Okategoriserade

Fullmåne …

Nån sa att det var en kraftfull fullmåne denna gång, jag har absolut ingen koll, men så kan det säkert vara. Jag borde ju såklart se till att skaffa mig koll, eftersom den påverkar mig förbannat mycket. Hokuspokus-skit, men ändå inte:)

Månen flyttar stora vattenmassor, vi består till över 70% av vatten, matematiken är inte helt ologisk.

Jag kan med andra ord inte sova. Jag går och lägger mig och så fort jag drar täcket över mig så blir jag tvärpigg. Inte så där att man ligger och inte kan sova, vänder och vrider, utan det är inte ens nån idé att försöka. Jag är så pigg. Jag har uträttat stordåd här sena kvällar, städat skåp och lådor i köket, gjort ren ugnen och sånt där man normalt kanske inte vill göra efter 23 på kvällen:D

Det innebär ju att dagarna blir extremt sega. Senaste har det varit sol och ganska skönt ute, men idag(igår, började skriva texten igår) är det grått och liksom ett icke-väder. Ingen vind, inget regn, ingen sol, inget ljus, inget alls. Det är stor skillnad, vädret påverkar mig mycket. Fint väder = jag är glad och nöjd. Dåligt väder= jag är trött, seg och deppig. Kan man kanske installera ljusterapilampor i hela huset? 😀

Men, förutom det då? Jodå, jag har fått undan det som ska göras. Jag har massor kvar också, men alla vet väl hur man äter en elefant? En bit i taget:D Det går inte att svälja hela i en enda tugga och det är samma sak med det mesta, en sak i taget, lugn och fin. Ofta känner jag att jag aldrig blir klar, och det är också sant, inget jag bara inbillar mig. Det handlar ju en hel del om att jag jobbar hemifrån och inte har några fasta tider. Jag kan styra som jag vill, men saker måste ändå göras. Ganska frekvent klumpar saker ihop sig, och då är det prioritera som gäller, medan det som inte är lika akut får vänta. Kanske till lördag eftermiddag, eller söndag natt. Just exakt den här veckan ligger jag ovanligt bra i fas med det mesta, vilket är jäkligt skönt. Jag har inget som hänger över mig i min kurs och det jobb jag håller på med är inte klart men det är pågående.

Kors i taket:)

Kursen är fortsatt helt suveränt kul:) Jag är så glad varenda gång jag loggar in. Det är en folkhögskolekurs om Fantastik. Fantastik är samlingsnamn för fantasy, sci-fi och skräck och en massa andra undergenrer. Just nu håller vi på med ett block i sci-fi och det är kanske det jag är minst intresserad av. Det samma verkar gälla för många andra ai kursen också. Jag insåg, efter att vi pratat massor och hänvisat till StarWars, att jag kanske inte sett dem. Det trodde jag ju, men eftersom jag inte kände igen ett dugg av det som sas började jag fundera. Jag var ju för liten när de kom för att se dem på bio och jag har aldrig sett att de visas på tv. Så sagt och gjort. Robban och jag kollade klart på Breaking Bad och sen satte vi igång ett StarWars maraton. Han bestämde att vi skulle se dem i den ordning de en gång släpptes, så vi såg först den som idag heter episod tre, sen fyra och fem. Sen är det nummer ett två och tre. Först var kass, andra kass och tredje kass. Herregud så märkligt att de här filmerna är kultförklarade? Tänkte att de nyare filmerna kanske är bättre? Men, fyra fem och sex är ju lika tråkiga de med:D Jag vet att det är som att svära i kyrkan att inte gilla dem men med tanke på att jag slumrat till en stund under varje, och det gör jag ALDRIG, så kan jag konstatera att de inte är min kopp te. Inte ens Liam Neeson lyfte filmerna. Då är det illa. Jag tror dessvärre att vi har ett helt gäng kvar, för jag ska se alla i serien. Mandalorian exempelvis.

Och apropå Yoda. Här har jag gått och tyckt att han är en gullig liten sak, men nu – han liknar mest en sköldpadda och jag får lite taskiga vibbar av hela honom:D

Haha. Det finns ju nu massor av andra sci-fi filmer och böcker man kan dyka ner i, och det är tur det. En rolig sak är att jag återigen inser hur lite jag vill sätta saker i fack. Samtidigt som jag gärna vill kunna sortera in i rätt ordning. Helt dubbelt alltså. Som människor exempelvis. Vissa är energitjuvar, andra exhibitionister och ytterliga andra är charmerande och kultiverade. Brottslingar, politiker, blåljuspersonal, förskolepersonal och sopgubbar. Som ju såklart heter något annat idag, renhållningsarbetare eller så, men jag gillar att nämna saker vid dess rätta namn ju:) För mig blir det inte varken mer eller mindre bra för att man säger dagis/förskola. Snarare, i just det exemplet, så förvirrar ordet förskola mer än det hjälper, för vem går i skolan när man är ett år? Jag gillar ordet dagis, det är ett ord som för mig är fyllt av värme och omtänksamhet. Förskola signalerar krav och inrättning i ledet.

