Okategoriserade

Dag fyra av skjutsande earlybird;)

Innehåller annonslänk

Jamie har ju prao, och när jag kom på den strålande idén att fråga Patricia om han kunde vara där, så tänkte jag inte direkt att jag skulle bli inblandad i morgontidiga körningar, men så blev det;)

Eftersom det inte är nån snö som måste skottas innan man kan ta ut bilen, eller nån motorvärmare som måste sitta i timmar innan, så är det ändå helt okej. Jag har grader i helvetet som jag räknar med, och tänker nästan alltid att det hade kunnat vara värre;) Även när det är riktigt förfärligt jävligt så ”kunde det alltid vara värre”. Det är ett tänk som underlättar det mesta faktiskt, det ger lite tröst på nåt skevt vis. Jag är vansinnigt morgontrött, men nu kan jag i princip vakna och kliva ut och sätta mig i bilen, jag gör det bokstavligen. Vi måste åka sju, klockan står på 6.45, då somnar jag om till 6.52, kliver upp och klär på mig och går ut till bilen. 7.01 rullar vi ut från tomten:D

Idag slapp vi alla tre flaskhalsarna, det är en enorm skillnad på bara tio minuter den tiden, lite senare och alla andra är på väg och man blir stående i de usla korsningarna. De som ansvarar för trafikplaneringen i Uppsala, eller de, på alla plan, är inget annat än värdelösa. På riktigt allvar alltså, de har lyckats att överlag bygga fram problem. När man flyttar ut busshållplatserna i gatan så ingen bakom kommer förbi, vem tror på allvar att det ska gynna trafikflödet? Hörde nån som sa att det är meningen att man ska ledsna på att köra bil när bussarna favoriseras och i stället övergå till lokaltrafiken….? Sant eller inte vet jag inte men det låter idiotiskt så det är nog sant. Jag tror ju på fullaste allvar att om lokaltrafiken var gratis, eller man kan göra som med tv-licensen, man drar 1200spänn eller vad det är, per person över 18 år och år direkt på skattsedeln, och sen kan alla åka gratis, då skulle folk åka. Men att som idag, när en enkelbiljett kostar 39kr, och det är bara 75 minuters övergång, vilket man inte hinner direkt nåt på, så man måste betala nya 39kr för att komma hem, dvs 78 kr, så kan de allra flesta komma billigare undan med bilen. Även om parkeringen är svindyr, så ligger den inte på 78kr för 75 minuter. Månadskort vet jag inte vad det kostar men det är inte billigt.

Uppsalas gator är uppgrävda och avstängda i parti och minut, just nu är hela innerstan ett stort skämt. Det görs ”förebyggande markarbete” (bullshit) för spårvägen, UTAN TILLSTÅNDEN KLARA, och samtidigt får man för sig att helt stänga av den gatan(Väderkvarn) man för en kort tid sedan hänvisade alla till, eftersom man då förbjöd vanliga bilar på Kungsgatan som går rakt genom stan. Här får nu bara bussar och taxis och sånt köra. Efter att det blev kaos när de stängde av Väderkvarnsgatan, så öppnade man nu upp Kungsgatan igen, men att tänka ut det i förväg var inget som de klarade av. Hur dum är man då?

Nåväl. I morse var bommarna uppe, inget tåg kom och jag insåg att om jag vore lite smartare så skulle jag kunna kolla Sj för tågavgångar, och undvika att bli stående, men så långt har jag inte tänkt. Och kanske orkar man inte heller kolla alla tåg. Nästa flaskhals gick finfint och den sista tog jag på volley och behövde inte ens stanna till, och vi rullade in 13 minuter innan han började, mot i sista minuten i måndags.

Planen var att Jamie skulle vara med Patricia under de här veckorna, men så blev hon sjuk. Panik från hennes sida som har sämsta samvetet gentemot Jamie, och från Jamies sida eftersom han är så väldigt orolig av sig när det kommer till nya situationer och människor. Jag känner igen mig själv i det till tusen procent! Hon messade mig igår och sa att hon var sjuk, men hade fixat med en kollega så Jamie skulle få åka med honom, och hon hade berättat att han är väldigt blyg och känslig, fast han uppfattas snarare som tjurig och sur då. Jag visste att om jag sa nåt till honom innan vi satt i bilen skulle han vägra. Det är ju första impulsen, ducka det obehagliga. Men eftersom han verkligen behöver få lyckas, få klara av saker som är tuffa för honom, så sa jag inget innan vi börjat rulla. Det är ett jävla svek, jag vet, men det är ett svek med kärlek som anledning. Han blev givetvis panikslagen och ledsen och det gjorde ont i mammahjärtat att släppa av honom när han var så ledsen:/ Patricia messade både honom och mig och vi peppade honom. Jag vet ju att han behöver det här, han växer av det och att få känna att man övervunnit en rädsla är viktigt.

