När nån sa att det var NITTONDE maj idag började jag protestera, å det grövsta. Men vad hjälpte det? Det ÄR ju det….? Obegripligt. Säg att det inte bara är jag som tycker tiden rullar förbi utan att man hinner med. Jag vet att jag sagt det förr, men det går ju fasen snabbare för varenda dag.

I helgen har det varit full spätta. Fredags jobbade jag först på, sen åkte jag och tränade med David som hittat på att vi skulle få svettas. Så han langade fram stakmaskiner, roddmaskiner och assaultbikes, som är en vidrig form av cykel, och några kettlebells. Sen skulle vi tillsammans i grupper om tre komma upp i hundra kalorier på de fyra redskapen. Vi höll till uppe i den del av gymmet som vi brukar benämna som terrarium, eller att man kan ha bikram-fys där, för det är, utan att skoja, ruint 30 grader varmt sommartid. 100 kalorier på varje maskin innebär att man på tre ska göra 100 kalorier. Det är tufft, och givetvis tävlar man mot de andra lagen:D En liten vila med en minuts planka och så på det hela igen. Nya 100 kalorier. Det var så jobbigt och kändes samtidigt så kul:D Men det var trögt, speciellt assaultbiken, den är hemsk.

Sen satt jag och en tjej till i en halvtimme och försökte få benen att skaka innan vi kunde åka. För min del till affären för att handla. Hemma sen var klockan rätt mycket, jag skulle duscha, äta och fixa mig för att cykla ner till stan för att hänga på DogBar, Lasse spelade och den här gången hakade syrran på:) Från mig är det ungefär sju kilometer till stan, och de går över ett stort gärde där det alltid blåser motvind, och på hemvägen är det uppförsbacke sista tredjedelen. Det tar en stund att cykla om man inte vill komma fram svettig, och det vill man ju inte. Landade på baren strax innan halv åtta och kunde glida ner med en iskall öl och lyssna. Kom folk och anslöt och det blev en mycket trevlig kväll.

Aldrig någonsin är öl så gott som när det är en varm sommarkväll. Eller dag:)

Det var dock allt annat än varm när vi cyklade hem vid halv tvåtiden, fy fan vad kallt det var! Jag hade ändå tagit en skaplig jacka, men det hade behövts både mössa och vantar.

Lördag, innebar jobbdag. Syrran har en altan med trehundra lager olja på som hon ville slipa. Vi fick låna en maskin av Jimpa, och den testade hon med på lördag morgon och insåg att det aldrig skulle gå. Den är svinbra men vi är för klena i händerna. Alltså bestämde vi oss för att hyra en golvslip på Bauhaus.

Man kan ju säga att det inte direkt blev så jäkla mycket bättre…maskinen skulle funka superbra på altangolv lovade killen, och jag vet inte jag…? Är det här så himla bra? Nej.

Det här är efter två timmars slipade, krånglande med inställning och fan och hans moster, och det såg värre ut irl. Vad gör man? Jo man ringer Jimpa:D som givetvis kom och hjälpte oss. Han kan sånt här och inte ens han fick till det bra. Maskinen slipade bara på halva sidan dessutom. Jäkla skit.

Jag hade dessutom lyckats köra över sladden tidigare… haha, så jag agerade snällt sladdhållare-assistent. Samtidigt höll vi på och laserade möbler. Men kolla hur fult?

Efter att Jimpa slipat så gott det gick med den där apparaten, så avslutade vi. Idag återupptog vi det hela med att först återlämna maskinen, sen slipade han med en annan maskin och till sist ser golvet ut så här:

Planen nu är att lägga nya plankor längs in, det är så mkt olja som inte går att få bort utan ett jäkla jobb, det blir enklare och säkert billigare i längden med nya plankor. De närmast är fina så de behåller hon.

Fyra stolar och en soffa är färdiglaserade, och helgens jobb är avslutat. Nu skulle man behöva vara ledig:D

Men så blir det inte:)

Nu har Robban landat hemma och vi ska se på The Walking Dead 🙂 Jag är så såld på den serien:D

Ha en fin fortsatt söndagkväll:)

Förra veckan var jag och syrran på en biopremiär. Jag visste innan inte allt för mycket om den, mer än att det var en svensk kille som var porträtterad, av ingen mindre än Mark Wahlberg, och att hunden var en gatuhund.

Arthur the king. Se den!

