Reklam och annonslänk för NordicFeel

Jamen vem vill inte det? Jag väntar alltid in reor och extrapriser, för även om jag såklart handlar även till ordinarie pris så är det alltid roligare med lite mer för pengarna:)

Just nu har ju många smygstartat igång Black friday som blev Black week som blev Black Month:) Typ.

Jag tänkte iaf tipsa er om några av mina skönhetsfavoriter som jag inte vill vara utan!

• Allt från Bare Minerals, det är alltid mitt förstahandsval men där gäller det att det är nedsatt, för det är lite pricy, men så otroligt dryga och bra. Men de här är mina absoluta måste-ha:
•  Loose Mineral Foundation har SPF 15 och är i puderform, den har jag använt i hundra år. Jag tycker det är svårt med foundation i krämform, får aldrig till den snyggt, men den här är easypeasy

 

• All over face color, warmth, den kan man ha som rouge, som det hette på min tid, eller till contouring eller bara för att få en lite solkysst look. Jag har den alltid, och överallt. Jag brukar ha den som ögonskugga, på kindbenen, och där det behövs:) Färgen är superfin, ser väldigt naturligt ut.

 

• Mineral veil avslutar man med, men jag har den ofta också underst som en primer, suveränt. Den ger en smooth finish och man blir inte blank eller sminket kladdar. Allt får en slöja av matt silke:) SÅ bra!

Alla produkter är av mineraler, massor av fördelar, och de är så snälla mot huden att om man som jag hatar att tvätta bort sminket så kan jag se det som en mineralkur:)

• Skin-perfecting powder foundation har jag inte testat så länge, men är väldigt nöjd med den, den är lika enkel att applicera den, täcker fint och sitter suveränt.

• BarePro 24H Matte Liquid Foundation har jag köpt men inte testat alls, jag gav bort den till en av tjejerna som älskar den:)

Den har ju SPF 20 till och med.

BareMinerals är riktigt riktigt bra. Alla produkter, oavsett vad så är de värda sitt pris, dryga och snälla mot huden. Men lite dyra, och jag är ju inte den som måste ha fancy designer-grejor, inte heller i smink. Så här kommer några lite mer budgetvänliga. De är inte nedsatta men billiga ändå.

Jag gillar serien som heter NYX:

• De har också ett Finishing powder som är riktigt bra, jag varvar med det och BareMinerals.

 

Jag använder gärna en primer som ”tar bort” lite av de stora porerna, det är ju asfult när sminket lägger sig i dem, den här är riktigt riktigt bra!

• Pore filler

Den här är också mycket bra, den har jag haft länge, och den doftar svagt av marshmallows:) Den blir helt genomskinlig på huden och är en superbra bas, ibland har jag bara den och inget alls över.

•  Marshmellow Soothing Primer
• 

Jag såg nu att de har en settingspray också, den ha jag inte testat men den borde ju dofta gott den med:)

• Setting spray

Just Settingspray är nog sminkgudarnas gåva till de som sminkar sig, jag använder det alltid som sista grej innan jag är klar, och den här från Nyx är min favorit sen alltid, den finns i både matte och med Glow och nån mer.

• Settingspray

 

Men den här överst ↑ och den här underst↓ sitter makeupen lika snyggt när man vaknar på morgonen:D

• Eye shadow base

 

 

Jag tänker avsluta dagens sminkinlägg med att visa er mascaran jag råkade klicka hem förra året och som genast fick en permanent plats här hemma. Den kostar 55 spänn och böjer upp fransarna, är vattenfast och superenkel att måla med. Jag älskar den! Möjligen är det en liten nackdel att den är lite svår att tvätta bort med bara vatten. Jag orkar inte hålla på med bortagningsgrejor och sånt;) Använder jag nåt sånt är den superlätt att få bort:)

Lash like a boss

Jag har den eller den här från Lumene som omöjligt är ännu enklare att måla med, och den är lätt och fin. Fransarna separeras fint och den kladdar inte det minsta lilla.

Lumene curl mascara

 

Jamen det var det! Jag hoppas ni gillar det:)

In med er på Nordic Feel och fynda loss, det är snart jul och alla, eller de flesta, behöver lite skönhetsvård. Kanske en kräm, eller ett serum, kanske ska man till solen och behöver solskydd, eller så vill man bara ha en härlig inpackning. Perfekt att passa på nu:)

Ni hittar hela sortimentet HÄR

 

Vem fan är jag ens? Jag har plockat shitloads av blåbär, en del lingon, tagit hand om nästan alla äpplen, gjort och fryst äppelmos, torkade äppelringar, pajer, vinbärssaft och gelé, har vin på jäsning och idag, i NOVEMBER, följde jag med syrran för att plocka kantareller. Alltså va? Kan man skylla det här också på klimakteriet? Eller? 😉