Givetvis gick det utmärkt ♥ Det verkar vara så fin personal hos dem:) Jamie fick åka med till sjukhuset och serva/fylla på kaffemaskinerna, och skickade en bild på sig själv i full mundering med pappersmössa och allt:) Sen käkade de lunch på nån hamburgerrestaurang och överlag verkar det som allt var trevligt. Dessvärre servar den här killen maskinerna på polishuset och där krävs särskilt behörighet så Jamie kan inte åka med honom den dagen. Men det blir nog bra. Få se när Patricia kryar på sig också:)

Jag var fundersam på om han skulle vägra gå idag eftersom hon är hemma idag med, men efter att ha försökt lite igår och jag sa att han måste gå, så var det inget snack, och eftersom han ställt klockan och glatt klev upp och var på bra humör, trots den tidiga tiden så fattar jag ju att han hade kul igår:)

Jag fick hämta honom i går också, för han hade lyckats glömma busskortet, men eftersom jag ändå behövde hämta ett paket som jag av nån anledning fick till ett annat  utlämningsställe än vanligt, passade det ändå bra. Jag hade kursmöte, och var hungrig redan innan det startade så när vi lagt på kastade jag mig upp för att koka ägg, men kom på att jag var för hungrig för att vänta på dem och knäckte två ägg till i stekpannan för att göra en äggmacka. DÅ messade han att han var klar och jag fick vackert säga byebye till min måltid och åka. Jag hade lite tidsbrist nämligen för Lovelia behövde också skjuts. Hon fick ett pass på sitt jobb när hon redan åkt till skolan och hade inga kläder med sig för att byta om, utan var tvungen att åka hem i mellan. Hon började 16, och jag hämtade Jamie 15.17. Snabba ryck in på Coop och Instabox, bara för att inse att det var fel, det var på Citygross mitt paket låg. Men fasen då, vad trött jag blir på mig själv ibland.  Ilade tvärs över gatan, men det är massa trafik och fullt på parkeringen nära ingången så det tog ett tag. Hem, byta barn och snabba ryck ner på stan. Och sen lika snabbt hem för jag hade ett paket som skulle levereras vid dörren och det kunde krävas legitimering med Bankid, Budbee-appen sa att det var sju minuter kvar så jag hetsåt en macka med jordnötssmör och kokt ägg:) Och sen fick jag ont i magen:D

 

Jag hade beställt hem värktabletter, nässpray, Coldzyme, allergitabletter, tandborstar och plåster. Jag tycker det är fullkomligt galet att det är så mycket billigare att beställa online och dessutom få det levererat hem, ofta utan kostnad, än att gå in på valfritt apotek och köpa det.

I höstas skulle jag ha nässpray och värktabletter till Jamie, han kunde inte svälja utan behövde munsönderfallande. I butik skulle det kosta strax under 100kr. Aldrig, jag vet ju vad det kostar online! Vi kollade om man kanske kunde beställa via nätet och sen hämta upp det, och jadå. Så jag stod alltså inne på ett apotek, det var kallt och regnade ute, och beställde varor för upphämtning på samma apotek, och betalade typ hälften! Då behövde jag vänta tio minuter och de plockade ihop det åt mig. Det är sjukt!

Jag beställer i princip alltid via nätet eftersom det är så här, och då lägger jag en stor beställning, igår plockade jag upp fem paket Ibuprofen, tre panodil, två nässpray osv. Då blir det i princip alltid fri frakt, och läkemedel håller ett bra tag. Dessutom skiter ju jag i bäst före datum, det är inte som att det händer något avgörande med en tablett i en förpackning från en dag till en annan, eller ens en månad till en annan, år till och med:) Här hemma går det ju åt, det är både mensvärk, huvudvärk, feber och ledvärk i parti och minut. Migräntabletter beställde jag ju också, det är bra att ha och jag brukar pytsa ut en dos i handväskorna och jackfickorna. Den gången man behöver dem vill man inte ha fel kläder/väska. Jag har en liten pyttenecessär som jag har nödvändiga medikamenter i som jag alltid har i väskan, som innehåller linser, värktabletter, migränpiller och vad man nu kan behöva. Det har räddat många i nöden, inte bara mig:)

Hur gör ni, skiter ni i att det blir ganska rejält mkt dyrare, eller handlar ni bara på som vanligt i fysisk butik?

Jag måste visa er också! Så här sitter jag just nu:)

Det är Sally, och man kan ju lugnt säga att hon valt ut mig som sin speciella person, och det är ju helt magiskt ♥

Hon vill ha kroppskontakt hela tiden, gärna hålla sin tass på min hand, eller om jag står upp, då vill hon ha tassen på min fot:) Igår stod jag i badrummet och gjorde mig i ordning och hon låg precis bakom mig, slingrade sig runt min fot och höll sin tass över min. Alltså det är så gulligt att man smälter! Jag vet att det blir mycket svarta katter här just nu, men det är vad som upptar min tid för tillfället:) De kräver liksom uppmärksamhet. Sally försöker busa med Sellman men han går inte på den, utan går bara värdigt förbi. Häromdagen attackerade hon honom från bakom ett hörn och kastade sig upp på ryggen på honom. Vet ni vad min finaste kille gör? Inget:) Han bara fortsatte gå som om inget hänt, med den där lilla rackaren som fripassagerare på ryggen:D

Det är väldigt gulligt här hemma kan jag meddela:)

Nu måste jag lägga mig ner en stund, har så märkligt ont i nacken igen. Igår slog det till från en sekund och det är nån form av nackspärr misstänker jag, det är dock hela nacken och ner över nyckelbenen och bak i skuldrorna, är som att ha skruvat ihop huvudet med kroppen med några långa skruvar;) Känns inget alls i vissa lägen för att sen vara obekvämt i andra. Det gör inte ont ont, utan är mer obehagligt obekvämt. Och kräver att jag lägger mig och avlastar lite. Jag gör det nu, för sen ska jag ha skrivpass:) Måste ladda både datorns batterier och mina:)

Hörs snart:)

Kommentarer

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting