Okategoriserade

Du får inte skriva om det här:)

Jag vet att ni ibland, eller egentligen inte ni, utan mer de som smygläser och sen går och snackar skit på andra sidor, tycker att jag bara umgås med syrran. Att jag inte har nåt umgänge. Men det skulle också kunna bero på att jag är ett jäkla under av diskretion:)

Det antar jag att de inte tänkte på, samtidigt som det hojtas om integritet osv;) Men, även fast jag på nåt vis valt att vara nån form av offentlig person så har ju inte mina vänner per automatik gjort det. Jag skriver ofta om dem, men utan namn, eller så utelämnar jag dem helt ur ekvationen. Ibland ber de speciellt om att inte bli omnämnda och då gör jag såklart inte det.

Eller;)?

Med det sagt så träffades jag och Helen,(hon har tyvärr inget val i det här med att figurera;) i fredagskväll. Jag hade haft precis hela dagen på mig men ändå blev jag stressad på slutet. Felprioriteringar helt enkelt. Jag hade EN sak att göra utanför huset och det var att åka och handla, vilket tog mycket mer tid än jag tänkt;) Kom hem kvart i fem och skulle ta bussen 17.35. Då skulle jag hinna göra mig i ordning och käka:D

Ja herregud, men jag hann, och träffade på min granne vid busshållplatsen så vi snackade hela vägen in på stan. Han hade inte varit ute och svirat på flera år och skojade om att toleransen kanske var åt skogen. ”Det är lugnt”, sa jag. ”Man måste ju inte dra tre shots kvart i tre.”

Man skulle kunna säga att det vore fint om man lyssnade på sina egna råd:D

Vi började med en snabb öl på BJ, det var Soultrain men det kommer ju inte igång förrän lite senare, och vi hade en trubadur att se:)

Lasse spelade på DogBar och det har blivit väldig som hemma. Det är en jäkla mysig bar! Vi travade dit och satt och babblade en stund innan han körde igång. Det kom folk och satte sig hos oss, nån kille jag sett där många gånger men inte pratat med förr. Han slog följe med oss tillbaka till Soultrain sen, där vi var en väldigt kort stund. Några av fotbollskillarna var där och undrade var vi höll hus, men sen hann de dra hem innan vi kom;) Det förstår jag för det var inget vidare spännande. Ibland är det svinkul och ibland bara trist. Nu ser jag fram emot att man kan sitta ute, för det är tusen gånger mysigare då. Men jag vill helst inte frysa ihjäl;)

Det här vinkeln på domkyrkan kan jag sällan låta bli att fota när jag går förbi, jag tycker om den så jäkla mycket. Det här är mitt Uppsala ♥

Jäkligt dimmigt.

Vi tappade bort killen vi kom till BJ med, och lallade tillbaka till DogBar igen:) Det är en bit att gå i mellan och det var ändå rätt skönt, tidigare på dagen/kvällen hade det regnat men nu var det rätt varmt. Vi satt och snicksnackade och bestämde oss för att kolla en sak med några kompisar. Det visade sig att de var på galej de också så de anslöt till oss. Och där nånstans spårade det hela ur en del. De där kvart i tre-shotsen …;). Alltså fy fan vad HotShots är gott:)

När de stängde här gick vi vidare till O´Connors och där dansade vi tills de kastade ut oss. DET var inte igår:)

Robban jobbar ju och ska upp tidigt på lördagar, så nu är det slut på sötebrödsdagarna, man kan se sig i himlen efter skjuts hem på fredagarna. Det suger, för man blir snabbt bortskämd:) Min tanke var att åka sista bussen hem, men den går långt före tre, (vet inte när, kanske halv?) och då fanns det inte på kartan att avsluta. Alldeles för roligt:)

Vi var fem, och två skulle till samma ställe, och två till nästan samma ställe. Och så jag då, som alltid bor i fel ände av stan när det gäller sånt här. Jag vägrar att pröjsa 500spänn för en taxi, och killarna försökte övertala mig till en Uber. Men vafan är det ens? Jag vet ju, men har aldrig åkt det, och tänkte inte börja i fredags, hade inte ens kunnat ladda hem en app misstänker jag;)

”Nejmen jag går!”