Det är inte jag iaf:) Nu skulle det ju kunna bero på att jag var gift med en syltfabrikör och inte hade ett enda incitament på att göra sånt här själv. Nån annan saftade, syltade och plockade blåbär och svamp. Det var fan tider det;)

Jag tycker om svamp, men jag är riktigt värdelös på det, både att känna igen dem och att hitta. Syrran är tvärbra på det. I somras hade hon och Corrinda ögonen efter kantareller och jag stannade i blåbärsrisen. Jag behöver ha någon som pekar ut hur svampen ser ut, sen kan jag plocka, och den enda gången det är värt det är ju när det är mycket. Och idag var det MYCKET. Syrran var ute i förrgår och plockade på lunchen, och hittade så många att hon inte kunde få med sig allt, hon släppte en kartnål och så gick vi dit idag och hämtade resten:D Det var typ så, hämta.

Problemet var mer att det blir mörkt, och på vägen hemåt hittade vi ett potentiellt bra ställe, vi hittade mycket svamp men till sist såg vi inget. Vi får återvända. Jag tycker ju det är rätt märkligt att plocka svamp i november, det är mer september för mig. Men vi har ju haft en väldigt fin höst iofs:)

Robban som jobbat på marknader och sålt svamp blev mäkta imponerad: Jäklar vilka fina!

Och det var de:)

Rensade och klara:

Ett komma två kilo:) Och syrran har nästan lika mycket, hon ger bort en del till mig ♥

Det var bara att åka hem och laga en svamppasta. Ska se om jag hinner göra en kantarellpaj på lördag, vi ska ut och kolla fotboll på kvällen, det vore en finfin uppladdning ju:) Eller så kör vi bara toast med stekta kantareller, det är ju svårslaget.

Förutom att plocka svamp har jag inte gjort så mycket avancerat idag, hade ett möte mitt på dagen, har skrivit en del, städat köket och pysslat med tvätt. Vi skulle åka och träna, ett HIT-pass med bästa Anders, men jag har för jäkla ont i den där foten jag stukade. Känns nästan som att jag har vrickat till den igen, och skulle inte förvåna mig ett skit om det vore så. Jag får väl fråga Helen om jag gjorde något när vi var ute i helgen;) Hon brukar ha koll medan jag kanske inte har samma tänk. Jag tycker inte att jag gjorde illa mig, men å andra sidan så gick jag långt där på natten när jag cyklade hem. ”Men du cyklade ju?” säger ni, och ja, men det är uppförsbacke halva jäkla vägen och det pallar jag inte, då kliver man av och går. Det är sju kilometer så går man halva vägen i uppförsbacke så får foten på käften. Den är inte vad den varit efter att de flyttade på senorna. Den var stel som ett armeringsjärn, jag kunde landa hur som helst på den utan att den ens sa aj;) Men nu är stabiliteten annorlunda. Det är som det är, men tar tid att vänja sig vid.

Men oavsett HUR så HAR jag ont, och det är ju dumt att göra det värre. Dessutom har jag ett till HIT-pass i morgon 😀

En annan sak som hände idag var det här

 

Häppelihäpp:) Kändes som att boka in en träff med en gammal kompis, vi har ju sett Robbie flera gånger nu. Han är en jäkla kompetent artist. Han kanske uppträder som en apa den här gången? Han utlovade iaf musik från filmen de gjort om hans liv(?) där han porträtteras som just en apa. Jag är inte helt övertygad om det men får väl se filmen och avgöra.

Men det jag irriterar mig på som fan är inte Robbie, utan de här förbannade jävla biljett-försäljningsställena. LiveNation, Ticketmaster och säkert nån mer som är de ”officiella”. Biljettsläpp är i morgon, fredag 15/11 kl 11.

Men – så går man in för att checka, och ser då att det är exklusivt förköp idag? Om man har Mastercard vilket väl typ de flesta har, är inte det ett av de vanligaste korten? Syrran reggade sig på det där Priceless, vad nu det var, och då kunde man få förtur till kön, medan jag bara ställde mig i kö, och jag hamnade före henne för att hon, när klockan slog 11 inte kunde logga in på sitt konto. Helt sjukt. Och det är sådär varenda gång, det strular och krånglar. Vi hade exempelvis biljetter till Bruce Springsteen, både hon och jag satt på var sitt ställe, varsitt konto och hade två biljetter var, var framme i kassan och skulle betala, och då först kastades hon ut och sen jag, sen fick hon plötsligt tag i två till men i kassan stängde sidan ner. Så efter att ha ståt ti kö i evigheter, kommit fram, lagt biljetter i korgen och skulle slutföra – inga biljetter. Så jävla dåligt.