Men skit samma, när det gäller att genrebestämma litteratur och filmer, det är svårt. Speciellt kanske i fantastiken, där de glider in och ut mellan de olika genrerna. Jag vill ju gärna kalla Avengers för Fantasy, vilket det är, men det är samtidigt sci-fi för de har massor av teknologi. Jag har insett mer och mer att inte ens experterna är överens, så varför ska då jag ens bry mig? Nope, jag konsumerar det jag tycker om i litteratur/filmväg:)

Vi har en uppgift varje vecka där vi ska skriva en text om något. Det är lite som i skolan när man skulle skriva uppsats, man får ett ganska givet ämne, och lite hjälp på vägen. Sen får man skriva max tre sidor. Det är väldigt roligt, även om det inte är inom det jag normalt brukar skriva. Men att få testa på, och i så liten skala att det inte känns som förspilld tid även om slutresultatet är värdelöst, det är lärorikt. Tre sidor kan jag producera på väldigt kort tid, ofta råkar jag få lite tidsnöd och sätter mig med det tre timmar innan det ska vara inne, och det brukar lösa sig:D

Min första text blev jag så jäkla nöjd med att jag funderar på att köra vidare på den till våren, när vi ska skriva ett längre projekt som sträcker sig över större delen av terminen. Den andra och tredje så usla att jag aldrig vill se dem igen och den senaste var helt okej. Blandad kompott:D

Jag ska sätta mig nu och kika på nästa veckas uppgifter, vi har lite kvar på sci-fi blocket, sen går vi på höstledighet, vilket är en lyx man har på folkhögskola:D och sen går vi in på skräck. Det gillar jag, men tror inte att jag någonsin skrivit något som är menat som en ren skräckhistoria. Däremot är ju Stephen King en enorm förebild. Jag älskar hans sätt att beskriva på detaljnivå hur något äckligt händer, hur bloddroppar långsamt rinner och flugor klampar runt och lämnar små spår. När jag fastnar i mina texter så räddar han mig alltid, då kör jag ett sånt parti, med väldigt beskrivande och detaljerat. Eller en dialog:)

Och nu ska jag sluta skriva om att skriva och i stället gå och hämta en kopp kaffe till. Jag hoppas det är okej för dig som tyckte att jag bara drack kaffe och tränade;) Sen ska jag faktiskt ut på en promenad, idag är vädret vackert igen, och jag får ju inte träna på annat vis än så för tillfället. Jag hade bokat ett pass med David men fick kalla fötter och bokade av:)

Efter att ha googlat mitt i nätterna, pga att inte kunna sova, så verkar det som att man gärna kan avstå i cirka 8 veckor, och ha gördel på lika länge, och eftersom det här är viktigt för mig så chansar jag inte. Det transplanterade fettet är ömtåligt och där de tagit fett ifrån behöver kompression för att det inte ska bildas vätska. Jag avvaktar. Kanske nästa vecka, kanske veckan efter.
Jag har tappat allt, känns det som. Noll styrka i armarna, måste öva armgång men vågar inte för jag vågar inte hoppa ner pga både foten och vaden;) Noll styrka i bål och ben, rumpa eller just nånstans alls. Jag hoppas att det bara är en känsla, för rimligen kan man inte tappa allt så där. Jag har ju dessutom promenerat så mycket mer än vad jag brukar:)

Svullnaden har avtagit och benet är inte alls lika spänt som förr, det är lite svårt att inte känna en viss besvikelse. Jag VET att det är svullnad och jag VET att det kommer avta, men ändå 😉 Det var ju väldigt fint som det var liksom. Förutom att det såg ut att kunna spricka vilken sekund som helst;) Men, det här ska ju följas av flera operationer, om nu inget händer, ta i trä osv. Vågar inte ens tänka på det, för jag har ju blivit så blåst av Akademiska många gånger nu.

Jaja. Mot kaffet!

Ha en underbar lördag:)

Kommentarer

  1. Rille

    Jag förstår mig inte heller på Star Wars (eller Stjärnornas krig, som de hette när jag var ung och vi fortfarande pratade svenska i Sverige 😊). Den första, som kom 1977, är ju så amatörmässigt gjord att man inte vet om man ska skratta eller gråta. lbland dyker de här filmerna upp på listor över filmhistoriens bästa filmer, vilket för mig är helt obegripligt.
    Sedan kan jag förstås se att de bygger på uråldriga myter och folksagor om kampen mellan det onda och det goda, och jag respekterar de som gillar filmernas universum. Men bra filmer – inte en chans!

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag fattar ju också att de var något nytt när de kom, och de är ju fullsmockade med Aliens och teknologi, men jag tycker de är sega, och ganska kasst skådespeleri:) Fattar att de var nyskapande, men har svårt att förstå att dagens unga ens ids se en kvart;)

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting