Jag har ju namnsdag idag, det är Elisabeth minsann:) Vi firade alltid namnsdagar hemma när vi var små, då kom mormor med fika och nån liten present. Supermysig. Jag har försökt hålla på den traditionen med mina egna barn och det rann ut i sanden direkt. Typ. Men alla har iaf en namnsdag:)

Janelle heter Elisabeth som jag och min mamma och min mormor.

Patricia heter Christina, samma som min syster och vår farmor hette Stina.

Robert heter Emil efter sin pappa, farfar och farfarsfar.

Corrinda heter Maria efter sin pappas farmor som hette det i andranamn. Hon hette Sonja i förnamn och jag hade så gärna velat ha en Sonja, men fick alltid ge mig där. Jag ville inte använda det som ett andranamn heller ifall jag skulle få min önskan igenom i framtiden:)

Novalie heter Karin efter min mormor.

Trixie heter Belle Vera, och fick två namn, det för att jag inte kunde bestämma mig för om hon skulle hete Trixie eller Trixiebelle. Vera efter sin pappas mormor.

Lovelia heter Monica, efter sin farmor. Hon vill inte heta det, av förklarliga skäl kanske, och tänker byta till Siv som är min mammas förnamn. Enklast att vänta tills hon är 18 tror jag, annars hade hon bytt redan.

Sen kommer Jordan som lystrar till det ståtliga namnet Karl Napoleon. Karl efter min …öhhh… hm farfarsfar tror jag, men även från mammas farfar och sin farbror. Napoleon för att det hette hans farmorsfar och Jordan är född på hans födelsedag, tror jag det var. Svårt att kolla det nu eftersom den delen av släkten inte pratar med mig.

Jamie heter Christer Unger, det första efter min pappa, och det andra för att samma gubbe som ovan, deras farmorsfar, hette Thure Unger Napoleon, och jag tror att Jamie föddes det år han skulle fyllt 100, och säkert på nåt datum med innebörd. Jag avskyr namnet Thure, har dåliga associationer till det, ifall ni undrar varför det namnet inte användes istf Unger, som inte är speciellt fint, det är mer ett efternamn tycker jag, men farmorsfar hette det i förnamn.

Ja, så var det med alla andranamnen:)

Förnamnen då, tänker ni?

Jo, okej då:) Jag var helt övertygad om att jag skulle få en son som första barn, och han skulle heta Richard. Fanns inget annat. Ett halvår innan hon föddes fick min svåger en son, som namngavs Rikard. Jaha. Fan då. Det är tur att hon blev en tjej  för vi hade absolut noll killnamn. På allvar alltså. Janelle var det enda och det kommer från nåt avsnitt av McCall, en tv-serie:)

Patricia var svårt, det kändes som att vi behövde matcha upp Janelle med något lite mer ovanligt, och jag gillar också att de inte behöver kallas för Sara S, eller Anders E, osv. Pisan, som Janelle döpte henne till direkt:)

Robert och Corrinda, tvillingar. Ännu hade man inte som rutin att kolla kön på ultraljudet så vi visste inte vad det var för något där inne innan de föddes. Alltså behövdes flera namn. Vi hade till sist enats om Sally och Sonja, eller Chelsie och Corrine om det var flickor, och jag stred hårt för Jordan och Julian om det var pojkar medan pappan vägrade. Fjolligt, sa han. Hur det blev Robert vete fan, men det är inspirerat av Robert de Niro, Robert Redford och Robban Aschberg:) Och Corrinda är ju det namn jag hittade på till en historia jag skrev i skolan, och det fick det bli.

Novalie, vi  visste inte heller denna gång om det var en pojke eller flicka, och de namn vi hade till pojkar var Elias eller Marcus. Kanske William eller Wilhelm. Flicka var Novalie, och det var en förlängning av Nova, som jag tyckte om men det var lite för kort för min smak. Jag var lite inne på Noelia ett tag men ville ha Nova i namnet.

Trixie, alla, precis alla, sa att NU var det ju en pojke, som att vi längtat efter det;) Jag ville ju helst ha en tjej till:) Folk LOVADE Robban att han skulle få en lillebror och hans besvikelse var inte att leka med när hon var en tjej. Hon är döpt efter Familjen Flax lilla Trixie och även efter en granntjej vi hade en gång.

Lovelia, för första gången visste vi att det var en tjej, och det för att kunna förbereda Robban egentligen. Hon var svår, jag minns att jag satt med papper och penna och satte ihop bokstäver jag tyckte om, tills det stod Lovelia på pappret. Det är ett av de namn jag är mest nöjd över, det är så vackert:)

Jordan, jamen det var ju kvar sen länge, och ursprungligen kommer det delvis från en av killarna i New Kids On The Block:) Inte så att jag tyckte just han var den sötaste, coolaste osv, utan att hans namn var fint. Michael Jordan finns ju också där i bakgrunden. När jag väntade Jordan och var på nån affär så hörde jag en mamma säga till sin son bakom mig. ”Nej Jordan gör inte sådär”, jag vände mig om och såg en liten snorig skitunge, och höll på att ändra mig:D Men hejdade mig och det fick bli Jordan, älskar det namnet.

Jamie sen, det är helt Jamie Olivers fel, jag låg och kollade på hans matprogram hela sista månaden;) Och så dök det upp en Jamie i en serie jag såg, och då var det som ett tecken. Man skulle ju kunna tro att han skulle heta Julian, eftersom vi återvände Jordan, men det kändes inte rätt. OM jag fått ännu en son hade det blivit en Julian, fatta hur gulligt den trion varit: Jordan, Jamie och Julian:D

Av mina barns namn är Jordan och Jamie unisexnamn, men jag tror aldrig någon trott att det varit flickor. Jag tycker de är superfina, och vi uttalar de helt på svenska, inga tjocka DJ i början som folk försöker med ibland; Djordan och Djamie. Bara ett enkelt och tydligt Jå och Ja:) Janelle är samma sak, inget Djönelle eller Chanelle utan enkelt Ja.

Jamen så var det med det:) En del av er har garanterat koll på det här redan, jag har skrivit om det förr, men nu blev det igen:)

Och nu ska jag ut och handla julklappar. Tjoho:)