 

Syrran jobbade på plats i Solna, och jag tog pendeltåg dit för att sen åka ihop in till storstaden. Allt rullade på finfint tills vi kom precis nästan fram till Ulriksdal, stationen före den jag skulle av på. Där blev vi stående i 45 minuter, pga ”Obehöriga på spåret.” Vi hade gott om tid, så det var ju ingen panik på så vis, däremot är det jäkligt störigt att sitta två minuter från där man ska av, och inte få kliva just AV. Känslan var att jag skulle kunna promenera lite snabbt, men antar att det tar lite tid ändå. Syrran undrade om hon skulle komma till Ulriksdal stationen i stället för Friends, men vi avvaktade, så långt tid skulle det nog inte ta… Men det blev det ju. Syrran stod på Solna och hängde och jag satt på tåget och surade;)

Äntligen rullade det igång och två minuter senare klev jag av och hittade syrran. Våra sms krockade i luften, som vanligt 🙂

Vi tog bilen och parkerade på Valhallavägen, kan upplysa om att det kostade lika mkt att stå där i fem timmar som det gör att stå utanför Friskis medan jag tränar. 26 kr. Jag FATTAR inte varför Uppsala måste vara så snikna. Här får man betala ganska dyrt dygnet runt, överallt i stan, på Valhallagatan var det gratis efter sju.

Jaja, nu hade vi inte superdupergott om tid utan skippade planen på att käka något och gick direkt till bion.

Väl där och på plats i salongen klev Mikael Lindnord upp på scenen för att prata lite,

Det är alltså honom som filmen handlar om, förutom Arthur då, som ju är den stora stjärnan.

Mikael och hans team tävlade i nåt svintufft ÄventyrsRace, där de under fem dygn ska ta sig en superlång sträcka till fots, till cykeln och via kanot. Vid ett depåstopp sitter gatuhunden Arthur, Mikael ger honom en köttbulle och där börjar Arthurs nya liv.

Jag tänker inte alls berätta mer, för jag tycker att ni ska se den, och det på bio.

Mikael berättade att Nordisk film som har filmrättigheterna i Sverige, valde att enbart köra filmen på stream. Alltså inte på biograferna, Men eftersom Mikael lovat sin hund att han skulle berätta historien på det absolut bästa sättet, så duger inte det. 45 länder köper in filmen och spelar på salonger men inte Sverige … snark så dåligt. Men då köper han loss rättigheterna och gör det här på egen bekostnad. Jag fattar ju inte helt hur det funkar med sånt här, men grejen är att om inte filmen spelar bra på bio så går det åt skogen för honom rent personligt ekonomiskt. ”Då får jag och familjen bo i en husvagn.”

Så, dels därför,  men främst för att det här är en film som ska ses på STOR duk, tillsammans med nära och kära, gå och se den. Överbevisa Nordisk film om hur fel de hade. Och OM ni har möjlighet att gå på någon av premiärerna i just er stad, gör det – Mikael med familj kommer vara där, och ni vill höra honom berätta.

Jag skulle faktiskt vilja säga att det här är en av de bästa och mest ömsinta filmer jag någonsin sett i hela mitt liv. Det är vackert och man gråter definitivt, men inte för att det är sorgligt, utan för att det är så fint.

Vi insåg det redan innan och därför är det en bild på oss UTAN mascara under ögonen:D

Arthur the king kommer visas på Filmstaden, och den handlar inte enbart om en hund, utan också om om tävlingen, och jag blev sjukt imponerad.

Se den, och sen pratar vi om den:)

 

Innehåller reklamlänk

Jag är alltid lika förvånad över hur mkt det blir att göra så fort värmen kommer 🙂

Nu är det inte värmen i sig kanske, den bidrar förstås med att gräset växer och ogräs måste rensas, men det är mkt så här års.

Jag har haft fullt ställ med husvagn, sen kom Jack i fredags och hängde med oss ända tills i går, tisdag, och på toppen av det har jag haft en stor och svintråkig uppgift som skulle in i skolan. Inte så avancerad egentligen men som vanligt lämnar studievägledningen mkt att önska. 🙈 Eller så är det bara jag. Men inte fan vågar jag ens fråga nu när handledaren skrev: ”Nu räcker det med bittra Mail! ” när jag frågade sist, och då hade jag ansträngt mig för att vara extra trevlig 😂

Plus en hel del annat med olika deadlines som tagit tid. Det allra mesta är positiva och roliga saker men det tar ju ändå tid. Jack exempelvis – underbara unge ❤️men det är ju en annan sak att ha en femåring i huset mot bara stora kids 🙂

Nu har han haft full uppmärksamhet av barnen, mig dissar han till förmån för de yngre, men jag har iaf fått läsa lite saga och mysa. Han är väldigt rolig att läsa för, lyssnar och kan absolut prata lite om vad vi läser, det hör ju till, men mina egna barn i den åldern rev mest och snackade om allt annat, så då försvinner ju själva vitsen med att läsa 🙂

Att få ha Jack längre perioder såhär är superkul! Han vänjer sig, börjar känna sig hemtam och pysslar på egen hand mellan varven vilket är skönt för alla. Han behöver ju få både uppmärksamhet men även få chansen att leka själv, hitta på saker och använda fantasin. Jamie var, och är suverän på det, han är ju minst och när de andra börjat skolan och han blev ensam hemma var det aldrig några problem. Ville han gå ut och leka så klädde han på sig och gick ut, hittade på nåt och kunde sen sysselsätta sig i timmar:)

Igår kom Janelle och Simon hem från London, och för att få ihop logistiken med hämta/lämna så blev det så att jag hämtade dem på Arlanda och körde dem och Jack hem. Jag undviker normalt att köra till Stockholm den tiden, de landade 16, och vi kom därifrån vid 17, och det var såklart massor av trafik. Mötande… så jag visste exakt vad som väntade på hemvägen 😂 Köer. Köer och ännu mera köer. Fy fan vad jag avskyr trafikköer. Det är så förbannat oproduktivt. Man kan inte göra annat än bara köra. Växla gasa bromsa stanna. Ööööken. 😂

Men det hade tagit dem 3-4 timmar annars, först från Arlanda och hem till Solna för att hämta bilen,sen tillbaka till Uppsala och hem igen. När syrran och jag kom från Chicago så åkte vi buss hem, det funkar ju alldeles utmärkt åt vårt håll men verkar inte riktigt lika smidigt åt andra hållet. Bussen för oss tar 45 min tror jag, plus tio min från stan och hem, och det tar minst en halvtimme att köra, det blir ingen superstor tidsvinst.

Igår var det också Robban och Corrindas födelsedag! De fyllde 24 år, helt galet, men vad som är ännu mer galet är att det var första födelsedagen de firade på varsitt håll:/

Förra året såg de ut såhär:

Corrinda och jag pratade på FaceTime medan jag satt på Arlanda och väntade på att de skulle komma igenom security och Robban och jag käkade tårta och kollade på The Walking dead på kvällen när han kommit hem. Jag tänker att vi får fira dem lite sen när hon kommer hemåt Uppsala igen:)

Idag har jag tränat, och nu ska jag jobba på lite, men behöver ha datorn. Och det tar emot att lämna solen och värmen 😂

Men det är så jäkla bökigt med datorn ute. Det blänker eller syns inte och nä… kanske kan sitta i poolrummet??

Förresten!

Om ni vill ha jordens tips! VästerbottensSåpa!

Jag har använt den i över ett år nu, och vet att den är svinbra, men i helgen överbevisade den till och med mig. Vi slutade vår familjegrav med såpa:)

Ingen har brytt sig om det typ någonsin, och det såg ut såhär:

Alger och smuts och texten syntes knappt på den liggande stenen. Efter att ha skrubbat med VästerbottensSåpa och skurborste blev det en helt annan sten!

Jag tror ni kan använda koden Carola20 i några få timmar till, för att få 20% rabatt. Här hittar ni det. Jag rekommenderar precis allt:)

Den här såpan är överfettad vilket gör den så mkt bättre än all annan såpa jag testat. På allvar 🙂

Nu måste jag fylla på vätskedepåerna! Vi hörs snart 🙂

Jag har haft så mycket att göra sista dagarna! Herregud. Ibland är det lugna gatan för att sen köra ihop sig på samma dag😂

I onsdags vaknade jag och insåg att Jamie skulle ha matsäck med sig, och jag hade absolut inget hemma. Så vad gör man? Jo men jag hade ägg och mjölk så det fick bli pannkakor. Halv åtta på morgonen stod jag där och stekte:)

Sen tränade jag, handlade på väg hem, stekte ännu mera pannkakor till Lovelia som åkte till Göteborg på basketturnering. Skjutsade henne, åkte hem och spelade in material till två filmer, klippte och redigerade ihop dem, duschade för jag höll på att frysa ihjäl, att ha svettiga träningskläderna på och vara ute i svinkylan är en dålig kombo. Fortsatte sen med att spela in, redigera och klippa till tre på natten när jag skickade in utkasten 🙂

Upp tidigt på torsdagen för att åka till Norberg med husvagnen. Sex plusgrader när vi åkte och var väl kanske tio som mest 😆

Men den är på plats! Det gick skapligt, jag är fortfarande inte helt säker på det här nya förtältet, med det gamla visste jag exakt var jag skulle justera för att få det resultat jag ville ha. Det här är ju tusen gånger bättre på att sätt och vis, det är bara jag som inte vet var jag ska ändra:)

Men efter att ha krånglat lite blev det bra. Tror jag, det återstår att se. Nu får den stå där ensam och allena ett tag innan vi har tid att hänga där. Men tror det mesta är fixat:)

Kallt och småregnade mest hela tiden vilket är tråkigt. Trött som sjutton kom vi sen hem, och jag fastnade framför tv, och Robinson som jag inte hunnit se.

Idag har jag klippt gräset för första gången och grejat ute, solen skiner men det är inte supervarmt. Just nu inväntar jag Jack som ska hänga med oss i flera dagar❤️ Hans föräldrar ska ut och resa lite och då får han vara med mormor:) så mysigt!

Nu ska jag powernappa en stund i solen tills Jack kommer 🙂

Jag trodde aldrig jag skulle göra det här, men vet ni vad jag gör nu?

Jo, jag kollar på BingoLotto i EFTERHAND 😉 enbart för att jag fick upp ungefär tusen notiser om att Herreys var med:D Jag vet. Men det kommer gå över om ett tag. Jag gör så här, total crushar. Låt mig:D

I alla fall, det är tydligen på dagen 40 år sen idag, 5/5 som Herreys vann där i Eurovison.

Jag har inte sett BingoLotto på …. sen Jesus gick i kortbrallor. Men när det kom, på stenåldern, då spelade vi varenda gång. Mitt ex jobbade på bingohall i ett antal år när vi var unga och lyckliga, och tydligen fick han inte nog på jobbet;)

Jag tycker väl att det är ett rätt småtrevligt koncept, och man känner sig ju en aning delaktig när man har en lott. Vad kostar ens en bingolott nu för tiden?

Jaja, idag är jag trött, som vanligt då. Men nu tänker jag skylla på pollen. Det gör alla andra så det känns som en trovärdig sak ändå. Jimpa har varit här och fixat med husvagnen, och den blir så fin så fin! Just nu är det stökigt såklart:)

Listerna runt fönstren har för länge sen torkat och lossnat i bitar. Pappa letade efter nya lister utan att hitta några, och vi enades om att det fick vara. Men sen så kom Jimpa och löste det hela:)

Han är ju ändå en mästare på jäkligt mycket. Här är fönstren, utan lister.

Fukt har krupit in men det är inget som är mögligt. De gamla listerna höll ihop plåten utanpå med väggen inne, och det har nu limmats, och väggarna har målats och sen var det på med lim.

Sen blev det såhär snyggt och prydligt:

Det är ett enormt jäkla lyft! Några fönster kvar, sen kan jag städa ur vagnen ordentligt, lika bra eftersom allt redan ligger i garaget, alla dynor och sånt som annars tar plats och är i vägen. Sen ska det snöa på onsdag och vi ska köra ut den på plats på torsdag. Jippie. Är det inte typiskt?

Jag höll på att frysa ihjäl idag, fick ta på raggsockorna igen, efter att ha suttit ute i bikini hela dagen igår. Jäkla väder. Eftersom jag kanske, men bara kanske, får ändan ur vagnen ordentligt i år, så är det möjligt att jag packar in kläder och då kan jag säga att det kommer bli en massa varma kläder:)

Förra året frös jag, för jag är så där principfast och larvig, men jag vägrar att dra på värme i juni juli och augusti. Då fryser jag hellre. Jag låg med byxor och tre lager tjocka tröjor i sovsäcken med två täcken över. Japp. Jag misstänker att det bara kommer vara jag och Jamie mestadels, Jordan vill knappast haka på, och tjejerna tackar artig tack men nej tack:) Men, det är som det är, alla får göra det de vill på sina lov så är alla nöjda och glada. Förr när alla var små hade de ingen egen vilja, jag släpade med dem överallt, och de har älskat husvagnen, men sånt där förändras ju med tiden. Det vore konstigt annars, men jag tror de kommer återkomma. 🙂

Jamie har skaffat sig en hel del kompisar där i Norberg, både andra campingkids och bofasta, så honom ser man knappt röken av. Det är väldigt annorlunda mot när jag hade med mig sju kids, där Jamie var ett år gammal. Det var helt klart roligare förr, men enklare nu:D Var tid har sin charm, eller hur:D

Nåväl:)

Min torktumlare har annonserat sin snara frånfälle. Jag blev inte det minsta förvånad, för den är ju kika gammal och lika välanvänd som tvättmaskinen som la av för några månader sen. Jag blir heller inte lika panikslagen, för man KAN torka tvätt på ställning, utomhus är ju inte fy skam så här års, men man kan absolut inte handtvätta hela hushållets tvätt. Jag väntar på att det ska ramla ner en fin rea eller så.

