Jag är inte deppig eller ledsen, men det är ändå en stunds reflektion över hur det var, varför och vad som kunde ha hänt OM.

Idag är det 22 år sen mormor gick bort. Jag tänkte lite extra på henne när jag och Robban stod i köket och lagade raggmunk tillsammans. Inte för att jag ens vet om mormor lagat det någon gång, men för att hon alltid lagade mat från grunden. Hon åt garanterat en och annan halvfabrikat-grej och fuskade lite hit och dit, hon var ingen som var den:) Men att laga från grunden är något jag är uppvuxen med. Mamma gjorde också alltid det.

Kanske inte så att de stoppade egna korvar men nog fasen rullade de varenda köttbulle man stoppat i sig under åren. Jag kan inte minnas en enda måltid där det serverats Mamma Scans sorgliga ursäkt för köttbulle. Jag äter det inte, så det hade jag garanterat kommit ihåg. Mamma och pappas kompisar hade grisar och jag har tydliga minnen av mamma som står och maler kött, gör egen leverpastej och grejar. Mormor var kokerska på S1, regementet som låg i Uppsala, där faktiskt Lovelia går i skolan nu. Hon går på Lundellska som flyttade dit för nåt år sen, och äter mat i den gamla kantinen där mormor lagat mat till rekryterna. Älskar när cirklarna sluts:) Även om det inte på minsta vis hänger ihop men ni fattar;)

Jag tänker jätteofta på mormor, nästan varenda gång jag lagar mat finns hon i tankarna, och om jag undrar något över mat/bak så är instinkten att ringa henne. Mamma är andra handsvalet:) men hon kan oftast svara hon med.

Nu har sorgen såklart bleknat, annars vore det för eländigt, och minnena är enbart ljusa och vackra.

Nu har de här tre årsdagarna passerat, och utan att jinxar något hoppas jag det är slut på eländet. I år tillkom ju ett massmord som för alltid behöver kommas ihåg. Heter det Ett massmord förresten? Själva definitionen av ”mass” är ju att det är flera och då borde det ju rimligen inte finnas ett Ett framför? Det är fortfarande inte helt klarlagt vad som hände eller varför, jag erkänner att jag varit tvungen att undvika nyheterna en aning. Jag behöver inte detaljer, det är tillräckligt vidrigt som det är ändå.

.

I veckan som var kändes det mesta segt och tråkigt, jag har heller inte kunnat sova som folk på väldigt länge nu. Den där förbannade ischiasnerven som spökar och molvärker nätterna igenom. Det är helt omöjligt att sova då kan jag meddela och nu börjar jag få slut på saker att testa. Jag hade tappat bort TENS-apparaten och sen var den såklart urladdad när jag hittade den (där den skulle vara….såklart) men den ska jag snart klistra fast på benet. Värme funkar inte, massagepistolen funkar men inte mer än en stund, och jag orkar inte heller sitta och hålla den mot kroppen i timmar. Effekten brukar dock vara att jag kan somna men vaknar efter ett tag. Jag hoppas TENSen gör susen, för jag behöver fan sova.

I natt var jag ute och snurrade också:D Robban som inte jobbar normala tider utan är ledig söndagar och måndagar, hade Kick-off med sitt jobb går, söndag. Jag skjutsade ner honom till en kollega och lovade hämta sen. Såklart, han hämtar ju alltid mig om jag ber om det. Han ringde vid ett, och sa att de nog ville hem vid två, och kunde jag möjligen skjutsa hem en aningens skitöverförfriskad kollega? ”Jadå, jag tar din bil”, sa jag;) och tänkte att jag tar mer en plastpåse för eventuella olyckor, men efter tio minuter ringde han igen. Då hade kollegan tagit sig hem för egen maskin. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte blev lättad. Hämtade upp honom och en annan kollega som jag körde hem. Sen svor jag över trafikljusen på Fyrislundsgatan. Vi har en ungefär 1,8km lång gata i stan där de lyckats med konststycket att drämma upp inte mindre än 10 rödljus. Vissa med krypavstånd mellan, allvarligt alltså. Inget av alla dessa tio rödlysen är synkade vilket innebär att man får stanna vid vartenda ett. Medan det blir grönt för gångarna som antingen är i spökform eller så snabba att de inte syns för det finns ingen som trycker på knappen, så får man vänta länge, som i minuter. Alternativt får man stanna för andra icke-synliga bilar som ska köra ut från sidogatorna. VEM har tänkt? Stadsplanerarna skyller på stadsarkitekterna som skyller på nån annan och Pelling säger att det absolut inte är en bra väg… men ändå – är det en exakt likadan som planeras ute hos oss?

