Och förlägenhetens röda rosor sprider sig blixtsnabbt på kinderna , innan den där millisekunden  är till ända och man fattar att det är skämt 🙂

När jag scrollade bland kommentarerna och ser:

Dr Dreamy skriver:

Tack, men är det inte lite tråkigt att objektifiera mig så?

Då ni 😉

Men, jag älskar att ni har samma humor som mig, och jag har gått en lång stund här och flinat för mig själv över hur kul det hade varit om Dr Dreamy blivit lite stött över att bli objektifierad, hihi. Hade det varit en annan mailadress, typ hans namn, då hade jag funderat en sekund till:)

Jag går nu inte runt i verkliga livet och talar om för folk att de är tjusiga bara sådär, men jag kan heller inte se att det skulle vara någon som blir sur över att bli kallad snygg, och jag skulle inte skämmas på riktigt, men känna mig lite påkommen sådär 😉

Så Dr Dreamy, vi ses på tisdag .. Vässa musklerna….;) Objektifierad eller ej 😉

 

Idag hade Patricia tråkigt, så hon ville att vi skulle åka och lämna in ett par klackskor hon har, som släppte i remmarna på ena sidan efter en kvälls användning, de är köpta för tre-fyra år sen på tokrea men originalpris var en sisådär 700 spänn, så det är ju inga dåliga dojor. Jag har ett par gympaskor som jag älskar och lever i på somrarna, men som fått ett hål i sulan och där kommer det in grus som sen ligger och klickar när man går, och de lämnade jag åxå in. Plus att jag frågade om han kunde göra en ny bilnyckel. Min extranyckel är borta, borttappad i typ Tyskland när bilen var där och semestrade utan mig, och det skulle inte vara några problem. Aningens dyrt bara…1100kr, men jag måste, min andra nyckel har börjat tramsa lite, fastna lite i både dörr och tändningslåset så det är ett måste att fixa en ny.

Skorna fixade han på tjugo minuter, och de är som nya 🙂 Det kostar ju å andra sidan nästan inget alls.

Patricia behövde nya svarta jeans, alla hennes är trasiga och det är det hon jobbar i ( på restaurang) så det behövs ju, och mot att hon städade med småungarna nere i deras rum så köpte jag ett par 🙂 Fy fan vad värt det är att köpa sig sinnesfrid, för jag får på allvar hjärtklappning och psykbryt av att se hur de lyckas stöka ner så kapitalt på bara några dagar…

 

Jamie fick följa med, och han var fin i håret:

Framifrån ser han ut som en svärmorsdröm:

Den lilla kycklingen fick Lovelia i skolan av fröken, och den sitter i en skål med mossa i fönstret…när inte Jamie snor den;)

Patricia köpte en cola, och jag hittade den där Loka som smakar mjukglass, men den var ju varm, så nu står den på kylning, så ska jag sippa i mig den senare ikväll tillsammans med hallon och kvarg 🙂 så hoppas den är god!

Jag har träningsvärk i rumpan..aouch.. det är ett härligt ställe att ha ont på, och det är lustigt hur man ibland har ont bara i rumpan och inget i låren, som nu, medan man ibland har värsta ont i lår men inte nåt mer…och ibland hela baksidan;)  Har rätt mkt träningsvärk i armarna åxå men det börjar ge sig, perfekt när det är dags i morgon för cirkelfys:)

 

Just ja! När vi var och handlade byxor så stod det några tjejer och demonstrerade nåt, och en av dem ropade på Patricia som inte fattat det här med att man inte kan ge dem ett lillfinger för då kommer man därifrån med tom plånbok 😉 Plus att hon är väluppfostrad, och ropar någon KOM, till henne, så känner hon sig otrevlig om hon bara dissar.

Det var nån promotion för nåt nytt mirakelmedel, och först fick jag en nagel upputsad och nagelbandskräm och grejs så den skiner och blänker, och de andra nio naglarna får skämmas 😉 och sen var det nån ansiktskräm/mask som var suverän, nån svart gegga man lade på huden, och sen skrapade bort med en magnet…tja, ni vet, fria radikaler och återfuktande oljor osv.Hon pratade engelska dessutom och min engelska är väl inte helt vad den varit och framför allt inte inom skönhetsvård som inte är min starka sida.

