I förrgårkväll så smög sig ett halsont på, det började som lite rasp och innan kvällen var slut var det te-med-honung-ont. Robban kom hem från jobbet och hade ont i halsen han med, och vi följs åt i den här förkylningen som hoppade på oss.

Nu har halsontet släppt nästan helt, men det är irriterat och hostigt, och jag är täppt, fryser och mår inte alls toppen. Det var värre i natt, då tyckte jag riktigt synd om mig själv:) Nu är jag mest irriterad över att det är tråkigt, jobbigt och kanske mest över det faktum att jag ens är sjuk. Jag brukar inte falla för sketna förkylningar;) Men, den solklara förklaringen här är att jag inte hade ColdZyme till hands. Nu har jag beställt och fyllt på mitt lager:) ColdZyme anses av de som inte testat, eller de som testat och inte fått resultat, som humbug. Det är det faktiskt inte. Jag grundar det på att jag i alla de år som det funnits på den svenska marknaden inte blivit förkyld de gånger jag startat med det vid första tecknen, alternativt att jag förebyggt med det när kidsen däckat. Det funkar inte på Covid dessvärre, men vanliga virusförkylningar motar man, eller förkortar.

Jag hittade en halvtom flaska till sist och vet att jag troligen kommer förkorta längden på förkylningen iaf. Alltid något.

Robban vägrar sånt här, han menar att man får lida sig igenom, och det gör han. Han dricker honungsvatten och så får det räcka. Jag å min sida vägrar att lida i onödan:) Igår låg vi i varsitt hörn av soffan och snorade och tyckte synd om oss själva;)

Vi kollade på Scream, det är ju ändå Halloween, och sen gick vi över på Robinson. Trixie och Jordan var med och såg Scream och den är ju ändå rätt underhållande:) Vi får se om de klarar sig från att bli smittade, hoppas ju ändå det.

I morgon är det Halloween med bus eller godis, och jag har inte pyntat nästan alls. Trixie hade ju en fest hemma hos syrran och efter det packade vi ner alla grejor som hon haft som dekoration där, och nu känns det som att Halloween redan är över. Jag är färdig för i år. Men just nu står Lovelia och Axel och skär pumpor, och vi har ytterligare två som ska fixas till, och kanske får det räcka med dem på grindstolparna. Jag har för övrigt trauma från förra året när det blev en aning galet.

Jag hade nån mask eller vad det nu var på mig när jag öppnade dörren, redo med en godisskål i handen. Utanför stod ett gäng mammor med barn, typ tre mammor och sex kids i åldern runt en meter:) De var väl ungefär 4-6 år skulle jag gissa. Vår kommunikation i familjen hade klickat och ingen hann med att ta Doris som flög ut som en annan helveteshund och skällde, skällde, skällde och rände runt de här småungarna som skrek i högan sky för att de blev så rädda, Doris blev rädd för att de skrek och för hur de såg ut, de var ju utklädda. Mammorna skrek, Doris skällde, barnen grät och där stod jag med en jävla skål med godis, med en mask och försökte få Doris att lyssna på mig och gå in.

Hon är ju supersnäll mot barn, rör inte ett hårstrå på deras huvuden, men nu blev det ju helt vansinnigt. Hon gjorde ju inget annat än att skälla och springa runt alla, och jag fattar att även hon var rädd och ville skydda sin familj. Men ändå. De där stackars kidsen kommer väl behöva KBT för hundrädsla framöver i livet. Jag tror inte att jag skämts så mkt i hela mitt liv faktiskt.

Jag fattar ju att om man går upp till ett okänt hus och ringer på, så får man lov att ta med sånt här i beräkningen, men det blev verkligen så jäkla fel. Med det i bagaget känns det inte det minsta kul med Bus eller godis, och jag hoppas nästan att ingen kommer. De här kidsen lär ju inte dyka upp iaf, och ryktet kanske går i förskolorna: Gå inte dit! de har en galen hund och en kärring som inte har pli på henne.