”Det kan du ju inte göra, det är skitlångt ju!”

”Jamen det är ju inte som att jag har bråttom. Jag har gått förr, det är lugnt.”

Och så sa vi hejsvejs och de gick åt ena hållet och jag åt det andra. Kan väl säga att jag ångrade mig efter tio minuter, då var jag less;) Det är långt förvisso, men mest av allt är det horribelt trist att gå, normalt har jag ju sällskap av syrran och då är det ingen Big deal alls.

Jag gick 03.10 och kom hem innanför dörren 04.45. Sur:)

Haha, Helen messade 03.30 och frågade om det gick bra, då var hon hemma, och jag hade precis kommit ut ur stan och var bara nästan vid det skitstora gärdet. Jag erkänner villigt att jag svor en hel del där, men envis som man är så finns det ju inte att ge sig. Jag hade kunnat ringa en taxi när som helst och bli upplockad, men icke då.

Det var väldigt skönt väder, sådär en aning fuktigt så det kändes fräscht i ansiktet, jag hade jackan lite öppen och inga vantar behövdes. Det är ofta välgörande med en långpromenad i frisk luft efter en sån blöt kväll, men sista biten var seg. Jag ser fram emot att man kan cykla igen, och gärna att det inte regnar eller blåser. Det där gärdet vi har, det är långt, riktigt långt. När man väl kommit över det så börjar uppförsbacken, och sen är det uppför i en 45 minuter eller så. Det blir med andra ord bara värre och värre;)  Jag tar ju snabbaste vägen, och såg på mina skor morgonen efter att det inte var jättesmart att gå genom skogen sista biten. Jag går där hela tiden med Doris, och det är gärna lite lerigt, det underlättar inte direkt att det är mörkt;)

Men däremot kunde jag notera att de två tomter som de håller på att förbereda för husbyggen, nu tydligen är preppade och klara. Det har varit avstängt där för bilar, men nu när jag gick förbi var allt sånt borta. Alla träd låg i en prydlig hög och det kan nog bli fint det där. Jag tror att de har sprängt, för jag har känt  de där märkliga poffarna några gånger för ett tag sen. Det var en extrem skillnad, det har säkert stått trettio barrträd där eller så. Jag smet in på tomten när den var till salu, så måste man få göra tänkte jag, det finns alltså inget hus, och då kändes det som att gå på en meter sviktande barr. Mjukt och lite gungigt:) Nu var det ljust och platt.

Jag klev innanför dörren hemma, Doris skällde såklart, och var instängd nere hos Jordan, och sen klev jag ur alla kläder där jag gick och stod, eller inne i badrummet då, och sen var det raka vägen i säng. Svintrött:) och lite ont i fötterna. Men glad över att inte haft det minsta ont i den stukade foten:)

Vaknade vid tio och vågade inte riktigt känna efter hur jag mådde, men insåg att det var ju ingen fara. Shotsen till trots:) Slumrade av och till några timmar innan jag orkade masa mig upp och duscha och käka.

Mamma ringde och vi snackade, och var innerligt överens om att det är långt att gå, men att det funkar. Hon har också gått den vägen, om än för många år sen. Robban som gick överallt förr höll med han också. Måste verkligen se över cykeln, den har stått i garaget i vinter så förhoppningsvis mår den bra:)

Sen hade jag ingen lust att göra ett enda dugg, Novalie kom upp och pratade om en film hon sett, och det slutade med att vi såg den, hon igen, och sen uppföljaren. Den heter Code 8, och var helt perfekt en seg dag i soffan. Mitt i kom Lovelia upp, då hade ett av hennes sängben vikt sig. Så då var det ju bara att gå ner och fixa det. Tog en förbannad tid, för dels hade själva plattan som det satt i lossnat, och sen när jag äntligen fått fast det så insåg vi att benets skruv var sabbad. Jag fick springa upp och ner i trappan med skruvdragare, borrmaskinen och leta i garaget efter lämpliga skruvar.

