Jag har ju opererat mig.

Det är så fel att säga sådär, för JAG har INTE opererat MIG. Alla säger så och det är allmänt vedertaget, men varje gång jag ska skriva det så skriker det i mig, för det är ju inte korrekt:D

Jag har målat mina naglar. Korrekt, för det är jag som målat mina egna naglar.

Jag har opererat mig. Fel, för det är en kirurg som opererat, alltså borde man säga – Jag har opererats. Men i folkmun säger man inte så, och jag fogar mig. Ok, det här var en språkpolis-parantes från en språkpolis som definitivt inte behandlar språket korrekt hela tiden😁

Anyway. Jag har opererats och transplanterat fett är känsligt för det mesta, men främst kyla,( för hög värme är inte heller bra, så bastu är inte ok, men det ägnar jag mig i princip aldrig åt), och beröring. Man ska lämna det så mycket det går i fred. Klappa torrt med handduk efter dusch och måste man smörja in sig, ska man klappa in hudkrämen också. Jag ser ut som en öken på benet, det är riktigt torrt, men det skiter jag i, jag smörjer inte in. Jag har en flaska badolja som jag väldigt lätt kan stryka över när jag duschar men det är allt. Jag rör benet så lite som möjligt.

Men kylan är svårt att göra något åt. Jag har fetvadd lindat runt och sen dubbla benvärmare, och lång kappa över, och även termobyxor om det behövs, men det känns ändå inte bra. Mitt ben har sämre cirkulation pga skadan och den medföljande atrofin och jag blir liksom alltid kall hur jag än bär mig åt. Jag vågar inte riskera något och håller mig inne så mkt det går. Det var viktigast de två först veckorna och det har gått tre nu, men som sagt, better safe than sorry. Det är stabila minusgrader nu, ligger på runt 7-10 minus och det är ju kallt.

Jag som är van att träna flera gånger i veckan får inte heller göra det, de första fyra veckorna ska man inte träna alls, inte få mer puls än vid vanliga promenader, och sen vet jag inte exakt. Eftersom gördeln ska sitta på i åtta veckor och den är rätt obekväm att röra sig i men speciellt är den onajs om det är svettig;) så låt jag bli att träna på två månader sist och sen började jag lätt. det funkade fint så jag gör samma nu. Återigen, jag är nog extra försiktig men det är ju lika bra. Vad gör några veckors stillhet mot att få så fint resultat som möjligt? Inget.

Grejen är ju att jag är rastlös, som fan. Och när jag bli rastlös är jag inte alltid så produktiv utan blir tvärtom. Jag kan fastna i oviktiga saker, som att virka, eller lägga pussel. Eller sortera skåp och lådor. Och sen får jag dåligt samvete och blir stressad över att jag slösat bort tiden på onödiga saker. Bra va?

Jag får inget gjort.

Det är ju också så att gördeln gör det besvärligt att böja mig, och benet är jag så rädd om att jag skriker högt om nån kommer i närheten, jag vågar inte stöta i något och blir väldigt orörlig och stiff:) Det enda jag vill och som jag inte riktigt kan, är att ge mig ut på en flera timmar lång promenad:D Jag vill ha värme nu, även om vintern som den är just nu är vacker, men för mitt fetts skull 😀

Jaja.

Igår var jag iaf ute och luftade mig. Inte i friska luften så mkt för Robban skjutsade och hämtade, så det var mer av dörr-till-dörr, men ändå. Jag träffade min gamla kompis Anna. Vi har känt varandra sen vi träffades på Öppet hus när vi båda var hemma med vårt första barn, alltså 1995, så det är ett tag sen:) Deras familj är som just familj, självklara vid viktiga tillfällen. Nu var det länge sen igen men Anna hade hittat ett ”event”, som heter Stitches&sips på Hotell Clarion Gillet i Uppsala.

Vad är det, undrade jag efter att ha sagt ja när hon frågade om vi skulle gå:) Och det är alltså lite som en syjunta.

Inte för att jag har varit på nån, men så som jag föreställer mig en iaf:D Man träffas med sitt handarbete i en del av deras restaurang och sen kan man ta en drink, eller äta nåt, med lite rabatt dessutom:)

Äta ville vi inte, men vi tog en kaffedrink:)

Oj så gott det är! Jag dricker så otroligt sällan drinkar, och vi säger ofta att vi ska börja göra det hemma:) Alltså inte helt random sådär en vardag, utan mer som en festlig grej. Alla tar med sig en varsin drink typ och så lär vi oss. Går bra med alkoholfritt också såklart, det finns ju barn här:D Även om det bara är två av mina egna som just nu är under 18.

Min regel gällande alkohol är enkel: under 18 nej, över 18 ja. Med modifikation:D Jag och syrran fick alltid smaka om vi ville på våra föräldrars alkohol, och det smakar ju fan😆 Varken hon eller jag var det minsta intresserade av att dricka som tonåringar och jag var långt över 18 innan jag intog alkoholhaltiga drycker. Jag vet att forskning säger tvärtom, men det skiter jag i:) Jag tror på att förbjudna saker är extremt spännande bara för att de är förbjudna och genom att inte göra nån grej av sånt kan man undvika en del problem. Fel eller inte, vem vet?🤷‍♀️

Däremot har jag absolut nolltolerans mot att köpa ut alkohol, det finns inte på kartan. De har heller inte fått sitta och dricka hemma såklart, men de har luktat och tagit en sipp, absolut inte mer.

Är de även 18 får de dricka ute på krogen, och om de har velat har de fått ett halv glas vin hemma. Men eftersom vi så oerhört sällan dricker alkohol hemma har de i princip aldrig gjort det. Dessutom är vin skitäckligt om man är tonåring, det är ju sen gammalt. Hade det handlat om goda kaffedrinkar eller moijitos eller så hade de ju tyckt om det, men sånt erbjuds inte:D

Jag tycker att man skulle höja myndighetsåldern till 20, och vara konsekvent för det blir ju en aning larvigt att de kan gå och supa skallen i bitar på krogen men inte får köpa på Systemet. Eller att de får gifta sig, men inte köpa champagne till sitt eget bröllop.

Nåväl, vet inte vad jag ville säga med det, mer än att det är förbannat gott med drinkar och man borde dricka det oftare:)

Anna och jag satt där och handarbetade, hon stickade, vilket jag är riktigt dålig på, jag kan liksom inte hålla i stickorna på rätt sätt, det blir klumpigt och fel. Jag virkade och vad det ska bli vet jag inte, men jag kör på med mormorsrutor:)

Mest snackade vi såklart:D och det var så mysigt. Folk sitter med sina vänner, så nån riktig syjunta är det inte, och inte heller ett event, men på nåt vis blir det lite sammanhållning ändå. Vi var här mellan 17-20 och sen kom Robban och hämtade oss igen, och vi skjutsade hem Anna. Perfekt upplägg som vi givetvis kommer göra igen! De var så trevliga på Gillet också, så det kändes genuint och charmigt.

Hemma igen gjorde jag klart den mössa jag virkat till Flora:) Jag gjorde bollarna och fodrade den också så den ska vara mjuk och inte stickas. Ganska fin va?

Jag hittade garnet på Rusta och det gjorde mig glad i sin färgsättning så jag var tvungen att köpa:)

Fodrade med en bit sån här typ krossad sammet eller vad det kan heta, det är mjukt och fint.

Jag hoppas att den passar, för givetvis har jag bara gjort på fri hand, och den kan vara både för liten och för stor, eller så är den perfekt. Lite funderar jag på om jag ska virka två små öronlappar, eller kanske sätta i knytband räcker, men det glömde jag tydligen igår:)

Jag hade sovit sjukt dåligt natten till igår, sådär så det var med enbart några få timmars slummer i kroppen dagen fick genom levas, vilket ofta innebär att jag framåt kvällen blir övertrött. Utan att fatta det såklart, och då jäklar blir jag produktiv. Så jag städade min virk-korg framåt småtimmarna och hade lugnt kunnat sätta igång med nåt större projekt om inte kidsen sovit:D

Sov kasst i natt också men iaf bättre.

Snart kommer Jimpa, så det blir trevligt:) Han ska få kaffe såklart, och så ska han hjälpa mig med lite saker. Byta filter på stora fläkten i garaget först och främst. Jag gör normalt det själv utan problem men nu vågar jag inte, det innebär att klättra upp på en stege och stå och vingla lite medan man tar ner en stor front. Ibland får man vika ner sig och be om hjälp:)

Det var länge sen vi sågs nu, eller länge och länge, men strax innan min operation, så det ska bli trevligt, och nu måste jag sätta lite fart innan dess:)

Ha en fin fredag så hörs vi snart igen:)