Tjejen frågade hur gammal jag var? 36?   🙂 🙂 :):)

Jorrå men vettu, jag behöver visst inte nån föryngringskräm för du drog just av en jäkla massa år från min ålder 🙂

Tack för den, det gjorde min dag 🙂

Krämerna var ju inte helt gratis direkt, och eftersom jag har en drös av olika som jag fått i diverse goodiebags så känner jag inte att jag vill lägga ner en förmögenhet på sånt, för jag tror ju faktiskt inte ens att det finns några mirakelkurer, det handlar väl  mer om leverne och gener till stor del. Ingen alkohol, ingen tobak har jag på plussidan, och sena nätter på minussidan;) Generna är tipptopp 🙂

 

Nu måste jag åka och handla lite mjölk och bröd, hur det nu kan vara slut igen jag handlade massor sist, men slut är det lik förbaskat, och det är surt att inte få frukostkaffe i morgon…

 

Haha, jag KAN vara utan kaffe, det är inte ens speciellt jobbigt, men jag tycker om det, och framför allt tycker jag om att ha sällskap till kaffet, om det så bara är via telefon, och helst ska det drickas ute i solen.

Vi hörs 🙂

Idag var det dags att åka till vårdcentralen med Corrinda, och Jamie.

Och jag skulle uppskatta om det kom nån slags lag mot att du faktiskt inte får vara snygg som satan när du är läkare 🙂

För det var han. Och jag chansar på att han inte läser här, hehe, skulle förvåna mig mycket, men vara rätt pinsamt …

När doktorn är så där snygg så kommer man liksom inte ihåg sen hur vi bestämde om behandling…men jag vet att han skulle ringa, whihooo, men dock bara i avsikt att boka en operationstid, men vafan 😉

Jamie vägrade såklart gapa, inte ens lock och pock och en muta i form av en såndär träspatel de använder för kika in i munnen fick honom att ändra åsikt om att Dr Dreamy skulle kolla på hans tunga, trots att han tjatat hela vägen dit : Doccoooor, ahhhhh, och så visat tungan för alla syskon  🙂 nix pix, våga vägra öppna munnen.

Nu var jag ju inte orolig längre eftersom den de sista dagarna läkt superfint, men jag hade gärna velat att han fått ett ok, men det är ju inget livsviktigt så då får det vara, jag tvingar honom inte då, det straffar sig bara i längden.

Och läkaren var sådär förnuftig, och konstaterade att Mammor brukar veta bäst. Oh yes, det gör de, och jag älskar läkare som fattat det. Att lyssna på föräldrar är det klokaste vårdpersonal kan göra, och ta med det i sin bedömning.

Corrinda däremot visade sina fötter, och Dr Dreamy kikade och kollade och frågade och så konstaterade han att det nog var bra med en op…tror jag, det kan vara så att han sa nåt helt annat, jag funderade på mer på hur de där musklerna såg ut under tröjan..;) …haha, närrå, men det var väl hårfint mellan en op och att avvakta, men det känns lika bra att göra det nu, så det kan få bli bra förhoppningsvis.

Så, det var det, och jättekul att jag ska träffa samma läkare nästa tisdag och visa upp min senknuta…gahh, undrar om de blir arga på vårdcentralen om man ber att få byta doktor för ” Han är för jäkla snygg” haha 😉 Tur dessutom att det är en axel jag ska visa upp….;)

Å andra sidan…hm..man kanske kan tjata till sig en operation av den med…fatta vad ofta jag får träffa doktorn då…tåop, senknutaop…om jag tänker efter riktigt noga så har jag nog väldigt många problem;) Alla barnen behöver nog gå till läkare åxå…;)? Mmm, jo. Suck 🙂

 

Förutom att tråna efter Dr Dreamy så har jag haft finbesök, Annelie med sina tjejer och ett extrabarn kom på lek och bus-visit.

Ungarna lekte ute på studsmattorna nästan hela tiden, och fast solen värmde fint i lä, var det rätt kallt i blåsten, men det verkar inte bekomma dem.

Annelie är mitt bästa fikasällskap, för hon har nyttighetstänk och träningsfokus, så det blir alltid bra fika, idag tog hon med sig jordgubbar och kvarg, mumselimums mums. Jordgubbarna är ju väldigt ojämna så här års, de kan ju vara skitäckliga eller underbart goda, men oftast är de snygga med smaklösa….De här var helt okey 🙂

Jag kommer få fikasällskap även på torsdag, och då blir det nog mindre nyttigt, det är Ballerina som kommer 🙂 Han kommer på förmiddagen, innan jag gör mig redo för att åka med de andra häxorna till Blåkulla…måste kolla kvasten;)

 

På brevlådan idag kom ett så fint armband från The jewelry!

 

Finaste presentförpackningarna! Och själva etuiet smycket ligger i sen är så fint, men blev blaskigt på bild, det är ett svart tjockt vadderat fodral med dragkedja, där ligger smyckena säkert.