En annan sak jag tänkte på igår. De har gjort en av parallellgatorna snirklig och enfilig, man kan inte mötas utan måste vänta. Vägbanan är alltså en bil bred. Mitt i där, så har de – satt upp ett bord och fyra stolar?? Alltså fastsatta i marken, så nära körfältet att om man lägger ena benet över det andra knät så slår man i bilen som kör förbi. But Why??

Jag undrar NÄR det blev omodernt att skilja de olika trafikslagen åt? Vad hände med att bilar kör på vägen, cyklister på cykelbanan eller håller sig till höger på körbanan, och gångtrafikanter håller sig på trottoaren? I Uppsala samlar man gärna ihop alla de här på en och samma väg, sätter ner farten till 10km/timmen och tycker på allvar att det är en bra idé? Det enda som händer är att alla som är mindre än bilar far runt som onyktra humlor och bilisterna försöker så gott det går hålla en rak linje utan att köra på nån. Vilket är svårt att undvika när ingen ser sig för och dessutom har lurar med noicecancelling OCH en hoodie uppdragen så de har noll perifert seende… Det körs ut barnvagnar i gatan utan att kolla om det är säkert, allt med zebralagen och tro på sin egen odödlighet som stöd. Att oavsett om man har rätt så kommer det göra väldigt mycket mer ont på en oskyddad trafikant än en bilist vid en kollision, det verkar de inte ens fatta. ”Men? Det var inte mitt fel?”

Nä, kanske inte. Men det är du som kommer få lida. Lägg till att ingen kommer ihåg vad en reflex är och bara har mörka kläder på sig, så är det ett jäkla under att olyckorna inte är fler. Det måste bero på skickliga bilförare helt klart.

.

Lördagen var en allmän seg dag, jag var ute med Helen i fredags, vi lyssnade på Lasse som trubadurade på Dog Bar. Det har ju blivit dåligt med bokningarna, de stämmer inte med när Helen är barnlös;) Lasse lovade att efter mars blir det ordning på torpet igen, men tills dess får vi lösa det hela med barnvakt:D Eller vi och vi, det är ju Helens ”problem” att lösa:D

Vi hade en trevlig kväll, den blev inte så supersen utan vi åkte hem vid halv två, lagom så jag hann se en bit av Mumien med Robban;) Jippie:) Sen ville han ju se tvåan. och trean så det gjorde vi på söndagen. Plus den senaste Mission Impossible. Plus att jag sen kollade på Åremorden, av Viveka Steen är det väl? Mord i Sandhamn-författaren? Ja jag var kanske seg som sjutton, men så är det ibland:)

I fredags ringde jag också först Boxer för att se vad de kunde göra med mitt TV-paket som skulle höjas med dubbla priset. Jag är noll intresserad av att betala mer för olika abonnemang än vad en ny kund får göra, och de senaste åren byter jag om jag inte kan förhandla mig fram till ett billigare. Boxer gav mig utan att tveka samma som jag haft, vanliga kanalerna plus Viaplay och Sky showtime för 179kr per månad, istf 379 eller vad det var de tänkte sig. Det blev tjugo spänn dyrare och det kan jag ta. Telenor däremot var inte medgörliga. Jag betalar idag 349kr för 250/250 bredband, och de vill nu ha 579 eller nåt. Glöm det.