Ni som har bra tumlare, som kör och håller, tipsa mig gärna. Jag är helt för att köpa en billig, med så få program som möjligt, absolut inget jäkla lyse inuti osv. Jag använder aldrig de olika programmen utan kör alltid full värme, rakt av, eller så hänger jag upp tvätten.

Den här höll, och har inte dragit sin sista suck än, i nio år. Jag måste absolut ha en nio kilos eller mer. Tvättmaskinen jag köpte tar 9 kg och vi tumlar allt. Lyfter bara upp det en våning:)

Budget märken, vilka är det?

Ja, under tiden jag skriver så har Herreys sjungit och sen kör husbandet låtar från deras skivor, och ja, jag kan alla:)

I morgon har jag deadline på en kamratrespons, den är jag klar med. Är mer än lovligt osams med läraren, som vanligt, men herregud vilken jävla tomte han är. Jag fattar ju att han triggar mina aggressioner men det hjälper inte det minsta. Han är så förbannat nedvärderande att jag känner hur det slår lågor från huvudet. Fucking kioskmongo.

Jag fattade inte uppgiften riktigt, eller såhär: Jag var rätt säker på hur man skulle göra, gjorde uppgiften och lämnade in. Fick en halvknepig negativ kommentar av honom. Blev extremt förvirrad och eftersom man INTE kan kommunicera på den förbannade plattformen, utan de vill att man ska maila dem… (idioti) så mailade jag. Det här är första delen av flera, vilket gör att jag ville vara säker och inte fortsätta göra fel, som det lät som jag gjort.

Ställde mina frågor, kryddade med glada smileys för att visa att jag var positiv.

Får som svar:” Nu räcker det med bittra mail.” Och lite annat skit.

Okeeey … Fuck you, din tomte. Blev ett vändande mail där jag skällde ut honom. Ifrågasatte vad fan han menade. Frågade när det blev förbjudet att fråga. Osv. Läste igenom massor av gånger för att det skulle vara sakligt, vilket det var. Får svar några dagar senare där han jiddrar på om att det på de här högre utbildningarna krävs eget ansvar, jag kanske inte var van vid det utan vid lägre utbildningsnivåer och blablabla. En jävla massa skitsnack helt enkelt. Man fick fråga, men kanske inte fick svar … nä, okey, vi säger så.

Nedvärderande deluxe och jag kände bara för att trycka upp min kandidat och min masterexamen i fejset på honom, vad jag vet har han inte varken det ena eller det andra. Jag har en del högskolevana, kan man säga. Och om jag nu inte haft det, är det ändå aldrig fel att fråga när man inte förstår. Speciellt inte när lärarna hela tiden uppmuntrar oss till det. Jag hatar den där gubben innerligt. Det är sällan jag känner så, men han har förtjänat det. Jag har inte idats svara, kanske gör jag inte det heller. Jag kommer däremot att ta alla de mail vi utväxlat och skicka över dem till nån ansvarig på skolan, för det är inte okey nånstans. Jag är mer än vuxen, och har koll på vad jag håller på med, men de som inte är det då? De som är osäkra, kanske inte så bra på att uttrycka sig, har olika problematik? De ska inte behöva mötas av sådana som han. Inte på någon utbildningsnivå.

Ta ingen skit, som Grynet sa. Jag funkar oftast väldigt bra med olika slags människor, jag har inga problem med de som andra stör ihjäl sig på, utan funkar. Men sådana som den här går bara inte. Jag är så glad att kursen snart är slut, och kommer definitivt hålla mig ifrån Luleå universitet.

Min text däremot, rullar på så fint, så fint, jag gillar den och jag saknar den när jag inte skriver, och det är härligt:D

Jag hoppas att den inte kommer få ett irriterat skimmer av den här läraren;) Nej då, det kommer inte ske, jag minns inte en enda av hans kommentarer, för de är inte relevanta. Jag vet ju att han inte läser mer än de exakta stycken som jag markerat, och eftersom jag givetvis inte tar med nåt som jag undrar över på riktigt, är jag noll intresserad av feedbacken. Jag saknar mina föregående kursare, och hoppas vi har ett online-möte snart igen. Sist vi sågs via Zoom, snackade vi en timme ungefär, och det gav mig tilllbaka massor av skrivglädje. Det sista en av tjejerna sa innan hon loggade ut lite före oss var: ”Jag saknar Martin” och Martin är då min karaktär. Hon saknade honom och ville läsa mer om vad han höll på med, och det kändes rakt in i hjärtat:)

Vidare!