Fint va??  Det är två armlänkar, en som det står Make och Whises på och det andra All och Happy

Sätter man ihop dem såhär blir det då Make All Whises Happy 🙂

Det är i silver, och skramlar sådär härligt, och jag älskar dem!

Tack:)

Och vet ni, om ni hittar något ni vill shoppa loss på på TheJewelry, så får ni 20% rabatt om ni anger heycarola  i kassan:)

Från idag till nästa tisdag, alltså hela påsken 🙂 ( 15-22/4 )

 

De har väldigt väldigt mycket fint, jag har ett annat armband därifrån med, som jag visat förr:

En hästsko för lycka:)

Tjejerna fick varsitt, och alla älskar det, Lovelia vägrar att ta av det:)

 

 

 

Om  jag tar på turarmbandet på tisdag när jag har läkardejt…..? hm…;)

 

Satt och pluggade lite idag innan jag åkte till vårdcentralen, och det här kapitlet passar mig…handlar om sociala medier, bloggar, Facebook, osv…och lite om datorer..inga svårigheter. Ska se om jag kan göra det provet senare ikväll, eller i morgon så jag har det klart.

På fredag åker Corrinda på basketcup, de ska för första året sova kvar hela tiden, vilket är skönt, annars är det tidiga morgnar och sena nätter. Södertälje känns som väldigt långt bort, fast det är nära till Stockholm på nåt vis…Jag vill försöka åka och kika nåt, men vete fasen hur det blir.

På lördag är det middag hos mamma och pappa, med tillhörande påskäggsletning…och jag kommer få skäll eftersom jag inte letat reda på påskäggen som ligger i garaget…vi återanvänder såklart, men jag har inte hunnit. Pappa hotade med att det skulle bli plastpåsar i stället, små rackare där det fick rum en kola och tre nonstop 😉 och det går ju inte för sig, så jag ska fixa i morgon.

Sen känns det som att jag har glömt något i morgon? Som att jag bokat in något, men det är tomt i almanackan och det som inte står där det finns inte;)

 

Däremot står det massor i de här:

MaxMål med böcker, och de var jättefina allihopa.

Jag måste åka dit snart, för jag suktar efter det din finkaffet de här fått….från Starbucks….:)

 

Nu kom Patricia hem, hon har jobbat som arenavärd på nån Siriusmatch, fotboll ( jag var tvungen att fråga, haha) och de förlorade. Det är nåt  samarbete med deras skola, så istället för teori i plugget så får de jobba praktiskt på arenan.

Igår jobbade hon en ”långpanna” på ett annat ställe, från typ 9-21 eller så…långa pass i restaurangbranschen 😉

Jag ska gå och prata lite med henne medan hon äter mat, idag gjorde vi egna hamburgare:

 

Jag tog undan lite köttfärs till mig och Patricia som jag blandade i färskost med vitlök och örter, mycket gott. Spenat, tomat, stekt ägg och guacamole, plus hamburgare, och det var gott!

Ungarna klagade över att jag inte köpt hamburgerbröd, men jisses, vanlig formfranska är ju fasen samma sak fast i en annan form…de köpte det inte, men fick vacker tugga i sig det , och så fort de smakat var det tyst sen 🙂

Nix, nu ska jag prata med dottern 🙂

Natti natti 🙂

 

 

Igår bloggade jag inget….anledningen?

Jo, jag var plötsligt pigg och glad 🙂  Vaknade såklart inte glad och pigg för det har nog aldrig hänt någonsin i mitt liv, och lär inte hända heller, men det är ju bara så det är, vissa är inte morgonmänniskor.

Men bara jag vaknat, fått fixat mig, ätit frukost, druckit kaffe och sånt där morgongöra ( ehum förmiddag  – det är lov) så hände något.

Eller det hände fler saker, Lovelia kom upp och ropade att Jordan kräkts! What? Vad kom det ifrån? Strax efter kom en gråtande Jordan som lade nästa kräk utanför badrumsdörren..tre steg från toan, typiskt.

Jaha? Jag tackade Gud eller nån för att jag Ett : Tackat nej till kryssningen som för övrigt VISST GUNGADE! Stabilisatorer suger;) Mirka och Peter ljuger inte och de säger att det var ett ordentligt gungade, alltså hade jag mått dåligt…och TVÅ att vi inte fick ihop det för att gå på Premiären av Sofia den första, som vi var bjudna på. Det hade varit väldigt otrevligt med en spyunge.

Han gick och lade sig i fåtöljen och somnade, och sen sov han i flera timmar, för att sen vakna och vara pigg som en mört och frisk. Tja, gärna för mig:) Men jag vet att det kan vara lurigt, så jag ropar inte hej än.

 

Men jag fick väl ett adrenalinpåslag av att torka golv och mattor, och sen bara fortsatte det, i fjorton (14) timmar städade jag 🙂

Haha, och det syns inte. Om man inte öppnar skafferiet, skåpen, lådorna, vitrinskåpet , städskåpet och stora vita skåpet i vardagsrummet , för där är det tip top 🙂

Det här är nåt jag surat över i flera veckor, det har suttit som en pain in the ass, och irriterat, för eftersom det varit så stökigt så hade det liksom inte gått att ställa/lägga in nåt mer, det som ska vara där. Nu är det ordning och reda och en del rensades bort.

Hittade roliga saker, som ett gulligt papper som Janelle skrivit i skolan, massa foton på fel ställe och bara en massa oreda, och jag skulle kunna hålla på än utan att vara färdig, men klockan halv tre eller så på natten kände jag att det får nog vara nog 🙂

Pigg var jag, men började känna att det sved lite i ögonen, så krypa ner mellan lakanen var rätt beslut. Sen sov jag gott, och nu har jag varit iväg och tränat, och det kändes både roligare och ”lättare” än på länge, trots att det var ett tufft grispass som vanligt.

Jag har nu bestämt att jag är back on track. Chisan drickat, från apoteket, c-vitamin och magnesiumbrus, och lite sol på näbben, eller vad det nu är, men jag känner att det kanske lättar lite nu:) Ta i trä!

Middag:

Äggröra, räkor, spenat. Orka laga avancerat 😉

 

Idag så var Jordan fortsatt pigg, så han, Jamie, Lovelia och Trixie fick följa med och handla, det ekade tomt i skåpen, inte bara för att jag rensat ut, utan för att det liksom blir så. Jamie, det lilla monstret har minsann kommit på att han har en röst, och den kan man använda för att göra morsan tokig.. Jag hatar, verkligen HATAR när barn illvrålar utan någon anledning, och det gör han nu, så fort han inte får som han vill ( och det är ofta) så häver han ur sig gallskrik .. Så vi började vår shoppingrunda med en vrålande Jamie som ville gå själv. Det hade han fått, hela vägen från bilen och in, men sen drog han iväg till de där karusellerna som står utanför kassorna, och vägrade komma när jag ropade, och då är det liksom så att då får man sitta i vagnen. Det kallas Frihet under ansvar, och är min uppfostringsmelodi 🙂

Jag kan väl inte tycka att det är livsfarligt att behöva sitta i vagnen, men enligt Jamies vrål var det det 😉 men han fick vackert lov att sitta kvar, och gav sig ju efter en stund.

Väl hemma sen så var det mina ungar och grannungar på tomten i en enda röra, lekte och stojade i solen, och det är ju bara så härligt:)

 

På väg hem från träningen hämtade jag ut min nya kompis från posten:

Minns ni att Jamie eldade upp mitt strykjärn i julas? Nu har jag ett nytt 🙂 och ve honom om han sabbar den här godingen 🙂

Det ska vara The best of the best, och med hjälp av massa ånga kommer allt i det här huset att vara oklanderligt välstruket…typ 😉 Man kan stryka saker när de hänger….gosh jag har alltid velat ha ett sånt, sen jag såg det första på TV-shop för en miljon år sen, och nu står den på köksbordet, och ska testas i morgon 🙂

Jag rapporterar om ni måste åka och köpa ett eget, eller om det är så kul att ni kan lämna er stryktvätt här 😉

 

I morgon ska vi till El doctore, Först Corrinda med sitt nageltrång, och sen Jamie med sin tunga, Han lär inte gapa, men det behövs å andra sidan inte, för det har blivit så fint sista dagarna. Från att innan helgen sett ut som skräp,där jag trodde att det aldrig skulle läka eller hade lät ihop fel, så ser det nu fint ut. Om det går fort md barnen så kanske jag kan be honom titta på min senknuta, så slipper jag åka dit nästa vecka, och han kan ta riktiga patienter i stället 😉

Troligen inte, de är lite tungrodda på vårdcentraler, och har jag tid nästa vecka får jag nog vackert vänta…men det gör inget.

