Idag, eller snarare nu på kvällen, så har vi äntligen kommit iväg för att träna:) Jihooo!

Syrran har varit risig sen jul, och jag har haft folk runt mig hela tiden mer eller mindre och träningen fick lågt prio för en gångs skull. Men idag hade jag bestämt att det skulle tränas, och då blir det så:) Vi hade sagt att vi skulle dra iväg lite senare, för att försöka undvik alla de här som signat sig på gymkort från första januari. Det är så här varje år, fullt med folk på alla pass och i gymmet och det är bara att härda ut, det brukar ta till mitten av februari, sen droppar folk av:D

Det är ju kul med nytt folk förvisso, men;) Det är rätt jobbigt också. Jag messade syrran vid fem och kollade om hon fortfarande var på och hur hennes bil såg ut, min är översnöad.

Hon svarade med en bild:)

När jag ser hennes tomt så inser jag hur jävla stor min är, och hur mycket jag faktiskt skottar🤣 Min bil såg ju exakt likadan ut, men eftersom jag bor längst ifrån där vi skulle träna och hon på vägen så är det smartast att jag kör. Det var bara att gå ut och sätta i motorvärmaren. En timme senare klädde jag på mig och gick ut för att skrapa fram min. Öppnade framdörren för att ta ut min borste, men den fanns inte där. Öppnade bakdörren, men inte där heller. Öppnade bakluckan men ingen borste. Nä, men okej då ligger den väl i lilla skåpet där den bor på sommaren. Men icke. Den är borta. Trodde att Robban kanske hade två i sin bil men nope. Ja, men jag måste ju ha nåt att sopa med, så jag hittade en tvättborste till bilen, den var inte speciellt bra men med lite svordomar gick ju det med. Startade bilen och körde fram den lite för att kunna komma åt på andra sidan, jag stod väldigt nära snövallen. Mitt batteri är inte toppen, så jag lät bilen stå där på tomgång en stund, och gick in och bytte om. Två timmars jäkla förberedelse innan man kommer iväg, det är en av de absolut största anledningarna till att jag ogillar vintern. För att åka och träna, jag ger mig själv ändå en stor klapp på axeln för det hade varit väldigt enkelt att skita i det😎

Sen halkade jag iväg till syrran. Jag har inte dubbdäck, för det är ju sällan det behövs, men just nu skulle jag gärna haft det. Å andra sidan är mina däck bra och greppet funkar, det är värre med knöliga vägar. Det tog ju över två dygn innan de plogade här och samma hos syrran, folk hinner köra rätt många vändor på den tiden och packa snön hur som helst. Det var länge sen jag körde i sånt här vinterväglag, helt klart. Vi kom både fram och tillbaka utan krångel och rev av ett pass lågintensivt. Många repetitioner, mjölksyraträning. För en gångs skull rätt koncentrerade, vi pratade men lyckades ändå köra igen passet snabbt och effektivt. Najs.

Det är runt -8, och det är ju faktiskt en trevligare kyla än när det är nollgradigt. Bara man klär på sig. Jag har min kappa och rejäla kängor, fuskpolo och mössan, men har inte tagit fram några riktigt bra vantar än. Det ska jag göra tror jag för det suger ju att bli kall om händerna.

När jag kom hem tog jag direkt med mig Doris på en promenad. Lika bra, jag var ordentligt påklädd, fick bara komplettera med halsduk och mössa, och sen tog vi en rejäl vända. Vi har trimmat tassarna idag och det var skönt för det fastnade väldigt lite. Det som fastnade var på den tass hon inte ville att jag skulle fixa, det kittlades;)

Det var liksom dagen det:) Jag har filmat en UGC-film också och ska redigera den i morgon, fått en annan film godkänd och det är trevligt. Nu ska jag koka te och krypa upp i soffan. Robban har övergett mig, så det blir inget Supernaturals som vi kollar på, han har börjat spela dataspel igen, och det får han väl göra då…. muttrar jag ilsket för jag vill se på Sam och Dean;)

Men men, jag får väl hitta nåt annat, igår kollade jag på Beck. Eller så struntar jag i det och gör nåt annat, bara det att jag inte orkar;) Jag behöver ladda batterierna inför nästa Gula jävla vädervarning med 10-15 centimeter snö som är på väg nu i natt.

Det går inte, jag har inte plats för mer snö nu, tack ändå, liksom. Det ska bli spännande att se i morgon hur det ser ut utanför fönstren.

Nu —-> mot tekokaren! Vi hörs snart igen:)