Innehåller reklam för Smålandsgran

Och jag har precis vaknat, runt ett. My God! Det skulle kunna bero på att jag är totalt fel i dygnsrytm, och det är faktiskt rätt så jäkla jobbigt. Jag är ju normalt kvällspigg och nattuggla men nu har det gått överstyr och jag står och putsar ljusstakar vid fyra, städar städskåpet till fem och igår städade jag kylskåpet klockan tre. Ja på natten:D

I går skulle mina minsta söner jobba, och då blir de upphämtade riktigt earlybirdy, de brukar gå upp strax efter fem. Även Lovelia skulle jobba på sitt nya jobb. Jag avslutade städskåpsstädandet lite innan fem och tänkte att jag kan ju lika gärna vara vaken så jag finns som backup ifall de försover sig. Jag hörde Jamies klocka ringa och hur han stängde av den, sen hörde jag hur Lovelia pratade med Robban i köket, han var på väg i säng han med. Det var en annorlunda känsla – att gå och lägga sig när de gick upp:) Lovelia har precis börjat jobba på ett hotell i stan, på deras frukost så det är alltid tidigt.

Jaja, det är så här mitt liv är, jag är väldigt påverkad av väder och vind, mörker och ljus, och så månen då förstås;) Haha, som en annan häxa. Plus sen min nervsmärta som gör det svårt att sova. Nu var det inte alls meningen att jag skulle sova länge idag, min klocka var ställd men jag kan ha stängt av den. Kan ha. I alla fall, det är inte kul att sova bort dagen. även om mina vakna timmar är precis lika många, om inte fler, än den som har en mer normal dygnsrytm.

I morgon är det inget sova, jag ska träna på förmiddagen, så det får lov att bli tvångsläggning i kväll.

Och apropå träning då. I torsdags var vi ju på dubbla pass, varav det senaste var ett rörlighets. Och den träningsvärken har varit så grym:D Det är så tydligt att jag inte rör mig i min kropps fulla potential utan att jag verkligen behöver ta ut rörligheten. Det är något många med mig behöver, och det märks väldigt väl på de passen. Ibland är det nån superrörlig nisse där men oftast så skrattas det uppgivet och roat både med och åt varandra.Man känner sig, seriöst, som en klumpig fyraåring som inte har kontroll på kroppen.

När man ser någon, på tv kanske, som exempelvis ligger på rygg och sen lite kraftfullt sådär kastar sig upp i stående, eller sitter på knä, och hoppar upp i stående utan synbar ansträngning … eller när man ser hur någon vrider sig runt, benen står still men överkroppen vrids – tja då tänker man inte så mycket på det. ”I can do this”, tänker man. Eller när nån armgångar sig över ett stup, eller häver sig upp över en kant, ”Tungt, men görbart”. Fast det är det inte:D Det är så in i helvete både svårt och tungt att man blir extremt förvånad. Det man kanske kunde göra som ung, eller liten, det finns inte ens på kartan idag. Och det är sådana saker vi tränar på. Rörlighet, stabilitet och styrka. Det kan vara att belasta hela kroppstyngden på axlarna, kanske genom handstående, eller genom att stå i armhävningsposition mot en halvboll och flytta tyngdpunkten från sida till sida och släppa en hand i taget. Eller genom att fånga små bollar, eller ligga på mage på golvet och ha en vikt i höfthöjd som du sen ska lyfta benet över. Låter så extremt enkelt men prova får ni se:D:D Berätta sen hur det gick.

Jag har alltså städat i flera dagar och det blir ju rent men det är inget som håller sig, dessvärre. Men förhoppningsvis så räcker det med lite underhåll sen.

Vi har också tagit in granen! Den kommer från Smålandsgran och använd gärna koden carolawetterholm100 om ni beställer en! Tack snälla ♥

Det var minusgrader när den levererades, och de ställde den precis vid dörren, så jag enkelt kunde bära in den i garaget för att vänja den vid plusgrader över natten. Sen fick den stå vid ytterdörren några timmar, det kan hända att det drar en smula där;)

Jag har valt en kungsgran i år, det är lite olika, jag brukar varva mellan den och vanlig rödgran. Det som kungsgranen kan ha som jag inte alltid uppskattar, är en rejäl rondör och glesa grenar. Men å andra sidan så barrar den inte och barren är mjuka så de sticks inte. Dagarna innan hade jag vari med syrran och köpt en gran till henne, den var så bullig att omfånget på den är säkert det dubbla mot mig. Jag erkänner villigt att jag undrade hur tanig den här var egentligen:)

Jag menar…

Smålandsgran snittar den när de lämnar den så tar man in den direkt behöver man inte göra det själv, men nu sågade Robban av en bit. Jag har gjort det här själv i så många år nu att jag vant mig vid att det är ett jäkla slit, men med hans hjälp gick ju det här på några minuter. Granen är rätt tung så det var oerhört skönt med hjälp. När vi centrerat den och spänt fast så hjälpte Jamie till med att få av nätet och granen vecklade ut sig, och jäklar! Vad fin den var♥

Väldigt symmetrisk även om den här ser helt klämd och sned ut. Vänta någon timme bara!

Jag brukar låta den stå i fred, dricka vatten och fälla ut sig i lugn och ro i någon eller några timmar beroende på hur kallt det varit ute, och under tiden satte jag en lussekatts-deg.

Novalie och Trixie kom plötsligt upp med alla kartonger som hör till granen och vips var den klar. Wow! Jag har nog aldrig i hela mitt vuxna liv inte lagt mig i alls hur det ska se ut, och det gick ju bra det med:D Jag har helt klart släppt på mina kontrollbehov. Jag tror det hänger ihop med min emetofobi, Den kan man överhuvudtaget inte alls kontrollera men genom att få känna mig i kontroll över annat har det underlättat. Eller inte alls underlättat för en fobi funkar inte så, men det är en falsk känsla av makt över situationer. Idag är jag ju mer eller mindre fri från emetofobin, jag ramlar ner tillbaka när jag tvingas utsätta mig, men det är inte på långa vägar lika jobbigt som det varit. Mer normalt. En del i tillfrisknandet är jag övertygad är just det här med att tvingas släppa på kontrollen. Gällande allt. Även granen:D

Tjejerna pratade färgtema och sånt där som jag skiter högaktningsfullt i, jag kör mer more is more:D men jag undrar nu om det inte är så att de faktiskt inte satt upp alla kulor som ”ska” upp? All belysning är inte heller i, men det är ju himla fint som det är! Jag tror med andra ord att jag lämnar över det här nu:D Minus toppstjärnan;)

Den är så himla himla fin! Jag tror att det kan vara en av de finaste granar jag någonsin haft faktiskt! Däremot är den ju så mycket vackrare i verkligheten, att ta kort på den visar inte det där glimmandet och glittrandet. Den är väldigt symmetrisk, jag brukar vända den fula sidan bakåt, för det finns ju nästan alltid en sån, men här var den lika fin runt om.

Och eftersom jag beställt rätt längd i år, till skillnad från förra året när jag råkade ta en som var en halvmeter för hög, så är ju toppen fin också:) Den här är mellan 200-250 cm hög, min takhöjd är 2,40. Förra julen fick jag för mig att jag brukade ha en gran som var 250-300 cm hög? Hur jag tänkte vet jag inte alls, men eftersom det var enklast att kapa upptill, det var för mycket grenar nertill, så fick jag ju inte till en riktig topp förra året, och det var ju helt mitt eget fel. I år var jag återigen på väg att klicka i den längsta längden men hejdade mig och tänkte efter, smart ändå 😉

Granen är så fin där den står och sprider julstämning och jag är så glad över att jag numera, sen kanske 8-9 år tillbaka, tar in den tidigare. Förr var min absoluta övertygelse att den skulle in den 23:e. Vilket innebar att jag hade ett elände, för det var ju inte bara granen som skulle fixas då utan typ allt. Jag har verkligen stressat som en dåre i så många år, det är skönt ändå att ha insett att det finns bättre sätt att göra saker:D

När det kommer till toppstjärnan – det var Trixie som satte upp den, men behövde kapa av toppen lite för att den inte skulle slå i taket. Hon bad om en sax, fick en av Novalie och det funkade ju inte. Jag var fullt upptagen med att baka så jag sa att jag fixar det sen, behövs ju en sekatör liksom. Sen glömde jag det :D:D:D, och inte förrän i går upptäckte Robban det så nu har han fixat. Jag behöver skaffa en ny för den där är inte superfin, min gamla gick sönder för några år sen, och den där vita är en tillfällig… tjena. Men sen glömmer jag ju att jag inte har min gamla och … ja ni fattar:)

Lussebaket gick strålade det med, Lovelia hjälpte mig.

Smakar absolut inte saffran dock, trots att jag haft i massa extra, inte heller smakar de kardemumma som jag också hade i, men de är goda ändå. Vi gjorde som vanliga bullar av en del, med fyllning av smör, socker, vaniljsocker och lite kardemumma, en del blev lussekatter och en de som vi råkade göra väldigt små la jag i en form

Och de blev ju helfina:)

Formen fick jag av syrran när jag fyllde år, och jag älskar den redan. Jag är så less på alla springformar som blir knöliga, läcker eller bara är dåliga, den är här rejäl och ska hålla för tuff vardag.

Vi har frusit in en del bullar till jul, ätit massor och snart är det dags för pepparkaksbaket, degen ligger och väntar.

Nu ska jag skriva lite annat och sen tror jag bestämt att jag ska slå in julklappar, allt med Spotify som sällskap:) Jag visste inte att det visades videos till låtarna om man kör på Tv:n men nu har jag sett massa härliga jullåtsvideos! Som Last Christmas som ju ändå på nåt vis är förebilden för hur man vill ha julen, massor av snö, vänner och snöbollskrig. Minus olycklig kärlek dock såklart:)

Vad gör ni denna tredje advent?