 

Idag när jag tränade, efter en veckas ofrivilligt uppehåll, så insåg jag att jag det där onda i vänster överarm som jag haft inte gjorde ont längre 😀 så det kanske var bra med vila…

Oj vad spretigt det blir idag, men ni fattar hoppas jag  trots att jag svamlar ? 😉

 

Ni vet att jag hade problem med min lärare….och berättade för skolan, och vips har jag fått bästa Oscar i stället 🙂

Och fått bekräftat att en lärare inte får bete sig som hon gjorde, via ämnesansvarig, så nu skiter jag i det uppdraget och kör vidare. När det är Oscar måste jag ju plugga ordentligt. Han tyckte ju att jag skulle föreläsa och trodde jag skulle vara suverän där, efter att ha ”träffat” mig via en webkamera i 20 minuter, plus en idog malkonversation, så jag liksom gillar honom 🙂

Nu får jag försöka sitta med det i morgon, nu är jag alldeles för trött, och igår hann jag inte för jag städade ju, hihi.

 

Påsk på intågande! Hur firar ni? Alla dagar, ingen dag, en dag? Påskägg? Påskpresenter?

Jag tycker det är rätt trist att pynta till påsk så det gör jag inte så mkt, men lite blir det ju, nån tupp, och lite påskris.

Vi tar inte in björkris, sen evigheters evighet, eftersom vi har haft allergiska vänner, så i stället brukar jag klippa lite av det trädgården erbjuder – syren, fläder, äppelgrenar, det blir fint, om det råkar få stå kvar…katterna är ju ruggigt nyfikna på alla fjädrar som lockar så:)

 

Nu ska jag kika runt lite innan sovdags, och vi hörs i morgon!

Natti natti 🙂

 

För typ 15 år sen flyttade vi från vår lägenhet i stan. Vi bodde i en stor trea på 84kvm i Löten, mellan juni 1990-januari 1999.  Den hade ett arbetskök, en matplats utanför, som var öppet ut mot vardagsrummet, två sovrum, en liten toalett och ett badrum. Jag googlade och snodde bild från en mäklare 🙂 Ingång från loftgång, och balkong längs med hela lägenheten:)

Ungefär så här:

Fast vi hade ingång till ena sovrummet även från hallen, direkt innanför dörren, det var en uthyrningsdel från början var tanken när de byggdes. En liten toa fanns i anslutning till den, som på den här ritningen blivit ett stort badrum. Väggen mellan kök och hall gick längre ut, och vi hade även en halvvägg mellan matplatsdelen utanför köket och resten av vardagsrummet.Plus att det stod en radda garderober framför badrummet, som gjorde att det liksom blev en vägg där…ingen fattar;)

Iaf. Det här är tydligen en lägenhet som ligger mig varmare om hjärtat än jag fattade.

Vi bodde först där tills Patricia föddes, men då fick vi för oss att vi skulle flytta ut till Månkarbo och bo i hus…fy faaaan vilken tur att bostadsmarknaden var kass just då, så vi fick den inte såld, utan hyrde ut den. Efter ungefär sex månader på bondvischan höll jag på att dö av tristess. Fasen folk är inte kloka ibland, de låtsades konsekvent titta på nåt superintressant åt andra hållet så de inte ”såg” en när man möttes på gatan….Vi hade alltså bara två barn så vi var inte ens konstiga 😉  Det enda bra med att flytta dit stavas KÖRKORT. Jag var tvungen att skaffa mig ett:) Vi flyttade dit vid årsskiftet och till midsommar beslöt vi oss för att flytta tillbaka 🙂

Innan vi flyttade så var jag skitless på lägenheten, den låg en trappa upp, och det var ett jäkla släpande av vagnen i trappan, och det var väl tusen negativa saker och typ ingen bra 😉 men när vi sen kom tillbaka…åhh, min älskade fina lägenhet, jag älskade den.

Inte bara själva boendet, utan den fantastiska barnverskamheten i Lötenkyrkan som de hade, för japp, jag hängde i kyrkan där med;) troligen därför jag var så positiv till Sävja kyrka sen:) Ett par av våra allra bästa vänner träffade jag där, mamman i familjen, Anna, och jag träffades när Patricia och Annas yngsta låg i varsin tjock mage och vi hade varsin äldre tjej som gillade varandra, Janelle och Matilda är fortfarande dödspolare, systrar kallar de sig, och gjorde ju varsin likadan tatuering  nyss för att verkligen befästa sin vänskap ♥

 

Hur som helst. Den här lägenheten återkommer i mina drömmar. Ofta, ofta drömmer jag att jag bor där, hälsar på där, av en händelse råkar komma dit, eller vill flytta tillbaka. Ibland drömmer jag då att jag bor där med alla barnen, och tro det eller ej, men de ryms i en trea på 84kvm! 😉 Det är till och med luftigt och gott om plats 😉

Ofta drömmer jag att jag hittar en klädkammare 🙂

När vi var och tittade på den, på en privat visning, så tror jag inte att vi fick nåt papper med info på, eller planlösning, och jag var helt hundra procent säker på att det fanns en klädkammare.Vi hade ju en rätt stor i den etta vi bodde, och jag måste bara ha tagit för givet att det fanns en. I och med att det var paret som bodde där som visade den, så kände jag mig inte helt bekväm i att kolla så noga, så vi hade kunnat köpa grisen i säcken….haha, men den hade ju tvättmaskin OCH torktumlare, och bara det var ju värt 270.000kr som den kostade, eller hur 😉

När vi så kom med två miljoner flyttlådor, och jag insåg att jag inte hittade någon klädkammare….tja..det måste ha satt sig djupt i hjärnan, för i drömmen så kan jag hitta ingången på de mest konstiga ställen. Ibland är det plötsligt en dörr,där jag trodde att den skulle vara, och ibland är ingången liksom under duschkabinen, så om man bara flyttar den lite..vilket inte gick för det fanns inte en millimeter över, så kommer man in i , inte en vanlig garderob, oh nej, utan det är mer att lika vid ett Walk in  -palats;)

En gigantiskt sal med guld och diamanter, och jag blir så glad för då kan ju barnen kanske få det som lekrum 🙂

Som jag letat efter ingången i drömmar, och sen hittat den och då vaknat upp med en känsla av triumf : Ha, det FANNS en, tänk om vi vetat det då hade vi inte behövt flytta:)

När vi flyttade därifrån så var det med väldigt blandade känslor, Janelle började bli stor så det var dags för skola, och vi ville flytta till det område vi sen skulle bo kvar, så att hon inte skulle behöva bryta upp från vänner och byta skola osv.
Antingen ville vi bo kvar i området, med Gamla Uppsala var så förbannat dyrt, och då återstod mina barndomstrakter, och det var där vi hittade vårt hus. Eftersom vi bara hade en trea så var det ju en tidsfråga innan Janelle och Patricia skulle vilja ha egna rum, och med tanke på hur olika de är, så hade de aldrig kunnat dela rum upp i skolåldern.

Men jag grät när vi flyttade, för det är så många minnen, och en så betydelsefull del av mitt liv som levdes i den där trean. Jag fick mitt första barn där, och jag fick mitt andra barn där ♥ Jag träffade vänner för livet. Jag blev liksom vuxen ( tja, så gott som, helt vuxen blir jag ju aldrig, hihi) där.

Sen trivdes jag skitbra i vårt hus, och grät när vi flyttade därifrån och hit åxå 🙂

Men eftersom den där lägenheten återkommer i drömmen hela tiden, så förstår jag ju att den är viktig.

 

Idag går de för 1- 1,5 miljoner kr….och vi sålde bra precis innan de började gå uppåt i pris, så vi fick inte ens ut vad vi gett för den.

När jag googlade nu för att hitta en bild, så känner jag inte igen dem, alla såg likadana ut från början men nu har alla rivit väggar, byggt om kök, slagit ut garderober, satt igen dörrar osv. och det är så jäkla fint.

Det var den när vi bodde där med, ljus och fin. En lägenhet som finns i mitt hjärta alltså 🙂

 

Och med det ville jag säga?

Inget, mer än att jag kom på det för jag drömde om den för några nätter sen 🙂

 

Idag så väckte Patricia mig före åtta…hon skulle jobba, och eftersom hon aldrig börjat eller ens haft en tanke på att åka buss före nio på en lördag, så insåg hon att det gick ju inga bussar! Vad är det för trams ? Det gick en vid 8, och nästa vid 9?

Det löste sig, hon kunde komma lite senare, men så dåligt trodde jag inte det var faktiskt. Nu måste hon ta körkort…alltså måste jag lämna in mazdan….!

Jag somnade om, och sen ramlade dagen på.

Hämtade Robban i Gamlis hos en kompis han sovit över hos, och skjutsade honom till tennisen i andra änden av stan, och sen hann  jag bara hem och hämta upp Corrinda och alla de små, för att åka tillbaka till Rosendal och sitta i kiosken.

Robban fick alltså vänta en timme efter sin tennis, och det var han ju väldigt lycklig över, eller inte 😉

Alla barn skötte sig som ljus, jag lät dem vara på läktaren, och där satt de fint och kikade, eller gick lite upp och ner i trappan, så när de med bedjande ögon frågade om vi inte kunde äta middag på Ikea så var jag lättövertalad 🙂

Att det ska vara så roligt? Men jag är glad att de gillar det, hade varit meckigare att gå och käka middag på finrestaurang…;)

Alltså susade vi dit, det beställdes nio tallrikar mat, ( Vi hade en liten kompis med oss) och killen bakom disken suckade tyst när han som svar på sin fråga ” Är det bra så?” bara fick ett ” Nej…sen vill jag ha…” 😉 Fast skillnaden på att ge en kund nio tallrikar mat eller ge nio kunder en tallrik mat, kan inte var så stor.

Köttbullar eller kyckling , och några pannkakor.

Eftersom Novalie behövde en ny lampa, så tog vi det åxå, och att köpa lampa är ju kul när den kostar 149kr, men att köpa glödlampor till den som fan kostar lika mkt….för två, det är inte ett dugg kul.

Jag hatar att köpa lampor nu för tiden, eller ljuskällor kanske de heter 😉 Jag har ingen koll! Och dyrt. Och inte fan håller de i 25.000 timmar som de ska, och ska jag verkligen spara kvitton och gå tillbaka med? Ja det ska jag från och med nu. Less på att dyra lampor inte håller sin utlovade livslängd, så nu blir det kontroll:)

 

Eftersom vi åt middag redan vid 16.30 så bakade jag scones på kvällen och sen lyxade vi med både grädde och lemon curd, eller smör och ost och sylt….mums. Jag mumsade i mig fyra stora bitar. Kolhydratsladdar 🙂

Och just ja, jag köpte Chisan eller vad den nu heter på Apoteket idag, nån piggelinmeducin, och nu jäklar kommer energin tillbaka, jag förutsätter att jag vaknar pigg som en mört i morgon 🙂

Gladiatorerna tillsammans med alla barn, det kan inte bli bättre:)

Nu sovdags, och sen välkomnar vi en söndag, jisses vad tiden går fort, det var söndag nyss det är jag helt övertygad om..

 

 

Natti natti 🙂

 

 

 

 

Det hördes ett gapskratt inne från Patricias rum tidigare ikväll, och så : – Mamma! Men allvarligt, kolla!!!

Jag stod och bytte blöja på Jamie innan sängdags så de kom ner till hallen, och jag kikade ut från toaletten…

Och tja…En lång och en kort 😉

Patricia är nånstans runt 164, och Corrinda typ 172..men med Patricias klackar på blev ju ungen hur lång som helst!

Och tvärtom…När Patricia tog på klackarna blev hon….eh..inte riktigt lika lång 😉

Corrinda har, precis som mormor och moster långa ben, och det är ju superbra om man är basketspelare, så det var ju bra att hon valde den sporten..hade kanske varit besvärligare att vara kanotist och kön ihop hundra meter ben i en liten kanot 😉

Det är lite lustigt det här med hur olika det kan bli på ungar som har samma föräldrar. Janelle och Patricia är runt 164-165, och så kom Corrinda då och hon har säkert inte vuxit färdigt än, bara sen i höstas har hon ju dragit iväg nästan fem centimeter. Även Robban har satt fart, och är kanske längre än mig, men iaf nästan. Återstår att se hur övriga blir:) Novalie är redan nu lång, och Lovelia, Jordan och Jamie är nog aningen längre än sina jämnåriga, medan Trixie är lite kortare.

Det de har att brås på är 182 cm och 169cm. Dock har jag kommit på att jag ju faktiskt skulle varit några centimeter längre, men efter en knäoperation så växte jag aldrig färdigt de sista. Helt ok med mig, jag älskar min längd, den är perfekt. Alla byxor är lagom långa, alla kjolar, alla jackor osv.

 

Jag känner mig inte helt kurant som ni vet, jag vet inte riktigt vad det är, men jag är väldigt less på det. Troligen är det ju som jag sagt en kombo av lite av varje, en skopa trötthet, en matsked pollen, en deciliter sömnproblem, en nypa psykbryt och toppat med vanliga virus 🙂

Igår fick jag aldrig plats på träningen, och lika glad var jag för det, och idag så mEssade syrran och kunde inte komma ifrån jobbet så hon kunde inte träna, och jag var så jäkla snabb att avboka att det var löjligt. Inte ens Martin kunde motivera mig, och då är det illa. Men det är klokt att lyssna på kroppen, det är bara så., och jag är rätt så bra på att ta hand om både barnen och mig själv, för i längden så är det tvunget. Det finns ju ingen annan som kan göra det.

Jag sover därför länge på morgonen de morgnar som jag kan, och skiter högaktningsfullt i om folk tycker det är illa, spela roll mellan vilka klockslag man tar sina 8 timmars sömn.. Jag äter och jag tränar, och jag låter bli att träna när allt skriker Nej.

Men jag gillar inte att låta bli att träna, för det är ju så kul, och där får man energi:) Just nu känns det inte som att det händer nåt vare sig i styrka eller vikt, det är några kilon som anföll mig ( vet inte alls hur det gick till??) efter sommaren och nu vägrar försvinna, och allt sitter runt mage, rumpa och lår, wow, vad osnyggt ;)Där har jag dessutom alltid en hel del, hur vore det om kilona satte sig i bysten i stället? Eller åtminstone fördelade sig lite mer;) Men nope, vi kör valkar på mittpartiet i stället.

Jaja, även vikt påverkas negativt av psykisk stress, och det har jag gott om, så det är kanske inte så konstigt om man tänker efter. Fan vad vissa är skyldiga till mycket 😉

Men, eftersom jag kände att jag ändå ville göra NÅGOT så gick jag med barnen ut på studsmattan och hoppade 🙂

Efter exakt tre minuters hoppande var jag totalt slut, helt färdig och så andfådd att jag inte kunde göra annat än sitta och flåsa..eh..vafan är kondisen? Det är skitjobbigt att hoppa studsmatta, har ni provat? Inte att bara stå och småhoppa lite utan ordentliga kraftfulla skutt ska det vara, då är man mör sen . Och kul är det!

Jag hade sällskap av Jamie, Jordan, Lovelia och Trixie först, och efter nån timme, ( jag vilade ju och så hoppade jag vidare, det var för kallt att sitta stilla) så kom Janelle och Corrrinda, och i samma veva kom Robban och hans kompis ut och det var plötsligt väldigt mycket stora långa människor som hoppar så man flyger lite extra högt eller tappar all fart eller så:)

Tur vi har tre mattor säger jag bara, det skulle vara så jobbigt att vänta på sin tur hela tiden annars!

Vi skrattade och skuttade och vilade, och det gjordes konster. Corrinda är för jäkla bra på att stå upp och gå ner i brygga, eller ligga ner och göra en sånär flipp upp på fötter – imponerande. Jamie gör klockrena kullerbyttor, det gjorde han redan förra sommaren innan han var två år, och övriga visade upp handstående, rondat och hjulningar.

Jag kan stå på händer jag med, men får så ont i handlederna, de böjs lite väl mkt där på mattan tror jag, men å andra sidan är det mjukt om man tappar balansen 🙂

Efter nån timme till var det kallt så vi gick in och lagade mat i stället, och sen efter att vi ätit, röjt och Janelle åkte hem med min syster som kom förbi för att hämta upp henne, så kom jag på att jag ju köpt en påse nostalgi 😉

Jordan var mycket nyfiken….

– Vaddå? Det där är ju majs? Vad ska du göra med dem i kastrullen ? De ser inte så mjuka ut 😉

När det började poppa i kastrullen kom alla småtejejer ilandes och ville se, jag har nog inte poppat popcorn på spisen på väldigt många år inser jag 😉

 

Det var ett enkelt fredagsnöje;) Jordan skrattade så han ramlade av stolen när jag lyfte lite på locket så han såg alla omkringhoppande popcorn:)

Min kastrull var superbra, den jag hade förut brände jag fast i nåt så kopiöst nån gång så den fick åka i soporna och sen dess blev det mikropopcorn, men när den här funkar kan man ju roa sig med sånt här i stället:)

Känns aningen mindre transfett och E-nummerfritt och allt vad det nu kan vara i mikropåsarna…

 

Nu är det sovdags, i morgon är det en ny dag, ska ta en vända på studsmattan då med tror jag, eftersom jag missar den cirkelfysen med, då vi ska stå i kiosken på basketen…tja, jag är ju inte helt på topp så det gör inget 🙂

Motion samtidigt som man skrattar – kan ju inte vara annat än kanonbra;)

Nu—-sovdags.

Natti natti 🙂

 

 

 

Autokorrekt i all ära, men nog blir man lite less på det åxå..;)
Min dator autokorrektar på den här bloggen men inte på den på Unt.se som dessutom har mkt mindre text så det blir ofta fel där.:(
Men här alltså… Jag skriver ofta messa, messade och mess eftersom vi ägnar oss åt det en hel del:) och datorn ändrar konstant till Mässa, mässade och mäss.
Mobilen ville nu ändra mäss till möss..:) så det är tydligen olika från olika enheter.. Hur ska man veta ;)?

Jag kollar numera alltid så det blir rätt men ibland tror jag att det korrigeras i efterhand, för nu såg jag att Corrinda minsann mässade igår…
Det gjorde hon inte utan messade:)
Stor skillnad. STOR skillnad 😉

Och surt när jag avskyr felstavningar, utom när de är medvetna hittepå- ord:)

Så nu vet ni det, jag kan stava och ber om ursäkt 🙂