Sen kan man gå raka vägen ut på Blocket och se att det kryllar av biljetter, med minst en tusenlapps påslag? WTF?

HUR kan inte de här sidorna shape up och fixa det här? Till att börja med borde inte företag få köpa upp shitloads av biljetter, sen borde man inte få köpa upp till 6-8 biljetter per person. Det är ju uppenbart att folk köper det antal de får och sen säljer med vinst. Och andra blir utan. I USA tror jag inte man kan köpa eller sälja biljetter i andra hand, utan de måste säljas tillbaka, verifieras och sen säljer Livenation dem till ursprungspris. Mycket bättre.

Nu har ju vi då köpt våra biljetter idag, fast de släpps i morgon, och jag tycker det är skit. Men eftersom man kan och andra gör det, så tänker jag inte vara en principfast jävel och bli utan. Så jag är inte ett dugg bättre här. Men det tar emot.

I alla fall – Robbie Williams på Stadion, en kväll i augusti – det kommer bli fantastiskt. Sist jag var på konsert där var nog Bon Jovi 2013, och det var suveränt. Det blir spännande att se om man måste ha solhatt eller regnrock 😉

Jag hoppas på solhatt!

Nu ska jag hänga lite mera tvätt:) Vi hörs snart igen ♥

Reklam och annonslänk för Cellbes

Alltså jag har inte riktigt fattat vad Singles week är, men det är ju vad jag är, singel alltså, så jag tackar bara och tar emot:D

Just nu är det oavsett vad det är, Singles week hos Cellbes, och då är det fyndläge med upp till 40% off!

Som en superfin lång kappa:

Den här har jag precis fått hem och jösses! Ja, jag köpt en förra året, som jag använde massor, och vad hände med den tror ni? Jo men jag har döttrar va;)? Så den fick lite fötter, så att säga. Men det är ok, det är ju självklart att tjejerna inte ska frysa, och den är varm och go. Och utan huva, vilket de gillade. Jag saknade dock huva massor för jag använder ju sällan mössa, och den här har en härligt stor och bekväm en:) Kappan är smidig och supersnygg! Och med smarta detaljer som de här reflexerna på insidan av ärmarna.

Givetvis behövs ”riktiga” reflexer också, sånt slarvar man inte med, men de finns alltid med där som ett komplement. Jag har det i min kortare jacka också, det tog tid innan jag fattade att de fanns där;) men nu viker jag gärna ut ärmen över vantarna så syns man lite extra bra. Alla reflexer hjälper tänker jag. Sen har jag reflexkoppel på Doris, väst på henne,(inte mig, men jag har tänkt tanken) och hängande reflexer. Jag är som en julgran:D

Jag har inte testat den här kappan i ”skarpt läge” än, för det är ju tacksamt nog inte superkallt än, men hittills älskar jag den. Den är lätt, sitter skönt över axlarna – jag är ju petig med det eftersom jag får ont av allt, och det är inga problem att böja sig ner, och den känns inte klumpig. Återkommer när jag testat den ordentligt, men just nu är det finfint pris på den, så jag skulle passa på om jag var sugen:)

Här finns den.

Killarna snor inte mina kläder(förutom strumpor, de går att ha även om man har 43-45 tydligen) men de växer som ogräs. Seriöst, jag köpte nya jackor åt båda förra året, tror ni att nån av dem kan ha dem? Nä. Tror ni det är enkelt att hitta jackor till nån av dem som de godkänner;)? Nope. Och om de inte gillar dem så använder de det inte, då går de i nån tunn jacka och fryser. Tonåringar 😀
Men den här är godkänd.

Ingen av dem är speciellt frusna, tvärtom, så de vill inte ha tjocka kläder. Helst har de bara en tunnare långärmad under. Jag fryser ju bara jag tänker tanken, men det är ju jag det;) Det här är sån där lättviktsjacka som de kan knöla ner i väskan i skolan om de vill, eller som i alla fall inte tar upp all plats i skåpen. De har varsin färg, men kommer garanterat sno varandras. Hopplösa:)

Sen vill jag återigen rekommendera de här fritidsbyxorna!

De finns som tights också, men de här har jag haft i några år nu, och jag älskar dem:)

Nej, de är inte de snyggaste byxorna jag äger, men det är helt klart ett par av de skönaste. De är i stadigt material, sitter skönt men stabilt, man känner sig fit i dem:D De är förstärkta på de svarta partierna, och jag har mina när jag är ute med Doris, jobbar i trädgården, gör annat grovgöra eller bara för att de har en superbra ficka för mobilen på benet. De är i lite bootcut-modell så det går att få in stövlar under om man vill. Jag tycker de står emot vind bra, vilket är skönt. De är också tåliga på så vis att när man smutsar ner sig, får lera när Doris hoppat lite exempelvis eller står på knä nånstans, så är det bara att låta det torka lite sen borstar man enkelt bort det. SÅ jäkla bra byxor! Jag har den här färgen och har länge velat ha helsvarta och nu ser jag att de har gjort en sån variant…. Jag ska genast skaffa dem. I helsvart är de till och med snygga nämligen:D

Sen börjar det ju nalkas festligare tider. Julbord, glöggmingel och nyår. Cellbes kör 30% på festkläder nu, så det kan ju vara en ide att kolla lite.

Jag är lite sugen på den här, det är en 2 i 1, med paljetter och kofta i ett, det är ju kul med glitter tänker jag?

Utan att det glittriga tar över helt och fullt. Samtidigt är det ju roligt med lite mer varma färger så här års, och då kanske en sån här sammetstop som finns i flera färger är roligare?

Eller, så går man bara all-in på Morticia Addams-looken direkt och kör den här klänningen?

Jag tycker den är svinläcker, men jag har lite svårt att se mig själv i den.Tror jag, jag har inte haft klänning på vintern på länge nu, kanske ÄR det här exakt jag?  Det är Johanna Toftbys kollektion, och jag tyckte om de flesta plaggen, men de kräver helt klart lite andra former än vad jag har;)

Nåväl, ni får kika själva, ni hittar hela Cellbes utbud här 

♥ Idag är det den fjärde Fars dag som jag inte kan fira min pappa IRL utan det får bli via tända ljus och tankar.

Jag har såklart gråtit en skvätt också, det är som vanligt.

Jag vet till tusen procent att pappa inte var redo att lämna, och ju mer jag tänker på det, och ju mer som kommer upp i media om Akademiska sjukhuset, ju mer växer tvivlet i mig. Det lilla frö som väcktes redan vid dödsbeskedet och som jag försökt kväva för det spelar ingen roll nu, det går inte att göra något åt och då gör det ju bara ont. Att få det bekräftat att det var slarv gör inget bättre. Det är så mycket runt min pappas sjukdomstid som är märklig. Jag vet att jag har för dåliga kunskaper för att säkert kunna säga något, men det är saker som skaver så hårt. Som att han fick en stroke efter att ha ramlat på sjukhuset när han opererade in en dialysgrej i buken … är det verkligen bara en tillfällighet? Jag tror inte på tillfälligheter. Eller att han på allvar höll på att stryka med pga B-vitaminbrist? Det är tydligen en känd grej så varför i helvete kollade de inte det? Hur svårt ska det vara liksom? Nu blev han så dålig och orkeslös och åkte in flera gånger, varav den sista så tog de mamma åt sidan och förberedde henne på att de inte skulle sätta in livräddande åtgärder om(egentligen NÄR) han lade av. När det var lite vitaminbrist? Han hade problem med njurarna och de väntade in att njurfunktionen skulle bli helt slut innan de satte in dialys. I mitt huvud borde det ju vara bättre att stötta upp den funktion som finns kvar, för om njuren inte funkar tar ju resten av kroppen stryk. Var det verkligen rätt beslut, och i så fall, varför fick vi inga konkreta svar på varför man gjorde så?

Det var heller aldrig någon fråga om en njurdonation, både jag och syrran hade nog varit bra donatorer. Men det lyftes aldrig. Det kan ju ha varit för att pappa hade vägrat, och han kan absolut ha sagt ifrån till läkarna som vi inte visste. Han var sån, tyckte att hade man tagit fan i båten fick man ro honom i land, och ingen skulle behöva offra något för hans skull.

Det var hela tiden saker som både då och i efterhand skavde. Han blev svag i benen och kunde först inte gå baklänges utan att ramla, sen knappt stödja på benen, men vad det var brydde sig ingen om att kolla upp. De gjorde lite undersökningar absolut, men när det inte visade att han hade Parkinson exempelvis, så fortsätter man väl? Inte är nöjd med att det inte var det när han fortfarande inte kunde gå?

Nej, det är så mkt som är knepigt. Jag vet att pappa var trött och less, han ville ha en diagnos så han kunde förhålla sig till det, men nu blev det så att inget hjälpte och han blev bara tröttare och tröttare. Till sist sov han mer än han var vaken, och under den vakna tiden skulle det göras dialys. Fyra gånger om dagen, och det tog 1,5 timmar varje gång.

Efter att han gått bort fick vi träffa en läkare på avdelningen, det här var ju under covid så det var munskydd och mask, det var rätt skönt att gömma sin sorg bakom, hon förklarade att han hade njursvikt, hjärtsvikt, hjärnsvikt och nervsvikt, och att han aldrig hade kunnat bli bättre. Han skulle ha tynat bort. Visst han hade kunnat leva på ett tag till om inte den där lunginflammationen tagit honom, men bättre hade han aldrig blivit. Det är konstigt men de orden tröstade nog mest av allt. Alla vi vet att pappa inte ville ligga som ett kolli och vara orkeslös, han ville leva, resa, greja, fixa, inte ligga och sova. Det är inget värdigt liv. Så på så vis kändes det ”bra”. Han behövde inte känna att han var en börda och han behövde heller inte bara genomlida dagarna.

Pappa var alltid den som var i farten, och höll han inte på med något så läste han. Alltid dagstidningar, var i världen han än var så skaffade han fram en bra dagstidning. Spelar ingen roll om det var New York Times eller Bankok News eller vad sjutton de kan heta. Han läste alltid nyheter och var uppdaterad på allt. Böcker läste han också, gärna Reacher, fast han var missnöjd med nån av dem, klagade över att Reacher inte tagit livet av nån än och han hade läst halva boken, normalt hade han ju dräpt både en och två inom första kapitlet:)

Jag minns pappa som glad och snäll, alltid redo att ställa upp och hjälpa till. Med vad det nu än var som behövdes:) Han kunde allt, och i de fall han inte kunde så hade han alltid en killgissning:)

Jag saknar pappa! Det är mer eller mindre såklart, men jag saknar honom hela tiden. Jag tänker ofta på hur pappa skulle ha sagt eller gjort, och utefter det kan jag lösa problemen. Han har ju lärt både mig och syrran att göra saker, att inte vara så oroliga över att det kanske blir fel utan att försöka. Vissa saker kan man ju vara lite försiktig med, som el och vatten, men det mesta kan man ju lösa själv:) Eller tja, mycket iaf.

Idag är det Fars dag, och med facit i handen visade det sig att jag valde en rätt kass pappa till mina egna barn, det var inte direkt planen. Jag trodde att han var bra och han VAR det, tills han inte längre var det. Jag vet inte vad som hände, och rimligen kan det inte bara handla om att han slutade älska mig, för då skulle han aldrig ha släppt ungarna på det vis som han gjorde. Eller så var han hela tiden en annan person än den jag kände, vem fan vet.

Men jag vet att jag hade den bästa pappan, och jag är ledsen att jag inte kunnat ge mina barn en lika bra pappa. Så är det. Jag försöker vara tillräckligt, men det är klart att det saknas en pappa i deras liv. Det gör det ju i mitt och jag fick ha min i över femtio år.

 

Jag saknar dig pappa ♥ Grattis på Fars dag, och du, hälsa alla som är där uppe!

Så har vi nästan lagt ännu en vardagsvecka bakom oss, i morgon, eller idag, är det fredag. Det räknas ju som helg:) Hittills ha november visat alla sidor, förutom snö och det kommer garanterat, jag är inte orolig. Jag vet att det ligger snö redan i norra delarna av landet, men här är det ännu inget. Tack och lov. Jag har inget emot snö egentligen. Det är bara det att det innebär en jävla massa besvär. Den måste skottas bort, och det måste ske NU. Man vet aldrig hur mycket mer det kommer eller om den tänker sig att slaska till sig. Eller så kommer det i form av slask och fryser på … och snö innebär ju alltid kyla på olika vis och kyla innebär varma kläder, höga elräkningar och minst en kvarts framförhållning varje gång man ska ut. Behöver något mer än rutor skrapas, alltså snö skottas, så kan det ta finfina 45 minuter. Brrr. Det som är fördel med snö är att det blir ljust, det är enklare att se när man kör bil och det är ju vackert. Hade jag bott i lägenhet hade det garanterat varit mysigare, men å andra sidan är snöskottning gratis motion. Sa hon och försökte le 😉 hehe.

Jag har i alla fall mina vinterdäck på, det är najs.

I morgon ska vi köra ut husvagnen till vintervila, fattar inte varför det blev så sent i år, men tiden snurrar ju snabbare år för år så det är väl inte så konstigt egentligen.

Vaknade ju upp här i torsdags också till att galning nummer två återtagit makten i USA. Inte nog med att vi ska ha Putte i öst nu tvingas vi ha Kalle Anka i väst också. Det här kan ju fan bara sluta i katastrof. Trump har ju LOVAT att han ska ”end the war in ONE day” så fort han kommer till makten, tror han sagt att det kommer ske direkt. Jag har ju aningen svårt att se hur det ska gå till, men han kanske tänker sig att åka över och asfaltera hela Ryssland? Eller så blir det ett tredje världskrig och det får man ju innerligt hoppas inte sker. Jag kommer aldrig begripa mig på folk, för hur fan kan man rösta på en galning som hatar människor? Som ser ner på folk, som bygger murar och tar bort hälsovård, som tycker det är bra med vapen hos gemene man och han är väl emot aborter också? Gällande alla de delstater som förbjudit aborter skulle man ju bara vilja slå dem hårt i skallen med något. Hur kan gamla gubbar och kärringar med huvudet under armen tillåtas förbjuda något som behövs? Jag är helt för att man INTE ska använda abort som ett preventivmedel, men att ha möjligheten att göra en abort är viktigt.