När jag dragit i sista skruven och klev ner från pallen, sängen stod på högkant, vet ni vad jag gör då?

Jo, då KLIVER jag på hammarens baksida, den där man drar ut spik med ni vet. Kan meddela att det är dumt, det blir inte det minsta bra och slutade med att vi fick torka hennes golv också. Jag har en snygg skärskada på sidan av foten, nedanför lilltån. Gjorde ont också, men sängen är förhoppningvis fixad. Jag haltade tillbaka till soffan, borde helt klart inte lämnat den:)

Sen fick jag sällskap framför mello av Novalie, för i lördags var enda deltävlingen jag ville se. Jag älskar Jay Smith, och han var med. Efter att ha skrämt slag på mig, ett tag trodde jag att han skulle åka ut mot den lilla rätt ofräscha Fröken Snusk, så knep han till sist en finalplats. Jag lyssnar ofta på honom och hans låt är helt i den stil han har, lite åt countryrock, love it:)

Robban kom från jobbet precis i slutminuterna så då avlöste han Novalie, och vi kollade på nån film jag glömt. Så bra var den;) Nej då det var med Liam Neeson, jag minns bara inte vad den hette.

Ett tips kan ni få också, och det är att ljus där veken får för sig att ta slut, eller lägger sig ner i vaxet eller så, det går alldeles utmärkt med att låta en tändsticka fungera som veke.

Bara stearinet blir lite flytande så brinner det hur fint som helst, och i bästa fall knastrar det lite, som ett riktigt WoodWick-ljus, fast jäkligt mycket billigare;) Man får ju ha lite koll och eftersom det kan bli en större låga så får man ju anpassa sin ljusstake.

Söndag morgon, Jamie spelade match och skulle samlas 9.00 vid Ica. Jag trodde han ville ha skjuts men det visade sig sen att han gick. Det är bra, jag förespråkar att man ska ta sig dit man ska för egen maskin och inte alltid få skjuts, men jag hade tänkt köra honom eftersom det var så tidigt.

Nu låg jag kvar och surfade, mailade och fixade saker innan jag klev upp. Jag ägnade halva dagen åt att städa, först slå på stora snosen för att lokalisera vart fan Stumpan hade kissat i mitt sovrum nånstans. Kattjävel, tur hon är söt. Det visade sig vara på en av mina tyglådor under sängen, ni vet de där med dragkedjor från Ikea. Kul. Inte det minsta. Så ut med alla raggsockor och vantar osv jag förvarar där, och sen tvätta den. Hon ska inte ens in i mitt rum, men det är ibland svårt att hålla dörren stängd. Alla djuren älskar att ligga i min säng, även hon, så varför hon ska kissa är obegripligt. Jag vet att det är för att hon är hjärnskadad, och inget hjälper, så det behövs inga goda råd:) Har man haft navelsträngen så hårt virad runt benet att man numera är trebent, då fick inte hjärnan det syre den behövde, svårare än så är det inte.

Men det är irriterande.

Sen var det allmänt plockande och fixande och då messade Patricia och frågade om jag hade rollers och sandpapper. Nja, alltså jag har, men de är använda. Hon och Janelle höll på att fixa i Janelle och Simons lägenhet här i stan, den ska säljas. De har köpt till flyttstyling, och de hade rekommenderat att måla om, spackla hål osv. Alltså jag FATTAR det här med att det ska se fräscht ut när man säljer, men hörni, ni som var med på dåtiden. Jag tycker det ser mycket mer inbjudande ut med lite själ i ett boende, än att det ser ut som en jäkla hotellkatalog. Vad tycker ni? Förr städade man, thats it.