Jag hade en skitbra lösning och det var att mina barn hemma skulle få öppna och jag ansvarar för Doris, och katterna som inte får gå ut, de nya alltså. Men nu är Jamie uppe i fjällen med en kompis, Jordan ska iväg nånstans, Lovelia och Robban jobbar och kanske även Trixie, så det är bara jag hemma. Jag kanske släcker och låtsas att jag inte är hemma, och ställer pumporna uppe på terassen så ingen ser:D Jag har inte bestämt mig än:)

Jag tycker det är roligt med Halloween! Jag har alltid gjort det, och det var har varit så kul när mina ungar var små och ute och Trick or treat:) Men det här traumatiserade mig. Det är ju inte skitkul när saker blir fel.

Något som jag däremot ser fram emot supermycket, det är att göra pumpasoppa! Jag kanske siktar på det redan i kväll, jag är ju fasen sjuk och behöver soppa:)

Jag behöver också städa utomhus!

Har ni alla gjort det? Jag har inte riktigt haft tid och sen började det regna och det har liksom fortsatt. Allt är blött och geggigt och det lockar ju exakt noll att börja klafsa runt. Studsmattan är iaf nere, men inte riktigt inlagd på sin plats, Jordan tog ner den när det var stormvarning. Sen ska alla utemöbler in och uterummet behöver ställas i ordning, vinrankan behöver friseras till lite och det är en hel del rankor både från den och björnbären som måste bindas upp. Saker som tar tid och helst inte görs i ösregn.

Idag är det en sådär dag då det inte blir ljust, det är grått överallt och regnar det inte, vilket det gör mesta delen av tiden, så är det korta uppehåll men tusen procents luftfuktighet. Fy fan. Det här vädret gör inte mycket för att pigga upp, den som mår bra av sånt här skit avundas jag!

Jag är mest trött och det känns lite som att gå runt i sirap. Jag har förstått att man kan skylla även det på klimakteriet, så jag gör det, det är ju en anledning lika god som nån annan:D

En sak som garanterat inte handlar om klimakteriet, för det är skapligt unga män som kör sopor hemma hos oss:) är det här. Att mötas av att de helt sonika kastat ut en soppåse in på tomten istf att tömma den i sopbilen? Anledningen vet jag inte, men den låg i kärlet.

Det ligger också en påse med ruttna morötter där som jag inte vet vems de är. Jag kanske fick dem som en bonus eller nåt. Jippie, eller nåt.

Att sen inte ställa tillbak kärlen på sin plats, som alltså bara är att trycka in dem mellan grannens och min grindstolpe utan i stället lämna dem i vägen för brevbäraren … Alltså vad fan!?

Vi fick de här fyrfackskärlen i somras och sen dess haglar klagomålen in till kommunen. Med all rätt! Jag som kund kan faktiskt inte behöva bekymra mig om hur tunga de är, det är inget jag kan göra det minsta åt eftersom vi inte kan välja något annat. Det är ett jäkla klagande från sopgubbarna, och ja de har säkert ett fancy namn nu för tiden men jag orkar inte bry mig;) De hämtar sopor. De gör ett superviktigt jobb och deras officiella titel skiter jag i. Det är löjeväckande med alla dessa hittepå-titlar som vissa anser behövs för att respekten för yrket ska öka. Jag håller inte med. Ge en dagisfröken 78000 i månaden och respekten kommer öka. Kalla henne för förskolelärare eller förskolepedagog och ge henne en lön på 25000 och respekten uteblir. Tror jag då.

Sopgubbarna försvarar sig alltså med att de numera kör ensamma i bilarna, vilket är helt sjukt, och att kärlen är så tunga, vilket jag helt fattar. Men det är ändå inte mitt problem som kund. De får klaga till sitt fackombud och se till att få en ändring, för det är inte en betalande kund som ska sköta deras jobb. Sen kan man ju allvarligt fundera över deras arbetsgivares dumhet, i det här fallet Uppsala Vatten. Sluta snåla in på er personal! Man kan inte sköta en verksamhet på snåljåpsvis, då blir det inte bra för nån.