Jag tycker politik är skitjobbigt, det är som ett jäkla ormbo, och politiker slingrar sig konstant. Obehagliga typer överlag, jag kan inte lita på dem. Det är bara mer eller mindre lögner.

Jag hade pumpa kvar och var tvungen att göra något med den igår, så det blev all-in. Jag kan inte riktigt göra saker med måtta:) Dels för att jag har en stor familj, men också för att det är lika bra att göra mycket när man ändå är igång:) Jag körde simultant igång med pumpasoppa, tekakor med pumpa och vörtbröd.

Recepten finns här på bloggen, förutom på de här tekakorna. De är jättegoda men receptet var antingen helt fel eller så var det något fel med min bakning:) Degen blev så förbannat lös och om tanken varit att klicka ut dem på plåten hade det kanske funkat. Nu var det inte så receptet löd utan det var ”Forma bröden och nagga” och det går inte med en deg som flyter ut. Jag hivade i massor av extra mjöl och det är långt ifrån tekaka-konsistens, de ska vara fluffiga och mjuka, de här är mer åt scones-hållet, fast absolut inte torra och tråkiga. Svingoda! Och ännu godare idag när jag rostade dem:D

Jag är trött som en björn hela tiden, alltså riktigt förbaskat jag-vill-bara-sova-trött. Att sova middag är ju trevligt men inte hållbart, och det är allt jag vill – sova. Att gå ut är det enda som funkar för att pigga upp lite, en stund i alla fall;) men det blir många promenader. Problemet med det är att jag inte har tid med det egentligen, så det är en knepig avvägning. Är det kallt vill varken jag eller Doris ut heller, så det är inte vår favoritårstid.

Jag har träningsvärk deluxe också och just idag är det kanske det som spökar också, varenda muskel i hela kroppen värker. Mest i övre delen av ryggen och axlar och överarmar. Jodå, så är det. Det är kul att vara igång igen, men det är ju ändå jobbigt att ha ont:)

Idag var det öppning på Jula här, det brann för ett år sen och eftersom det är en av mina favorit-butiker har vi väntat ivrigt på att de ska öppna igen. Premiärer burkar ju innebära lite bra priser så då åkte vi dit. Och blev sjukt besvikna, det var inte mycket till extrapriser där, inte ens nån kaffe för det var slut;) Så efter att ha köpt en skruvmejsel med bits, gick vi in på Ö&B istället och där minsann bjöd de på både kaffe och pepparkaka:)

Julbasar, kallade de det:) och de har mycket fint, jag har köpt massor av julsaker här under åren.

Hem och ut med Doris på en kvällspromenad och sen in och bädda rent i lite sängar. Och när man bäddar rent i sängar blir det alltid merjobb som lite dammsugning, plockning och städ. NU är klockan snart ett på natten och jag ska hoppa i säng. Det här med att vara trött på dagarna, det går liksom över på kvällen, så min produktiva tid är då. Jag får massor gjort då, men är samtidigt stressad över att gå och lägga mig så jag inte är trött i morgon. Vilket jag är oavsett. Status Quo:)

Men, nu sova, i morgon husvagn och sen ut och svira med Helen, det blir kul:)

Hörs snart!

Man kan förbereda veckans mat, det gjorde jag inte.

Man kan softa i soffan, det gjorde jag inte heller.

Man kan ta en kvällspromenad, inte heller det gjorde jag.

Nähä, så vad gjorde jag då? Jomen jag fixade lite:) Jag har möblerat om i sovrummet för ett tag sen, och då berövade jag Doris hennes utkiksplats till baksidan. Hon hoppade upp i sängen förut, men nu står den på andra hållet och det funkar inte längre. Jag tänkte att en stadigare pall skulle funka för henne, och började fundera vad jag hade i gömmorna. Kom på att jag hade en fotpall i garaget, en nätt rackare som jag tog av överdraget för att tvätta för länge sen och nu har jag tappat bort det. Såklart, det är så saker funkar i mitt hus;)

Jag tog in den i alla fall, funkar den inte behöver jag inte leta efter överdraget. Hon hatar den, men den är perfekt att lägga saker på:D Jag hade en annan pall, som stått utomhus, under tak men regnar det och blåser så får den vatten på sig. Den åkte ut i samband med översvämningen, som var 2015, så den har alltså stått där i nio år… Jag tog in den. Kände på den, jamen den är skaplig, ranglig och skranglig men det kanske går att skruva åt benen? Den fick stå och torka till i tvättstugan, den var ju rejält fuktig. Jag trodde inte att den skulle bli ok, utan att den skulle få åka till återvinningscentralen och bli flis eller nåt.

Igår kväll fick jag för mig att ta upp den och kolla. Mitt i stöket i köket placerade jag mig, struntade i att barnen skulle äta middag och värma saker i micron och så vidare:D

Den är jättegammal, från nån släkting, jag tror jag har haft den sen Janelle var liten, så den har varit hos mig i 30 år, tjänat väl men fick som tack bo ute i nio år, vilket är oschysst av mig. Den har en lite skålad sits och mamma klädde om den i nåt tyg hon hade på sina matsalsstolar tror jag. Den luktade inget, jag tänkte att den kunde både möglat och ruttnat, men icke det. Superrank dock. Men jag tänkte att jag tar av tyget först så får vi se. Det satt fast med ungefär en miljard spik, som var för hårt inbankade för att få tag i med hammaren, och för klena för att ta med tång, huvudena bara vek ihop sig. Det tog en evig tid och tills sist slet jag sönder tyget. Jag måste ju få se hur stommen såg ut. Var den körd var det ju onödigt att lägga timmar på det här.

Positivt överraskad ändå, den är fuktskadad men torr och fin. Stoppningen är ju stenålders men den hade absolut gått att återanvända om man velat, den var fräsch för sin ålder:) Men jag hivade tyg och stoppning i soporna. Dammsög allt noga och torkade av. Konstaterade att jag skulle behöva antingen såga till bitar för att stadga upp eller så fick jag borra och skruva. Jag hade inga träbitar så  jag hämtade borrmaskinen och skruvade. Det blev stadigare:)

Sen hade jag hittat en gammal dyna till sådana där minifåtöljer från Ikea, stolen är kastad för länge sen, men dynan var kvar i gömmorna. Den tog jag och klippte till och häftade fast.

Och sen på med fårpälstyget, samma som jag har i kökssoffan.

Långt ifrån perfekt, jag skulle behöva spika lite mer, men är inte säker på att jag har lust. Det är enklare att ta av om det behöver tvättas om man inte myllrar i spik:) Men jag ska sträcka tyget lite mer i hörnen och dra i en eller två spik så blir det bra.

Pallen är återigen funktionell, man sitter mjukt och skönt och blir varm om baken. Perfekt höjd för matbordet, men även som fotpall till en av fåtöljerna som inte har nån.

Återbruk är bra:) Jag gillar inte att kasta saker som kan funka igen, antingen som det de är tänkta för eller som något helt annat. Oavsett så hade jag sparat benen på den här pallen, de är så fina när de är långa och smäckra. Jag funderar på om jag ska måla dem vita, eller kanske rosa? Jag har några burkar rosa sprayfärg. Men de är fina som de är också så jag misstänker att det får vara. The moment has passed now, så att säga:) Jag är klar.

Så. det här höll jag på med i flera timmar i går kväll:)

Innan det hade jag varit ute med Doris på långpromenad i det fina vädret som var, minus blåsten, ljuvligt. Det porlade i bäckarna så det var svårt att inte tro att det var vår. Åh, det hade ju varit så mkt roligare om det varit vår! Inte att man behöver vänta på den i evigheter. Det blir ju mörkt snabbt som sjutton nu också. Jag går ofta i skogen med henne, både den lilla remsan vi har bakom husen, där jag går vilse varenda gång;) och i stora Lunsen som är typ fem mil stor.

Även där frilansar jag hej vilt när jag går, man hör för det mesta järnvägen och då kan man ju orientera sig. Det finns utmärkta stigar så det är ju inte som att man går vilse på riktigt, men man kan göra hamna väldigt ur kurs:D Jag tycker om skogen, trivs i den och känner mig väldigt hemma där. Det finns inget som skrämmer mig, bara kanske tanken på vildsvin och de är ju ändå rätt skygga tänker jag. Jag gillar inte att gå samma vägar hela tiden utan tar gärna av en stig jag aldrig gått och så får vi se var vi hamnar helt enkelt. Det funkar inte på vinterhalvåret kan man säga. För öven om jag inte är mörkrädd eller rädd för skogen så är det skitsvårt att gå när man inte ser. Det går ju an på en jämn väg, men när det är stockar och sten överallt är det bökigare. Är det fullmåne och klart väder är det inga problem men hur ofta är det så då? Jag har skaffat en pannlampa, men den ska man ju ha med sig också, den lilla detaljen liksom;) När man går iväg och det är ljust så glömmer jag den ju.

Det blir mörkt på en grisblink nu som sagt och jag håller mig till de stigar jag känner igen, och går inte heller upp i skogen efter 3-4-tiden. Man behöver ju inte vara dum:)

Jag har tagit bort allt Halloweenpynt också, och ska snart börja pynta till jul. Jag tänker fasen köra på tidigt nu. Upp med allt och sen får det stå:) Det som talar emot det är att jag är usel på att hålla snyggt och prydligt, det blir dammigt och grejorna hamnar på trekvart. Det blir inte den där magiska känslan av förvandling. Å andra sidan så uppnår jag aldrig den känslan nu som vuxen, det kanske är barnen förunnat? För mig är det bara en jävla massa stress:D

Jag ska preppa med ljusslingorna ute men kanske inte tända dem än. Jag har ju så det räcker ändå:)

Himlen var vacker igår också:)

Nu ska jag kolla på en föreläsning och dricka kaffe, sen skriva både det ena och det andra, och sen ska vi filma en del. Behöver bli mörkare först för det.

Jag har tränat och duschat och vet ni då?? Idag tar jag av gördeln och cykelbyxorna:)

Det är precis åtta veckor sen jag opererades, och de sa när jag vaknade att det skulle sitta på dygnet runt i fyra veckor. Sen sa avdelningsläkaren ”Jag skulle säga minst fem, men så länge du orkar.” Det kan man inte säga till mig, jag orkar hur länge som helst om resultatet blir bättre. Efter en del googling så verkar åtta veckor vara nån slags bra riktmärke, så då fick det bli så.

Jag har haft de där på mig dygnet runt i åtta veckor, minus några timmar en dag när jag hade migrän och mådde så illa att jag inte kunde dra åt den igen efter att jag duschat. Och såklart har jag inte haft dem i duschen:) Sen har jag tagit av cykelbyxorna och bytt ut dem mot tajta träningstights, och bytt gördel så jag har haft en annan på träningarna. Men väldigt mycket nästan 24/7. Jag är rätt imponerad av mig själv ändå:) Men sanningen är att det har varit väldigt skönt på ett sätt. Dels varmt:) och dels har ryggen mått fint av att få rejält stöd. Sen har den gett med sig med tiden och nu är den inte alls lika bekväm som i början, elasticiteten är borta fläckvis och den skaver mer än förr. Cykelbyxorna kommer jag lugnt använda när det behövs.

Jag har inte full känsel i rygg och flank där de tagit en del av fettet, det är bortdomnat, och det för att det finns så många nerver som tar stryk. Det kommer förhoppningvis bli bättre med tiden. Där de tagit fett på låren, de små fjuttiga hålen med ett stygn var, där gör det rätt ont om jag kommer åt, eller som idag – lägger en vikt emot. Det känns rätt fånigt, ett så litet hål som känns massor:) Men allt har läkt fint, även insticksställena på vaden är fina, och jag vet inte om det är svullnaden som lagt sig eller om det är fett som försvunnit men vaden är inte som en sprickfylld ballong längre. I början var jag rädd för att komma åt den med något, tänkte att den kan garanterat spricka och allt rinner ut;) Det var väldigt obehagligt att ta på den, för det kändes verkligen som den skulle sprängas. Jag har mätt omfång och den är just nu fyra centimeter större än från början. Sen svullnar den under dagen, det syns väldigt väl på strumpornas kant. Det kommer det säkert göra ett tag till, det tog evigheter sist innan det gav sig. Jag har så lösa strumpor som möjligt, eller så korta som det finns. Bara det att det är kallt ute nu och då fryser jag:D Så heller långa, lösa, och de är fluffiga och gärna illrosa;) Jag fick ett gäng sist när jag opererade mig.

Jaja, det blir nog bra det här, nu ska jag vänja mig vid att känna mig lös och flobbig igen, gördeln har ju hållit in allt stenhårt:) Nu rör det väl på sig igen när jag går, vilket är en känsla jag avskyr. Jag har ju försökt skärpa till kosten extra mycket nu sista tiden och kan väl konstatera att det funkar sådär. Verkar vara klimakteriet som är boven så då skyller jag väl på det då:D

Haha nej, men det gör jag inte, jag gillar inte ursäkter, men det verkar ju onekligen vara en förbannad bitch, allt skit är pga hormoner. Saker jag aldrig reflekterat över = klimakteriet. Trött, seg, less, frusen, glömmer saker, stressad, viktökning, irriterad och sur, osv osv osv. Fan vad taskigt. Nu känner jag inte att det är något som är ett stort problem, men det är ju skönt att veta att det finns riktiga anledningar när man blir akut trött och bara måste sova en kvart:D Förr har jag skyllt på barnen;)

Nä, nu är det föreläsning! Hörs snart:)