Igår var det äntligen dags för Jordan att operera sitt nageltrång på stortån. Alltså ordet n a g e l t r å n g är ju rätt äckligt🙈men nu har nån bestämt att det ska heta så:)

Inga bilder, så var lugna.

Han har dragit med det här i två år, och det går fram och tillbaka, men nu var han less och efter att ha träffat en sköterska på vårdcentralen, blev det bestämt att det behövde opereras.

Igår följde jag med honom dit. Han fick vänta, som alltid, det är ju synd att man inte kan räkna med de där eviga förseningarna (som jag har full förståelse för, det handlar om människor, men när man själv alltid är i tid och aldrig drar ut på tiden är det fan lite störigt) och komma en kvart sent. Nu har jag för det mesta iaf gett upp att komma i god tid och sladdar in en minut innan:)

Han blev inropad och jag fick sitta i nån skrubb:D Alltså, på allvar, det måste ha varit omklädning där inne, men nu var det bara ett hål med en stol i. Okey, det funkar. Mörkt var det också;) Läkaren och en sköterska var där inne, och jag trodde väl att de typ förberedde. Men nja 😅kanske inte. På min tid, det är länge sen nu som jag jobbade inom vården, men jag har assisterat vid olika provtagningar och undersökningar, då dukade man upp det man skulle använda, så man hade det inom räckhåll. Nu vete fan vad de höll på med, men det var ett evigt ”Kan jag få det och det och det” följt av att det hämtades i ett skåp. Kanske är det nya sparbeting? Vad fan vet jag.

Läkaren var lite äldre, och gav ett aningen förvirrat intryck, ni vet nog exakt typen. Trevlig och vänlig, men lite snurrig. Han bad om, och fick, två underlägg under Jordans vänstra fot som var den som skulle opereras, och undersökte tån, och gav därefter bedövning. Han berättade för Jordan vad som skulle ske och hur det gick till. Sen medan bedövningen kickade in så höll han och sköterskan på i en evighet att försöka få operationslampan att lysa på just tån. Det var så det kliade i fingrarna på mig att styra upp det:D Läkaren bad om en op-duk. Han var inte svensk, hade en väldigt tysk brytning, kanske Österrike, Schweiz edyl, och var inte med på alla svenska ord, så det blev konstanta motfrågor. ”Menar du detta?” Jag vet inte hur man inte kan fatta vad han menade för det gjorde jag där jag satt i min skrubb, men han och sköterskan var inte helt på samma planet, om man så säger. Han fick duken och när han vikt upp den fanns det inget hål i den, vilket ju är själva meningen med en sån duk. Nåväl, han var inte den som var den utan klippte ett hål, som blev lite stort, men det funkade, sa han och började lägga den över tån. På HÖGER fot 🙈 Den foten var utanför underlägget och inte heller supertjock och uppumpad av bedövningen så jag erkänner villigt att jag tappade lite  förtroendet där.

”Så var det ju den andra foten då”, sa sköterskan och log mot mig i ett sånt här ”Tjadufattarkanske vadjagfårståutmed” leende. Skönt att hon hade koll, tänkte jag. Just fötter är en av mina akilleshälar, jag klarar inte av det. Hit hör också ögon, tänder och navlar. Tår är skitäckligt. Jag har varit med Corrinda på en sån här op för många år sen,(med en sjukt snygg läkare) så jag var fullt medveten om att jag inte skulle titta, för det framkallar ett omedelbart illamående. Men nu var jag ju fan tvungen, för att hålla koll på det hela… 😇 Läkaren klippte och ryckte loss en bit av nageln, och jag var tacksam över att jag inte såg så bra därinne från skrubben. Sen bad han om en slev. Eller spade, eller vad det hette. (Språkförbistring)Inga konstigheter, jag som inte jobbat på evigheter och aldrig med sånt här, visste vad han menade. Sköterskan hängde inte med utan såg frågande ut, och till sist undrade hon om han menade en sårslev? Ja, men vafan, det var ju det han sa?

Han fick den och grävde runt och skar bort lite kött (🤢) på sidan om och jag lät bli att titta och försökte att inte lyssna så noga. Han  avslutade med att dra på ett plåster och säga att om man började få problem igen så kunde man bada i grönsåpa några dagar för även om det lät märkligt så tog det bort bakterier. Öh, okej. Jag älskar ju huskurer, och det var ju ett bra knep, men sen när delar läkare ut sådana råd? De brukar mer säga att man ska köra med spritomslag.

Alltså jag vet inte, jag är så sällan på vårdcentralen, tack och lov och ta i trä, men kanske att jag inte skulle välja den här läkaren igen:) Han var trevlig och Jordans tå mår toppen idag, men det var lite för mkt snurrighet för min smak. Jag har jobbat med riktigt snurriga läkare under mina dagar, men det här var en lite annan nivå.

Nåväl. Det blir förhoppningsvis bra, och jag har ett kommande samarbete med Västerbottenssåpa framöver ifall det behövs lite såpbad:D

Nu måste jag röra på mig, har haft kursmöte och som sällskap en skitjobbig huvudvärk.

Vi hörs snart:)