Jag har förstått att sopisarna inte anser sig ha tid att ställa tillbaka kärlen och att de är för tunga. Men brevbäraren då? En annan yrkesgrupp som kommer och vid var och varannan brevlåda inte kommer åt? Här hos mig kör de bil, men det är ju minst lika bökigt för de som cyklar. Jag fattar inte att man inte tänker på sin nästa? Folk idag är så förbannat egoistiska att jag storknar. Omtanke om andra är tydligen ett väldigt omodernt ord.

Jag har kompisar som efter varenda sophämtning får jaga sina kärl på gatan eftersom gubbarna inte ställer tillbaka dem, så de rullar iväg, är det trafiksäkert? Nä. Jag fick mess från en tjej där de inte tömmer hennes tunnor för de står på fel ställe, dvs inte exakt där de vill men ändå där de stått i alla år tidigare, men nu är det tydligen helt omöjligt, de tömmer grannens men inte deras. Folk får mail från PostNord som säger att blir det ingen bättring kommer de få hämta sin post hos nåt ombud.

Är det här verkligen okej? Nej, det är inte det. Det är långt ifrån okej!

Dessutom, det klagas på att kärlen är för fulla. Ja, men inte alla fack. Uppsala har bestämt att den tunna som töms en gång i månaden är Plast, restavfall och glas.

Kompost, pappersförpackningar, tidningar och metall töms en gång varannan vecka.

Tittar man på mer normala familjer, som kanske har två barn och två vuxna, så svämmar deras plastinsamling över och även restavfallet. Jag har faktiskt lyckats rätt bra med att få rum, men så är jag en mästare på Tetris och staplar de hårda platsförpackningarna in absurdum. Plus att jag när det kniper kan åka med en påse till syrran som oftast har en liten påse med rest, en med plast och sen en påsförslutare i metall;) En enda liten alltså;)

Jag gör av med extremt lite metall, glas och tidningar, men i princip allt har ju ett omslag eller är förpackat i plast. Hur kan man tro att det räcker med en gång i månaden? Jodå man kommer kunna ändra sina intervall framöver, kanske redan nu, men för det tillkommer ju en kostnad.

Vem har ens så mycket tidningar/reklam att man behöver tömma det två gånger i månaden? Väldigt få. Vem på Uppsala kommun har tänkt? Som vanligt kan de inte göra vettiga val. Och vem får lida för det? Jomen det är ju kunderna som får en sämre tjänst till samma, eller högre pris. Det är uselt.

Dessutom regnar det in i tunnorna och i somras var det massor av fluglarver i mångas. Jag och syrran som var husvakt åt en granne, skurade ur deras tunnor när de var några veckor gamla för det var så överjordiskt mkt larver som krälade. Vidrigt, och inget jag upplevt som ett problem förr. Min kompost är väldigt liten, vi är tydligen rätt bra på att äta upp det mesta och jag hade tacksamt nog inga äckliga larver.

Nåväl. Jag tycker att det är pinsamt att det år 2025 utförs samma arbetsuppgifter som i alla år, men nu med noll yrkesstolthet eller arbetsmoral. Alla skiter i alla andra och gör minsta möjliga. Det är samma sak inom alla yrken. Ta busschaufförer exempelvis, det finns många som inte stannar för nån som kommer rusande, äldre som stapplar fram så fort de kan, som gasar iväg innan folk hunnit sätta sig osv. De har ju ingen känsla för andra. Ungarna som åker buss dagligen har så många historier att berätta och det är sällan bra. De chaufförer som däremot stannar till, som kör lugnt och försiktigt och som är trevliga, de älskar man ju.

Uppsala vatten skulle behöva lyssna på de klagomål som inkommer och istället för att inte göra något men låtaslyssna, så borde lyssna och lösa problemen. Men när det inte finns några alternativ, det finns inget annat att välja på, så blir det såhär.

Nu ska jag sluta tjura och i stället gå och snyta mig, för tusende gången i dag! Det är väl själva fan, ena dagen, eller i natt faktiskt, så var det fritt flöde och jag önskade att jag kunnat stoppa upp bomull i näsan för det rann konstant, asäckligt, och nu är det mer av sitta fast men ändå snörvla. Tröttsamt som sagt.

Ha en fortsatt bra eftermiddag och kväll:) Och håll er friska:)