De kunde inte erbjuda ett skit så då sa jag upp det. Frågade hur det funkade om en annan familjemedlem tecknade ett nytt abonnemang? Ja då får de nykundspriset …. herregud så dumt. ”Så ni låter hellre gamla trogna kunder gå än erbjuder de ett bra pris?” frågade jag. ”Ja, vi kan ju inte erbjuda nykundspris för alltid.” Nä, förvisso, men vad sägs om att sänka priset då? För helt jävla uppenbart går ni mer än runt ändå. Hej då Telenor.

Nu ska jag bara hitta ett nytt. Ni brukar alltid säga i efterhand att ni har ett mkt bättre och billigare än det jag till sist hittar, så ni får gärna tala om i förväg den här gången:)

Jag vill ha minst 250/250 och det ska inte ingå tv, för det har jag ju redan till ett pris jag är nöjd med. Det får inte kosta mer än max 399kr och jag kan absolut binda mig på ett år.

Telenor kunde förresten tänka sig att ge lite mer rabatt om jag exempelvis la dit ett telefonnummer, men si den gubben gick inte:) Jag är nöjd med mitt telefonabonnemang, iaf tills det går ut snart. Men Telenor suger som mobiloperatör, de funkar inte där jag är och det gör jag inte om. Inser nu att jag antagligen behöver kolla när mobilen ska omförhandlas:)

Jaja.

Jag måste också nedteckna att jag i torsdags var på gymmet:)

Vi skulle kört ett HIT-pass men orkade inte, det är inte kul för det första, och då blir det väldigt enkelt att avboka;) Men istf att bara ligga och jäsa i soffan så åkte vi till gymmet. Där var det ju packat med folk, vi kom vid halv sju.

Lovelia var med och hon hade en plan men i den ingick maskiner. Ingen av syrran och mig är supersugna på maskiner utan kör hellre med fria vikter. Så vi gick in i ena hörnet för att hitta på nåt med kettlebells och …. men vänta nu? Ska ni ha pass här? Åh fan. Vi fick ju vackert flytta på oss och det enda som var ledigt var inne vid skivstängerna.

Jaha, och vad ska vi göra? Vi valde enklast möjliga och körde på maxlyft. I mark. Fördelen med de här vikterna är att de är stora och man kommer upp en bit från golvet, men vi höjde också upp dem en aning. Kronlyft igen.

Började på 60 kilo som var tungt och jävligt, men lassade på viktskiva efter viktskiva och det slutade på 85 kilo:D Det kändes helt ok, men det lustiga sen är att 86kg är som fastnitat i golvet. Totalt omöjligt. När man lyfter så här så ska man vila mellan lyften. David har skällt många gånger på oss för att vi inte vilar tillräckligt, men det är ju så förbannat tråkigt!

Om ni varit på ett gym så står/sitter/rör det sig ofta  biffiga killar runt en viktstång. Gärna med tofflor på fötterna och en kopp kaffe i handen 😉 De vilar mellan sina set. Eller sina enkellyft. Lyfter en gång, vilar fem minuter. Lyfter en gång, vilar fem minuter. Ökar kanske vikterna, lyfter fem omgångar, sen är de klara men det har tagit evigheter:D

Syrran och jag vilar väl exakt så lång tid som det tar för den andre att lyfta, plus möjligen skifta vikter om vi inte är på samma. Men vi jobbar på det, bara det att det känns så fruktansvärt o-produktivt.

Maxa i marklyft är ingen övning man behöver ägna sig åt, marklyft är en bra övning i sig, men maxandet är enbart  för ens ego:D Och det är kul när det går framåt!

Idag var vi på ett Plaza cross-pass och det är inte det minsta kul, däremot garanterat nyttigt för hjärtat för det är puls och kondition så man tiger:D Men det finns roligare sätt att köra cardio på, helt klart! Jag längtar tills det blir nån slags ordning på passen igen, just nu är schemaläggarna inte kloka, de planerar bara in Plaza Cross och gyminstruktioner.

Nåväl. Det var det:)

I morgon är det tisdag och det blir säkert bra. Ta i trä:)

Ha en fin kväll nu:) Jag ska skriva lite fantasy!