han tycker det är så trist att han tappar fokus. Fattar inte vems barn han är, för jag älskar ju att läsa:) med Legimus så får man texten uppläst samtidigt som man själv läser den tyst.

Jag GLÖMDE mina böcker:/ såklart. Herregud alltså, ibland är jag glad att huvudet sitter fastskruvat på axlarna annars hade jag väl glömt det med. Jag la böckerna i trappan i hallen, la min väska ovanpå så jag inte skulle glömma och sen mobilen bredvid för att absolut inte glömma. Och så tog jag väskan och mobilen och gick. Klockan var tio i tre och biblioteket stängde tre idag, de har olika öppettider varenda dag, så jag frågade snällt om det var möjligt att de fixade, om det inte tog lång tid. Själva lånekortet tog en sekund men Legimuskontot var det länge sen de gjorde så de var tvungen att kolla lathunden. Men det var ok, de skulle ändå stanna efter stängning för att fixa.

Jag trivs på bibliotek. I min allra första Mina vänner-bok, så skrev jag på raden med: vad jag vill bli när jag blev stor: Författare, eller jobba på bibliotek:) Så det ligger långt tillbaka i mina barndoms dagar. Då var det en dröm såklart att få vara omgiven av alla dessa böcker varenda dag, och att få skriva i det där kortet längst bak i boken, vem som lånat och sen stämpla datum för när lånetiden gick ut. Jag trodde att en bibliotekarie läste alla böcker, och att det var det enda de gjorde:D

Jag har tittat på utbildningen till bibliotekarie, och jag har en del av de kurser man behöver, men saknar en del grundläggande behörighet tror jag. Typ matte. Jag har läst noll gymnasiematte, för på min tid kunde man välja linjer utan det, så det gjorde givetvis jag.

Har man dyskalkyli så duckar man gärna matte. Det finns absolut inte på kartan att jag skulle läsa in det heller, för jag klarar inte ens av Jamies, och han går i sexan. Så utbildningar med det i går bort direkt. Insåg att jag inte hade engelska sex heller, vilket jag trodde. Men de omvandlade visst inte så som jag tolkat det hela. Universitet är så jävla luddiga, de tror själva att de är solklara men krånglar till allt.

Nåväl, jag försökte få Jamie att vara lite intresserad av alla de här roliga böckerna, men han gick och satte sig med sin mobil i ett hörn och surade. Han var lite sur över att behöva hänga med, men jag tänkte inte åka hem och lämna honom, det hade jag heller inte tid med.

Så nu måste jag promenera tillbaka och lämna böckerna en annan dag. Eller så får Lovelia ta dem och lämna tillbaka på bibblan i stan. Hon går i skolan ett stenkast bort, så det brukar hon göra.

Vi har inget inkast så man kan återlämna böcker efter att de stängt, för i de kriminella hoodsen här går inte det. Då hivas det in allt möjligt skit.

När vi kom hem hann jag bara äta en snabb macka innan det var dags att dra igen. Tar det i ett annat inlägg:)

.

Jag har sovit så USELT sista nätterna. Dels är det väl dags för nån månfas, men jag har också haft jäkligt ont i benet. Nervskadan som ska ha sin uppmärksamhet:/ det var ju ett tag sen nu. Att ha ont är så jäkla jobbigt. Jag har inte akutont så jag vrider mig av smärta, utan det är en molande variant, som inte känns dagtid. Men så fort jag lägger mig och ska sova så märks den av och stör så att det inte går att somna. Det gör så att jag inte sover mer än kanske en – två timmar i sträck på natten, och sen vaknar jag när ungarna ska upp. Har jag väl vaknat till är det omöjligt att somna om för då molvärker det rejält. Det enda som hjälper är att kliva upp.

Så jag har snittat på runt tre timmars sömn/natt sista dagarna och det är ju inte optimalt. Då tänker man att man borde vara trött och somna fint natten efter? Men icke det. Jag har också tröstat mig med att jag kan ta en powernap runt lunch, men då har jag inte varit det minsta trött. Däremot vid halv sju på kvällen, då är jag så seg att jag skulle kunna grina av trötthet. Men sen…..! Sen går det över!

I går var jag så trött vid sju, och ville bara sova. Men kan ju inte ta en liten lur bara den tiden, och inte heller lägga mig för natten. Bara att härda ut. Barnen lägger sig runt tio så innan det är det ingen större ide, då blir jag bara störd, och vaknar jag till efter en timme är det kört;)

Vad händer? Jo, vid tio-draget så kvicknar jag till och är tvärpigg. Hade lugnt kunnat vara uppe hela natten. På allvar alltså. Då är det svårt att lägga sig för jag vet ju att jag inte somnar. Och i samma sekund jag ändå lägger mig så sätter smärtan in.Det är ett hopplöst läge.

Det här är något jag alltid haft. Och inte förrän på senare år faktiskt insett är handikappande, i den mening att jag skulle haft det riktigt jäkla jobbigt om jag hade ett jobb där jag var tvungen att infinna mig någonstans ett visst klockslag. Vissa perioder skulle det vara i princip omöjligt. Man fungerar ju inte som man ska om man har för få timmars sömn i kroppen, speciellt under en längre tid.

Alltså är det något jag ska lägga till på min lista som jag kanske ska skicka in och kräva skadestånd nån gång.

Jaja.

I måndags tror jag det var, så sov jag toppenbra hela natten. Vaknade vid sju av klockan och sträckte på mig. Snuddade min sänggavel med ena foten och fick panikont! Ajsomfan?Fick jag på allvar en sticka? Av en sänggavel som är över trettio år gammal? Jodå det fick jag. Jag behövde inte kliva upp riktigt än, men det gjorde så ont i stortån att jag var tvungen att försiktigt känna efter om det verkligen var en sticka. Ja, det var det och jag fick tag i en bit och drog ut. Väntade på den där sköna känslan när man får bort den utan att den infann sig, det gjorde bara pulserande skitont.Efter några minuter fick jag nog, reste mig, tände lampan och vred stortån ett halvt varv för att se, för givetvis satt den på den sidan som var i princip onåbar.

Jag är inte supervig, och kunde inte se riktigt men när jag till sist såg insåg jag att det var en stor rackare som kilat in sig djupt, svår att få tag i. Hämtade pincett och nål och ägnade sen en halvtimme åt att få bort den, och till sist så fick jag tag i den och kunde dra ut. Åhhhhhh den lättnaden:D

Vid en undersökning av sänggaveln vet jag inte var den ska ha suttit, så jag kan inte åtgärda det. Den ser fin ut, men så fick jag väl kanske loss stickan med foten 😉

Klantigt, eller kanske mer otur:)

Nu sk ajag berätta vad jag gjort ikväll, men det kommer om ett tag:)

Ha det gott:)