Jag ska snart hoppa i säng, Bingolotto är slut, Herreys har sjungit klart för den här gången och jag har återigen sett deras vinnarframträdande med lite tårar hängande i ögonfransarna:) Jag vet, det är lökigt, men fast jag må verka som ett stoneface så har jag väldigt ofta alla känslorna utanpå. Som en unge;) Eller kärring, kanske. Med åren har jag vågat visa tårarna, allra helst de som är av glädje eller att man blir rörd, de är ju inte av sorg.

En sista fråga förresten: Kom på den när jag skrev om tårar och ögon:) Jag har ju haft fransförlängning i massor av år men slutade typ för ett eller två år sen. Saknar dem men det  är samtidigt så skönt att vara utan, man kan gnugga sig i ögonen hur som helst:) Däremot ser jag ju inte direkt pigg ut när jag vaknar, det gjorde jag inte helt med fransar heller men tusen gånger bättre. Jag har korta, raka intetsägande fransar. Jag vet ju att man kan färga dem, och det är vad jag tänkt göra nu till sommaren. Jag skulle såklart kunna be Patricia böja upp dem, vad nu det kan heta, permanenta lät ju lite galet;) Men jag tänkte mer bara att de, och ögonbrynen, skulle få lite färg, för att markera ögonen.

Hr ni nåt att säga om det? Vad rekommenderar ni för färg? Märke? Hur gör man? Eller det lär ju stå på paketet men finns det några absoluta nono´s så berätta. Ibland inser jag hur efter jag är på vissa saker;)

Nu är det sovdags! Vi hörs snart igen ♥

 

 

 

Igår messade syrran:

Jag låg i soffan och käkade jordgubbar och kollade som synes på Masked Singer 😉 noll intresse av Herreys:)

Men. Sen kollade jag. Och slungades tillbaka 40 år i tiden. Jag tror inte att jag är ensam om att ha älskat Herreys i allmänhet och Richard i synnerhet:)

Om jag räknar rätt var jag 14, skulle fylla femton i december och de här killarna träffade mig som en såndär wreckingball. Rakt in i tonårshjärtat❤️

Jag kan inte riktigt komma ihåg att jag var sådär makalöst förälskad i nån artist innan Herreys så det är väl den första kärleken på ett sätt. Eller jo, jag såg Thåström i dokumentären och honom älskade jag ju… och Jon Bon Jovi 🙂 Men vafan, svenska artister då:):)

När jag såg dokumentären om dem igår insåg jag också vilken grej det var. De var ju stora i Europa, och är väl fortfarande rätt ensamma om att ha turnerat i Sovjetunionen. Det är ändå coolt. Idag och med den president de har nu vore det mest ofräscht, men då, med de vindar som blåste då, coolt:)

Jag kan inte helt förklara, men alla känslorna som överväldigade mig igår gjorde mig både glad och nostalgisk:) Jag kände lika intensivt som för 40 år sen. Det är märkligt ändå, hur vissa saker sitter fast:)

Jag minns det här framträdandet väldigt väl. På den tiden kollade ”alla” på melodifestivalen, det var EN omgång här hemma och inte tusen, och Herreys var ju tre snygga killar, självklart föll jag som en fura 🙂 Jag minns också de andra bidragen som jag tyckte var bra, men det fanns ingen tvekan om att Herreys snodde mitt hjärta där och då.

Jag minns hur förvånad jag blev när de började sjunga på engelska i andra versen.

”Mäh?? Sjunger de på engelska nu??” utbrast både jag och mamma, för på den tiden sjöng alla länder på sitt eget språk. Danskarna på danska, polackerna på polska, grekerna på grekiska och … tja ni fattar:) Svenskar på svenska. Men de körde den på engelska efter att de vunnit och jag vet att jag var fett imponerad:)

Här kan ni se vinnarframträdandet, gör det! Och se hur rörd Per är, det hörs Så fint.

I dokumentären berättade Richard att Per hade halkat på väg in, det ser man, men sekunden senare hoppar han ner för trappan som han halkade in bakom så det syns knappt:) Sen blev Richard nervös att Per var så rörd att han skulle glömma att byta språk, så han hojtade ”ENGELSKA!” precis innan Per börjar sjunga Lightning and Thunder:) Det hörs ganska tydligt när man vet. Men jag hade absolut inte hört det förrän nu:) Har heller inte sett framträdandet på 40 år iofs;)

Tror alla som var unga förr minns hur vi fick konsumera musik? Det var till att vänta. På att stora Eurovision sänts för innan dess spelades inga bidrag. På att skivan skulle släppas. På att låtarna skulle spelas på radio. Det var ett jäkla väntande 🙂

Nu öppnar man Spotify, och jadå, jag lyssnar på Herreys sen igår Det här är låtar som sitter i muskelminnet ,och jösses – men det är låtar jag ofta går och trallar på strofer ur. Som ”sitter på ett tåg och tänker på dig” ”Kårar, kalla kårar på min rygg”, och massa andra.

Jag var vid det här laget skapligt inne på hårdrocksspåret, men min musiksmak har alltid varit jäkligt spretig. Jag tycker inte om all slags hårdrock och jag avskyr inte all jazz. Alltså funkade det utmärkt att gilla både Bon Jovi, Gyllene Tider, Guns’n rosens OCH Herreys:)

Då, när jag var 14, tyckte jag Per var så gammal. Tror han var 25, och jag ser ju nu att han var värsta pjuklarven, en liten skit bara. Det slog mig också igår hur jäkla SNYGG han var! Wtf liksom:)

Jag är böjd att så här i efterhand konstatera att han var den stiligaste av dem:) Men då var det främst Richard som fångade mig. Herrgud så förtjust jag var i honom! När de dök upp, fina killar, som dansade synkroniserat och sen dessutom var mormoner … mm, jag hade lätt kunnat konvertera 🙂

Jag minns att vi i skolan fick besök av mormoner, och kanske även Jehovas, men mormoner definitivt, jag har deras Book of mormons, eller vad den kan heta, deras bibel, som jag fick av nån kille. De skickade kanske sina yngsta, snyggaste män som luktade gott av parfym 🙂 Vad vet jag, men jag vet att vi absolut var flera tjejer som … hm, gillade det vi såg Att just Richard sen lämnade det religiösa bakom sig hade ju kunnat ställa till det om man nu gift sig med honom 🙂

Haha, nä, jag skojar. Jag har alltid varit intresserad av olika religioner och kanske främst de här knepiga varianterna, som är udda. Mormoner, amish osv. Kommer inte på fler 😉 men aldrig varit speciellt religös, utan det har mer varit deras olika historier. Jag har haft förbannat bra religionslärare genom hela skoltiden, helt klart.

Vad jag vet får inte kidsen i skolan nu för tiden besök av varken gamla knarkare eller olika församlingar. Kanske därför de är så korkade 😉 Det är bra att få höra från nån med förstahandsinfo hur det är. Hur jobbigt det är att vara beroende av droger, eller hur en frikyrka kan vara.

Nåväl. Jag ser att det kanske ser ut som jag jämställer knarkare med religion och det gör jag inte Men vi hade väldigt mkt folk som kom till skolan och berättade, och jag tror det är kalasbra.

Jag brukar säga att jag fastnar för sångare/sångerskor där det hörs att det är dem. Och det gör det verkligen med Herreys, än idag har jag inga problem att skilja ut vem av dem som sjunger vad. Och deras röster har något unikt som talar om att det är just dem. Älskar det:) Richard pratar ofta i radio ju, och i Norberg har de alltid radio på i ett av servicehusen, och jag känner igen honom på en sekund när jag kommer in där och då lyssnar jag aldrig på radio normalt. Bara i bilen:)

I dokumentären var Anders Tegnér med och pratade, ni vet – musikjournalisten från Okey. Alla minns Okey, eller hur? Han sa att de var på omslaget i varje nummer under hela 1984:) Tror också det var han som sa att Herreys var Europas första pojkband. Och det var de ju! Det är rätt coolt.

Jag har alltid gillat pojkband

Nejmen seriöst, det här kanske blev en aning cheesy, men jag är ju 14 år och tokkär❤️ Idag, i morgon kanske det har gått över 🙂

Jag såg den innan jag gick i säng, och givetvis har jag drömt om dem i natt I dåtid såklart:) och ja de hade vita byxor och färgade skjortor 🙂

Jag har absolut stått i en signeringskö på Domus eller om det var Tempo Många år sen nu men LP-skivan står givetvis kvar i sin back:)

Jag kan däremot inte minnas att jag sett dem live? Det skulle kunna bero på att de turnerade i folkparker och Uppsala hade ingen sån. Eller nån annan anledning, kanske har jag sett dem också men kan inte minnas det. Jag har sett A-ha, på Hovet, och minns inte ett skit av det heller 😉 Och jag är alltid nykter på konsert

På baksidan står det ytterligare en autograf?

Jag minns inte den, men nog ser det ut att stå Willy? Isf är det pappa Herrey:)

Nu har de här herrarna faktiskt släppt ett nytt album! Jag lyssnar nu, blir inte överdrivet imponerad, men skäms inte heller 🙂 och hör absolut vem som sjunger 🙂 Kanske vinner med lite lyssning, eller så håller jag mig helt sonika till det gamla.

Nu ska jag se till så Helen ser den här dokumentären, det var liksom hon och jag som gjorde allt ihop på dåtiden:) Vi delade även förmån för bort hjärtas ömma låga:)

Det är 40 år sen Herreys vann Eurovision. I år är vi värdland för just Eurovision, det är för mkt sammanträffande för att vara riktigt sant. Jag tror att de kommer dyka upp där, och riva av Diggiloo, diggiley, vad tror ni??

Berätta gärna vad ni har för minnen av de här killarna 🙂 Hatade ni, älskade, ryckte på axlarna?

Mina barn skakar på huvudet och frågar vem fan Herreys är. Snark. Som att de vore en, och inte en brödratrio. Jag måste undervisa dem! Det är ju ett stycke nutidshistoria:)

Per Richard och Louis Herrey ❤️

Är det inte lite töntigt att skriva sådana här kommentarer?

Torbjörn tycker inte det. Men det får stå för honom tänker jag. Men kan ändå inte låta bli att undra hur han tror att man kan försörja sig på några få tusenlappar i månaden? Jag har ju knappast en fet inkomst från bidrag. Aldrig haft. Har alltså barnbidrag, thats it. Och i dagsläget är det två. Så om Torbjörn har tips på hur man försörjer sig på det är han välkommen att berätta det ‍🤷🏼‍♀️

Jag är så evinnerligt less på folk som dig, Torbjörn, som kommer med de här taskiga kommentarerna. De är enbart menade att vara just taskiga, och för mig är det obegripligt att man tar sig tiden att vara en jävla surskalle, när man kan välja att vara en härlig människa ist. Jag har fått just den här ”frågan” sen jag började blogga och det är fasen sjutton år sen. Den är oförskämd och plump. Jag bryr mig inte om er inkomst så strunta gärna i min.

Jag fattar att man kan undra, men jag har absolut ingen skyldighet att redovisa min inkomst för er. Om jag lever på ett miljonarv, bidrag eller jobbar och med vad, har ingen med att göra. Om jag inte väljer att dela med mig av det. Det är ju vanligt jäkla hyfs. Var vänliga och respektera det.

Svaret på om man blir rik på barnbidrag när man har många barn vet nog alla om de bara tänker efter. För barn är långt ifrån gratis. Alltså LÅNGT IFRÅN. Idag har jag sex barn som bor hemma och två barnbidrag. Do the fucking math ‍🤷🏼‍♀️

Torbjörn och hans gelikar kanske skaffat barn för att tjäna pengar i form av bidrag, men jag har skaffat vartenda ett av mina barn för att jag älskar barn ❤️ Jag älskar livet med barn. Jag älskar att vara mamma. Jag älskar min fantastiska familj. Jag skulle ha skaffat alla nio även om det inte funnits barnbidrag.

Jag vet att det är svårt för vissa att fatta, men det är inte mitt problem. Det låter mer som ett Du-problem än ett jag-problem kan man säga. Dessutom, Torbjörn är inte en direkt flitigt kommentator här, men när han väl får för sig att ta sig tiden att skriva några ord så väljer han att nypa till där han tror det ska kännas. ‍

Det gör det inte, jag är inte orolig, men något som absolut skrämmer mig – det är tanken på att alla barnen kommer flytta, och jag kommer bli ensam en dag. Det gör ont, på riktigt. Det finns de som tycker det är skönt när kidsen flyttar men dit hör inte jag. Jag skulle helst se att vi alla bodde i samma hus, kanske i olika lägenheter men samlades för middag och häng. Lite som ett klassiskt kollektiv. Det skulle jag älska!

För jag har som sagt, skaffat mina barn för att jag ville ha dem, för att jag älskar dem och tycker väldigt mkt om att vara med dem. Till skillnad från folk som Torbjörn

Jag tycker att folk som dig, Torbjörn, är patetiska och felvaggade. Men jag går inte runt och säger det högt, för jag är bättre uppfostrad än så. Du borde fundera på att ta lärdom av sådana som mig

Ha en fin helg, du verkar behöva det.

Och till er som nu känner ett omättligt begär att skriva typ: jo, ja, fattar, men … och sen ändå fråga eller konstatera något – don’t

Jag respekterar er, jag hoppas det är ömsesidigt