När vi flyttade hit, så hade den mäklaren nån stylist-tjänst, som var gratis… och de gick runt och fotade och återkom sen med en miljard saker som skulle åtgärdas. Vi fyllde hela garaget plus ett Shurgaardförråd med våra saker, och sen hade vi typ så mycket plats att vi inte behövt flytta;) Jag fattar, och det är bara att göra så som marknaden kräver, om man vill ha så bra betalt som möjligt. De har en helt tom lägenhet så den behöver ju helt klart ha lite möbler för att se så fin ut som den ju är. När syrran flyttade så stylade vi själva, och jag kan väl säga att vi funderar starkt på att  starta en firma nu. Shit vad bra betalt de tar…!  Vi fick massor av beröm av mäklaren för vårs snygga styling, och priset blev det förväntade, så vi kan ju:)

Nåväl. Jag och syrran klev i målarkläderna och åkte dit för att hjälpa dem.

Och det var nog lite tur, för det tar ju så mycket längre tid än man tror. Ena väggen fick en touch-up, men två väggar målade vi om. Med samma färg, men den täckte inte fullt ut på vissa ställen, så hon och jag åker tillbaka dit i eftermiddag och drar eventuellt på ett lager till. Det var svårt att måla i enbart arbetslampans sken, enklare i dagsljus.

Egentligen är det helt sjukt. För mest troligt kommer den som flyttar in att måla om, eller tapetsera, eller nåt. Köket lär rivas ut, det är är jättefint men i lite för starka färger för att det ska passa dagens beiga människor. Sånt där som jag bara lever med. Orka. Så länge det är helt och fräscht så gör jag inget åt saken. Man gör det bästa med det man har, är min devis:D

Janelle och Simon bor ju i Stockholm så vi sa att vi kan göra det sista, det tar ju oss lika långt tid som det tar för dem att köra fram och tillbaka. Janelle var tveksam och tyckte inte att hon kunde begära det, men till sist gav hon med sig:) Hon kommer garanterat att få hjälpa till med något i framtiden, det är så det funkar. Tjänster och gentjänster. V i tycker ju också att det är roligt, så det är ingen större uppoffring direkt.

Så är ni sugna på en fin tvåa i Nyby, så håll ögonen öppna:) Jag länkar den här när den ligger ute för visning.

Vi kom inte hem förrän strax före midnatt, och då var jag skapligt trött ändå, så kom i säng i rätt normal tid:)

Nu ska jag fixa lite innan det är dags att åka tillbaka:)

Hur har ni haft det i helgen? Och vad har mi för väder hos er förresten? Vi har just nu lite sol, till skillnad från det rätt gråtrista som helgen bjudit på:) Underbart!

 

Kommentarer

  1. G C Hemdal

    På helgen ska vi fira 🐻 som fyller 4 år och lite senare 🐨 som fyller 2 år. Vädret var ☀ i någon timme sedan blev det ju grått och trist igen. Kul att du frågade nu, hoppas du får skjuts i framtiden, läskigt och jobbigt att gå hem mitt i natten!!

  2. Karin

    Så jädrans fin bild där på domkyrkan i dimman, den skulle du förstora upp och ha på canvas 🤗
    Där på den bilden var det fint med dimma, här hemma är det grått, disigt och nollgradigt 😩
    Beundrar dig som vågar gå hem ensam i mörkret, jag är så jädrans mörkrädd så jag hade aldrig vågat göra det 😔
    Ha en fortsatt bra dag 🤗

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Nej, det är bara Robban och jag hemma som har det.
      Alltså, jag är noll mörkrädd så det skrämmer mig inte. Och det är i princip helt tvärdött åt mitt håll, jag såg nån taxi på väg hem, annars ingen. Alltså INGEN 😂

  3. Birgitta S

    Hej! Du o syrran är fena på att fixa. Själv var jag på bubbelmingel väninna som fyllde år. Men kom hem i vettig tid . Är det inte läskigt att gå ensam i mörkret?
    Ha en bra vecka o vila så du orkar gå ut på Fredag😂

  4. Rille

    Läcker bild med kyrkspirorna i dimman! Uppsala domkyrka är maffig! Får nog ta en sväng dit med mina historieintresserade barn.

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting