Jag har rätt nära till mina känslor, på gott och ont. Jag kan bli förbannad på en sekund men det går ofta lika snabbt över. Något som jag har väldigt svårt för det är att bli felaktigt anklagad för något. Vad det än är, men speciellt om det gäller något jag absolut aldrig skulle göra, pga mina värderingar och moral.

Med det sagt, för ett par veckor sen var jag, syrran och Helen på Soultrain, minns inte helt när det var, men tror mitten av augusti. En månad sen ungefär. Vi gick vidare därifrån till ett ställe som heter Le Parc. Även kallat Jurassic Park pga åldersklientelet;) Folket där är lite eljest. Men, de har en kul DJ; en dam i min egen ålder, och hon spelar musik som man kan dansa och sjunga med till. Riktig musik säger jag som ogillar det monotona söndermixade som spelas överallt. Jaja, jag är en dinosaurie jag med:)

Där hade vi skitkul. Dansade med massor av folk, både kompisar och okända. Sent på natten gick en tjej förbi mig på väg ut och såg arg ut. Jag tyckte hon var skitsnygg i håret och nästa sekund ramlade polletten ner, det var en bekant. Hon brukar vara ute med sin man så när jag i nästa sekund såg honom gick jag glatt de tre stegen dit han satt och hejade. ”Nejmen HEEEJ, vad kul att se er! Jag såg A precis!”

Han muttrade ett hej eller nåt, jag minns inte, och jag dansade vidare med nån. Sen kom hon in och jag försökte heja på henne med. Blev totalt ignorerad. De satt på var sin sida av bordet och såg så arga och sura ut att jag tänkte att de nog bråkat. Jaja, skiter ju jag i, det är inte mitt problem. Men jag ville ändå heja:) ”Alltså, hej, känner ni inte igen mig?”

”Jo.” Och sen sura miner och ignorans. Jag blev rätt ledsen över det kyliga bemötandet. Helen undrade vad det var för konstiga typer och jag sa att de var bekanta. Det är väldigt ytligt, vi har träffats några gånger bara, men följer varandra på sociala medier sen evigheter. De har också många barn. Sist vi sågs var på ÓConnors för länge sen och då var det han som kom fram till mig. Jag satt med alla fotbollskillar och han kom och kramade om mig, det tog en stund innan polletten ramlade ner då med En av ”mina” killar reagerade till och med på att han trängde sig på mig och reste sig och frågade vem han var och varför han besvärade mig. Jag hade aldrig känt igenom honom, eller henne, om han inte kommit fram.

Jaja, jag blev lite ledsen, tyckte det var märkligt att de satt där och surade när de var ute på lokal. Sen glömde jag det.

I måndags fick jag så plötsligt en tumme upp på messenger. Av henne. Strax en till. Okey?, tänkte jag och kollade när vi senast messat, det var 2012. Tänkte att hon väl tryckt på fel person, och glömde det. Sen höll jag på hela kvällen och städade med ljudbok i öronen. Då stänger jag av ljudet på notiser för annars försvinner ljudet från uppläsaren och det är så irriterande. När jag sent om sider var klar, mitt i natten, så kollade jag mobilen medan jag borstade tänderna.

Jag blev först förvånad, sen chockad och sen så jävla förbannad. Vad fan? Cirka en månad efter att vi sågs, kvart över midnatt en måndag bestämde hon sig för att hon måste delge mig de här anklagelserna. Helt absurda. Jag såg dem tidigare under kvällen, absolut, stället är inte större än så, men jag kunde absolut inte placera dem. Kom ihåg att det här är människor jag inte är mer än ytligt bekant med. Vi har aldrig umgåtts och totala antalet gånger vi träffats är kanske fem. På typ 12-13 år. Jag har varit ute regelbundet i några år nu, så jag känner igen väldigt många, utan att för den sakens skull känna dem mer än till utseendet.

Helst ville jag bara skita i att svara. Men eftersom det är irriterande att bli anklagad för saker jag aldrig skulle göra, så ville jag ändå förklara.

Jag kan inte fatta just precis nånting av det här? Så många frågor! Varför gillra nån slags fälla för att se om jag skulle stöta på honom? Det har jag aldrig gjort förr men nu plötsligt skulle jag vara ute efter det? Och passa på de tre minuter det tar för henne att röka en cigg? Bara för att jag är singel så innebär inte det att jag är ute efter allt manligt på två ben. Dessutom hade jag utan problem kunnat gå hem med valfri snubbe som jag dansade med den kvällen Men jag skulle alltså hellre vilja ha en kille jag vet är gift med en tjej jag känner… logiken på det?

Varför inte vinka om de såg att jag såg dem?

Varför tror hon att hon är gift med Guds gåva till kvinnorna, en superhunk som alla tjejer dreglar över? Varför tror han att han är det?

Varför skulle jag vilja ha en man som jag vet är gift med en tjej jag känner? Varför skulle jag vilja involvera mig med en gift man överhuvudtaget?

Varför var det okey för honom att gå fram till mig på ÓConnors, när jag helt uppenbart satt med ett gäng killar, där vem som helst kunnat vara min partner? Men jag får inte gå fram till honom och säga hej?

Och för tydlighetens skull: dansgolvet är typ fem kvadrat stort. Hon gick förbi mig och när jag vände mig om så satt han en meter ifrån mig. Och tittade på mig så jag omöjligen kunde missa honom. Men det var väl en del i deras fälla

Hur gamla är vi? Hon är vuxen, över 40 och det här känns som något som en tolvåring skulle kunna göra.

Han är en helt vanlig gubbe. Nånstans över 40, väldigt långt från den ”typ” av killar jag finner intressanta. Utan att vara taskig som jag skrev. Men han attraherar inte mig minsta lilla. Om han så var den sista mannen på jorden så skulle jag inte vara intresserad. Av många anledningar.

Så här är det, jag har sagt det förr och jag kommer med stor säkerhet vara tvungen att säga det igen: Män som varit ihop med kompisar, eller bekanta, är inte intressanta för mig. Jag vill inte ha nåns avlagda gamla skräp. Ofta har man ju hört massor om dem av sin kompis, saker man kanske inte ens velat veta

Jag är den tjejen som man skulle kunna lämna sin man hos, naken, liggandes vid mina fötter och be om min kärlek, och jag skulle inte falla. Jag kommer aldrig stöta på en man som är ihop med en kompis. Gör andra tjejer så?

Efter sig själv dömer man andra, är ett ordspråk jag gillar, och jag skulle aldrig göra det. Men kanske att hon skulle….? Just saying alltså.

Mina vänners partners är i min bok totalt ointressanta, off limit. Det vore ju helkonstigt om man gick och väntade på att de skulle göra slut och då sätta in en stöt? Jag ser det som lite incestliknande

Jag tycker om mina vänners partner, i de allra flesta fall, och de blir mina vänner också i olika grad. Men därifrån till att jag vill ha dem är det ett steg som är oöverstigligt.

För den delen, tror ni att hon svarade?

Nej.

Man skulle kunna tänka sig att om man behövde skicka ett mess kvart över tolv en vardagnatt med en anklagelse, över något som hon ansåg hände för en månad sen, så var det intressant med en dialog. Eller? Tydligen inte.

Jag kan ärligt säga att jag är skitförbannad. Riktigt jävla arg. Sådär så det ryker ur öronen. Det kommer gå över, men det är ett sånt jäkla grisigt sätt, hela det här.

Jag kommer inte heja på dem något mera, inte värt liksom, och jag kommer inte heller sörja det. De var ytligt bekanta och nu är de några som jag brukade vara bekant med. Ingen större förlust

Men jag kan liksom inte släppa det sjuka i det. Och jag är genuint ledsen över att någon kan tro något sådant om mig.

Det hela är så dumt!

.

Nu ska jag åka och träna:) Ha en fin eftermiddag:)

Idag var det deadline på min första uppgift på kursen jag ska läsa nu. Och skjut mig! Vad är det för jävla skitplattform de använder uppe i Luleå? Canvas-student…. My fucking God. Jag har pluggat på olika universitet i typ sex år, med olika plattformar och ALDRIG haft problem. Visst, det har inte varit solklart i början, men det har i alla fall inte varit som att leta efter en jäkla nål i en höstack. Värre.

Jag har svurit så alla svordomar är utnötta. Fan.

Jag har suttit med plattformen på datorn, paddan och mobilen, och den suger så fett. Jag kunde inte heller av nån obegriplig anledning få upp vissa saker på datorn, givetvis det där jag skulle lämna in uppgiften. Såklart. Så, var tror ni att jag hade skrivit min uppgift nånstans? Jo, på datorn såklart. 😆 Men, det löser sig tänkte jag, för jag har en Mac, en iPad och en iPhone och normalt så brukar de dela allt mellan sig. Men inte nu. SÅKLART😂

Så efter ett par timmars bökande gav jag upp, och mailade dokumentet till mig själv, sparade ner det på paddan och laddade sen upp det därifrån. Smidigt:/ Nu har jag letat efter var mina kursare lämnat in sina texter för man ska ju respondera på dem, men jag hittar Fan ingenting. Ja, jag är så förbannad, sur och less att jag nästan är villig att ge upp. Be Luleå universitet hoppa och fara och skita i kursen. En sak hindrar mig. Eller två:)

Ett, jag ger inte upp. Har jag tagit fan i båten så ror jag honom i land. Jag har avbrutit En kurs, och det för att jag då läste tre stycken á 50% och den var en jag egentligen inte ville läsa, men … eftersom jag kom in så… ja, fan och båten ni vet;) Men efter en termin så kände jag att den kursen tog all tid och dessutom tog den bort all glädje med de andra två, så då hoppade jag av. Det är jag fortfarande lite skamsen över. Jag tycker inte att man gör så. Okey om man hoppar av direkt men att ta en plats från någon annan och sen inte genomföra det – inte ok.

Två: Jag vill skriva:) Jodå jag skulle kunna skriva ändå, men jag älskar att lära mig nya saker, även om jag nu i kursplanen noterar en del jag absolut inte vill göra 😜 men det bygger väl pannben.

Tack för att jag fick vräka ur mig det!

Nu går vi vidare:)

Jag har haft så mycket att göra! Det är galet hur det kör ihop sig ibland. Nu vet jag inte riktigt vad det varit men fullt upp iaf.

I fredags åkte jag, Jamie, mamma och syrran upp till Norberg för att hämta hem vagnen. Ja, där svinpesten är, men det är noga utmärkt var man får och inte får vara. Man får vara på campingen.

Nån har förbarmat sig över gräset:D Tack:)

Solen strålade och det var varmt och skönt, ett ljuvligt väder. Underbart! Vi småplockade lite men satt mest och gottade oss i solen, det gäller att passa på. Det är alltid med ett stort vemod jag är här sista gången på säsongen. Jag önskar att man bara kunde dra en plastbubbla över allt, låsa och så fick det vara så till nästa år. Men, allt ska bort.

Okey, här är det ganska högt gräs.

Och ja, det växer upp gräs i mellan brädorna men sånt bekommer inte mig. Vi skulle lagt ut markduk för många år sen, men det har inte hänt än;)

Myggorna är ju hungriga i år, även i fullt solgass, men så fort det blev lite skymning attackerade de, så fast det var varmt och skönt ute var vi tvungna att gå in i förtältet för att äta middag.

Jamie försvann med sin kompis direkt och honom såg jag inte sen.

Vi tre satt kvar i tältet och snicksnackade och hade det hur mysigt och trevlig som helst. Jag gillar verkligen min familj:)

Plötsligt upptäckte vi att klockan var massor så bara att traska till toaletterna och göra sig klar för natten. Som bjöd på en stjärnklar himmel. Normalt är det massa ljuskällor som sabbar, men på campingen är det MÖRKT, ingen ljusförorening där inte, och då visade min mobil vad den kan göra, kolla:

Vackert.

Jag och Jamie trängdes på en 120 sida, medan mamma och syrran samsades på den större sidan. Till saken hör att luftmadrassen på vår sida släppt i sömmarna så det är en stor bubbla på den. Inget som gör nåt när man ligger där ensam, men nu var det lite trångt. Men, jag sov som en stock. Det är helt makalöst hur bra jag sover där!

Vaknade på morgonen av att mamma tassade runt, och ljuden när hon rörde sig i vagnen och förtältet, med draperiet som rasslade och dragkedjor som drogs upp kastade mig tillbaka en sisådär 45 år eller nåt. När man var ganska liten och åkte husvagn med mamma och pappa❤️

Vi klev upp och stod redo klockan nio när de öppnade för att släppa in oss i lokalen där man får förvara saker över vintern.

Efter ett antal vändor, en del svordomar och väldigt mycket svett, var vi klara.

I år har alla fått en varsin ruta, för att en del brer ut sig nåt så vansinnigt. Vi däremot kunde fått plats med lite till:) Men det är en viss ära och en najs känsla med det här tetris-byggandet.

Så rev vi tältet, vilket jag ännu inte lärt mig tar minimalt med tid. Förr, men det gamla tältet, kunde det ta timmar att få upp och lika länge att ta ner det. Det jävlades på alla sätt och vis och var så jobbigt. Tungt som ett as. Det här nya tar några minuter att ta ner. Lite längre att få upp men det är mest för att vi glömmer bort hur man ska göra och måste klia oss i huvudet en del:D

Det som tar längst tid är att vika ihop det.

Ja, och nu ser det ut så här.

Vemodigt, men samtidigt väldigt skönt att den är hemma nu. Det finns aldrig tid på helgerna efter att skolan börjat, det är bara så. Jag hoppas på att nästa år kunna vara där mer, som vanligt:D Men det är så tråkigt att vara ensam. Samtidigt som det är väldigt skönt mellan varven också. Men det var himla mysigt med mamma och syrran så det får vi göra om.

Som vanligt sen ville inte draget släppa från kulan när vi kom hem och det blev ett antal vändor fram och tillbaka innan det lossnade. Det är påskjutsbromsen som jävlas och vi har lärt oss alla trick i boken, men det ville sig inte ändå. Vi som skulle hem och se matchen Sverige – Estland, som slutade 5-0, med snygga mål såg jag i efterhand. Jaja. Så kan det gå. Ny match i morgon, och till det två föräldramöten. På olika skolor. Samma tid. Jag som för en gångs skull kände att jag ville gå på båda, det var saker jag var intresserad av, och så blir det såhär. Jag är bra på mycket, men klona mig har jag inte lärt mig än, så det blir till att välja. Och det kommer bli Lovelias. Hon börjar gymnasiet, och det andra är för Jordan som går i åttan och där har inget nytt hänt som jag inte känner till.

Nej, det är ingen ide att någon hojtar något om att barnen har en pappa också för det har de inte. De har nån slags bifigur i deras perifera liv. Det är jag eller ingen som går på föräldramöten. Det är som det är med det också.

Nu ska jag ta ett röj här hemma, det ser ut som skit deluxe. Grejor överallt som ska tas om hand från husvagnen, tvätt och kartonger och en jäkla massa vinflaskor och grejer till vinet som ska tappas upp i morgon. Kanske på onsdag.

Jag har tappat om det och grejat, men nu ska det avslutas. Sen påbörjar vi nästa batch, då med paradisäpplen, och antagligen behöver vi påbörja vindruvorna snart också. Det är fasen jobbigt att vara vinproducent. Undrar hur mkt man behöver göra för att komma in på Systembolaget 😜

Jag ska ner i tvättstugan också och vika tvätt. Ingen annan än jag törs det tydligen, eller det är vad de skyller på nu. Vi har så förbannat mycket spindlar inne! De är stora förvuxna jäklar som sitter och häckar både här och där. Det fattas bara en skinnväst och solbrillor:D

Den här var så stor att den knappt kom in i dammsugarröret… Groteska vidunder. Den satt på väggen mellan soffan där jag satt och fåtöljen där Jamie satt och ingen av oss såg den. Inte så konstigt eftersom man inte har ögon i nacken, men ändå, man borde känt dess närvaro. Jordan kom in, stannade och bara: Men mamma vafan? Ser ni inte?

Jo nu.

Ja, så är det, de gör kanske nån nytta, men mest är de obehagliga. Om de äter mygg kan de få tillfällig dispens men det tvivlar jag på. Eller förresten, nej. Jag ångrar mig:D

Hörrni, det var det, jag är ledsen att det tog lite tid. Men det blir så ibland. Kul att ni uppskattade frågor&svar, och kanske främst det jag inte svarat på förr.

Nu loggar jag ut, och så hörs vi snart igen! Natti natti 🙂

Jag måste tacka er också ju, det är himla roligt att få svara på era ofta kluriga och kul frågor! Tack!!

C: Patricia jobbar på JobMeal med att serva kaffemaskiner, ett fritt jobb under ansvar för hon kan planera sin tid lite. Robban har precis börjar köra Hemglassbiloch Novalie jobbar på förskola.

Kvar hemma är Robban, Novalie, Trixie, Lovelia, Jordan och Jamie.

Hm, jag uttalar det Jannell. Inget e på slutet och med samma J i början som Janne. Solklart va?

Om han skulle trilla av pinn, vilket jag såklart hoppas dröjer många år, så har jag inget att säga om eventuellt arv. Jag antar att det blir så lite som möjligt till dem, och skulle det vara så som i vårt fall så skulle jag se om barnen kunde tänka sig att avvakta med arvet. Även om jag inte gillar hans nya fru, av många anledningar, så vill jag inte att hon och hans nya unge hamnar på gatan.

Det har hänt att jag kollar upp följare, de som av någon anledning känts obehagliga. Det är rätt värdelöst, oftast kommer man till en gemensam server i ett bostadsområde eller så. Nu är det evigheter sen, men jag kan om jag vill. Och vad som är viktigare – polisen kan betydligt bättre än mig. Så troll ska ta sig i akt

Om tio år är jag nog som nu, fast rynkigare och slappare i hullet Jag har aldrig riktigt funderat över framtiden på så vis att jag har nån slags plan eller önskan. Jag vill bara få vara frisk och ha kul 🙂

Ok, tre önskningar! Jag vill vara ekonomiskt oberoende, så less på att trolla med knäna jämt:)

Jag vill bo på Hawaii! Gärna granne med Jason Mamoa, The Rock och Keanu Reeves, fasen så kul vi skulle ha:)

Jag vill ta helikoptercertifikat:) Fatta vad coolt att ta vingarna till Ica

Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin känt mig rädd eller illa till mods av någon på så sätt, så nej. Det har funnits konstiga följare absolut, men inte så att jag tänkt Stalker. Jag blev tillfrågad att vara med i Trolljägarna med Aschberg men tyckte inte att jag hade nåt att klaga över. De hade ju hittat en del märkliga personer i mitt kommentarsfält såklart, men nä.

Jag har funderat på familjehem! Men just nu känns det inte som rätt tid. Jag är för ego just nu, vill kunna vara fri och göra det jag vill när jag vill. Jag har fått planera och styra upp allt jag ska göra i så många år med småbarn att jag njuter av flexibiliteten och friheten:) Men det kanske blir blir en tid för det med framöver 🙂

Anna: Jag har ju mina sociala medier som huvudsyssla. Det är där mitt fokus ska förbättras också framöver. Samt att jag har lite annat på g förhoppningvis:) Jag har ju pluggat Kreativt skrivande, och det är ju som det låter, någon form av skrivande. Jag har användning av det varje gång jag skriver något:) Däremot finns det ju få arbetsbeskrivningar som söker en kreativ skrivande person. Tanken är att man ska utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Med lite tur och en jäkla massa pannben så kanske det blir nån bok en vacker dag. Jag kommer fortsätta plugga, har precis börjat en kurs i Litterär gestaltning. Min tanke var från början att jobba med friskvård, jag blev hälsocoach och det är kanske där jag landar, på nåt sätt. Eller så blir det något helt annat. Jag vet fasen inte men just nu trivs jag som det är:)

Barnen har jag svarat på tidigare, förutom Janelle som jobbar som dataspelsutvecklare. De mindre har inga önskeyrken, utan det varierar:)

Ida: Jag tror inte det var så stor skillnad för dem jämfört med barn som varit på förskolan i ex antal år innan. De har inte känt så många i sina klasser men oftast ett par så de inte har varit helt ensamma, och det tar ju oftast ingen tid att bli kompisar när man är sex år gammal

De har tyckt det varit roligt men saknat kyrkis:)

Vi har alltid varit på kyrkis och/eller öppna förskolan så de har kunnat sitta stilla och vänta på sin tur osv. De där sex åren hemma med mig och syskon är något de ofta pratar om idag, med värme. För mig har det alltid varit viktigt att jag är den viktigaste personen i deras liv när de är små, (och pappan) inte en förskolepedagog. Jag vill vara den som hör första ordet, ser första stegen, första teckningen, pysslet osv. Jag som lär dem rätt och fel och värderingar och socialt samspel. Jag som finns där när de är glada eller ledsna. Det är jag som valt att skaffa barn, för att jag älskar att vara med dem, och jag är för evigt tacksam att jag kunde få vara hemma❤️

Biggan: jag har absolut inte haft en fling med Peter. Även om han var den sista mannen på jorden skulle jag inte kasta en blick på honom, just för att han är min kompis exman. Jag är noll intresserad av kompisars män. Hur andra gör får stå för dem, jag kan inte ens tänka mig det. Däremot uppskattar jag mina vänners makar/makor för att de är just det, och de blir automatiskt mina kompisar också.

Antagligen hade hon inte brytt sig, mer än att det skulle blivit knepigt att umgås ‍ Men det kommer vi aldrig få veta eftersom, se ovan.

Vad Peter gör eller inte gör idag lägger jag mig inte i. Han och jag hade aldrig en nära kompisrelation mer än så att vi såklart snackade när vi sågs ihop med familjerna. Jag har absolut inget otalt med honom men jag har heller aldrig trånat efter honom. Han är extremt långt från det ”manliga ideal” jag gillar

U: jag anser att Only fans är prostitution. Det finns absolut konton där, (eller vad vet jag, men det sägs i alla fall att det finns )som handlar om exempelvis matlagning eller träning. Men merparten handlar om porr i olika former. Det kommer jag aldrig att kunna stå bakom.

Vad folk väljer att göra och varför får stå för dem. Jag försöker skilja på sak och person men det är inte alltid enkelt

Jag tror inte en sekund på att man gör det för sin egen skull, fick man inte betalt tvivlar jag på att folk skulle göra det‍♀️och därmed faller den hittepå-teorin. Feminister som Linda Skugge som plötsligt vänder på det och menar att det är kvinnans rätt att vika ut sig, att det är girlpower, står ungefär lika högt i min bok som tjejer som ljuger om att de blivit våldtagna. Ha ditt jävla OF-konto men glorifiera det inte, eller normalisera. För sanningen är att om du tar betalt för lättklädda eller avklädda bilder så är det prostitution. I alla tider har vi jobbat emot prostitution men nu ska det helt plötsligt vara både legitimt och eftersträvansvärt? Och nån form av feminin styrka. Vafan? Kvinnor som underkastar sig mäns önskemål och tar betalt för det, låter det verkligen som något vi ska ägna oss åt 2023?

Jag fattar att det är lätt att se enkla pengar, men för min del så står min moral, mina värderingar och även mitt ansvar som vuxen kvinna gentemot mina döttrar och andras döttrar ”i vägen”.

Jag hoppas innerligt att mina döttrar aldrig väljer OF.

Mirka är en vän och kommer fortsätta vara det vad hon än gör, typ iaf Men vi kommer aldrig ha samma åsikt runt OF.

Malin: Jag ska inte säga aldrig för vem vet vad man känner att man är tvungen till, men att jag skulle klä av mig och posera för betalande snubbar ser jag som högst otroligt

Malin: Jag har en konsert inplanerad som jag ser fram emot lite orimligt mkt, det är Europe som firar 40 år som band. Och jag var fasen med från början och hela vägen 🙂

Och sen ser det faktiskt ut som att jag och syrran reser iväg en sväng, men där är inget spikat än! Ta i trä osv

Jag såg nånstans nån som köpte svart ris och strödde ut i tonåringens rum, hävdade att det var muslort och vips städades det kliniskt rent Vet inte om det funkar men jag har en påse i skafferiet 😉 Jag önskar jag hade något supertips men jag har gett upp ‍♀️

.

Anna: oh vilka roliga! Det finns nog flera svar på många av dem, plus att några ungar är lite för unga och Janelle har också bott hemifrån i tio år, men med det i åtanke så svarar jag såhär:

1: jag lånar pengar av … hm nä, ingen!

2: relationsråd blir lätt Patricia eller Corrinda

3: Brutal sanning, fan, den får jag av alla tror jag Men senast den levererades var det av Robban:)

4: skvallra är med Patricia eller Corrinda

5: rejäl utekväll skulle absolut vara Corrinda! Kan tänka mig Janelle också 🙂

6: har bilen gått sönder ringer jag Jimpa, men eftersom han inte är mitt barn så blir det Robban

7: medla mellan mig och mamma, det gör inget barn så det måste bli syrran:) Janelle är en jäkel på att medla annars så skulle vara hon då:)

8: smakråd blir nån av de äldsta tjejerna, antagligen Patricia eller Corrinda.

9: korrekturläsa kan jag omöjligen släppa nån av dem på. Möjligen att Jordan skulle kunna

10: storstädat hus, då är det Patricia, Corrinda eller Novalie.

11: skjuts till Arlanda är Robban, anyday

12: tror faktiskt att alla ungar fixar hemlagat gott käk:)

13: samma med detaljer, tror vi är bäst tillsammans där 🙂 alltid kommer nån ihåg nåt 🙂

14: utan att ljuga så är det med alla barnen som man kan skratta knäna ur led, på olika sätt!

15: alltså… ingen de är astråkiga att kolla skräck med, antingen är de livrädda som tjejerna eller så är de analytiska som Robban och Jordan som dissekerar ner saker i sina beståndsdelar;) Jag själv är inte så mkt för skräck, jag har sett det mesta och blir sällan rädd eller ens lite småskraj Psykologisk skräck däremot är obehagligt, men jag är nog rätt trist sällskap, just för att jag inte blir rädd 🙂

Superkul frågor!! Jag noterar att det är Patricia och Corrinda som framstår som favoriter 😉 men det är mer att det är de två som varit i min närhet mestadels när det gäller sånt där:)

Stort tack för era frågor:)

Nu har jag precis varit till Arlanda och hämtat hem Novalie som varit i London i en månad. Herregud om de kunde vara lite smarta och skaffa pojkvän/flickvän i stan ändå!

Det ska jag göra

Haha nä, skoja bara, natti natti på er:)

Grejen är att det visade sig vara hopplöst att kopiera frågorna Det är väl formateringar och skit jag inte får till men jag har ledsnat nu. Kopierade först och svarade på några men nu har jag bestämt mig för att screenshota frågorna. Hoppas det blir ok. Jag är också hänvisad till mobilen vilket jag velat undvika. Det är så mkt enklare att svara när man kan knattra på ett riktigt tangentbord men nu kör vi:)

Rebecca 29 augusti, 2023 kl. 21:25

Hur ser dina barns kontakt ut med sin pappa? Jag är inte ute efter något detaljerat svar, utan jag undrar mer om exempelvis de äldre barnen har kontakt med honom?

Svar: Oj, det här kan jag antingen svara superkort på, med ”I princip ingen kontakt alls”, men det känns som jag bör utveckla det lite:)

Först när han stack så var det ett och ett halv år då han träffade barnen 23 timmar, eller om det var 21 minns inte nu, men något av det. Ja, jag höll räkningen det var inte så svårt. Alltså det var totalt 21 eller 23 timmar på ett och ett halvt år. Han avvaktade ett domstolsbeslut tydligen, för där fick han igenom ett schema. Varannan söndag 10-18 under våren, en vecka dagtid på sommaren och varannan onsdag på vintern mellan 15-18. Notera gärna att jag aldrig nekat honom att träffa barnen utan tvärtom bad honom göra det.

Det där schemat gällde de fem minsta, och efter några gånger hoppade Novalie av en gång och sen blev hon liksom aldrig mera inräknad. De fyra minsta hade det där umgänget relativt regelbundet ändå, fram till pandemin. Då sa han att han inte kunde träffa dem förrän den var över, och alla vet ju hur lång pandemin var. Sen dess har det varit några gånger, senast dagen innan nyårsafton då de gick på bio. Sen dess har de alltså inte umgåtts, varken irl eller via sociala medier, sms eller liknande. Jag vet inte varför.

De äldsta träffar honom i princip aldrig. Janelle har inte träffat honom sen den dagen han drog, för tio år sen. Patricia några gånger men inte på flera år nu, Robban fick sparken från företaget för ett år sent och sen dess har de inte hörts, och Corrinda har försökt ha en relation med honom och jobbade lite där efter gymnasiet men när hon insåg att han bara var intresserad av henne som arbetskraft så slutade hon och sen dess har de nog inte hörts.

Så. Relationen är väldigt obefintlig.

1. SvaraG C Hemdal 30 augusti, 2023 kl. 10:42 Jag har frågat förut, varför det är samma mellanrum som mina barn först och sedan vartannat år med de fem yngsta, när ni bestämde antalet, ni hade inget med könen etc .
2. SvaraG C Hemdal 31 augusti, 2023 kl. 09:06 Jag pratar med min kille om pojknamn, då kommer jag på det GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN JACK 5 år!!!!!!!!!!!!! ❤️ ✨ Vad stor du är!! Kram

SVAR: Vi har inte haft någon tanke på mellanrum mellan barnen utan de har kommit när det känts rätt. Vad gäller kön så blir det ju som det blir, så att det blev sex flickor och tre pojkar till sist är ju slumpen enbart. Eller genetiskt säkert.

Tack för grattis:)

.

.

Ekot 30 augusti, 2023 kl. 08:52

Hej, tack för bra blogg! Hur tänker du om klimat- och miljö, något du känner att du som person och ditt hushåll vill jobba på att förbättra för att bidra, ex köpa färre textiler, använda mindre bensin/diesel, äta mer veg eller ekologiskt, förbruka färre kosmetiska produkter eller välja de med bättre innehåll, sänka el- och vattenanvändning? Jag menar inte att du behöver försvara hur du lever, bara undrar om du tänker på att göra annorlunda. För övrigt, lycka till med ditt skrivande, ser fram emot att den dag jag kan läsa en bok av dig.

SVAR: Tack! Okej, samvetsfråga:D Jag månar om klimat och miljö men jag skulle absolut kunna bli väldigt mycket bättre på det. Jag försöker göra smarta val i vardagen, köper ofta varor med kort datum för att minska matsvinnet, handlar mycket på Matsmart av samma anledning, försöker göra flera saker om jag värmer upp ugnen, som baka bröd, göra müsli och lasagne samma kväll. Vi försöker samåka så ofta det går, antingen jag och syrran eller om jag ska köra ungar så får de ibland vänta lite för att samordna med någon annan. Jag vägrar att åka fram och tillbaka om det inte är väldigt viktigt.

Ekologiskt.. ja men där faller det lite. Jag gillar inte tråkiga bruna bananer och de ekologiska är ju ofta lite så, och sen är det helt ärligt en prisfråga. Jag har inte riktigt råd att handla ekologiskt hur jäkla illa det än är. Jag försöker om jag kan dock. Närproducerat däremot handlar jag ofta, som ägg, kött och grönsaker.

Vi handlar mycket kläder, men väldigt lite kastas iväg eller skickas tillbaka. Jag väljer noga innan jag handlar och har jag väl köpt ett plagg så blir det kvar, hos mig eller så går det ett varv i familjen. Ofta händer det att jag rensat ut plagg som sen hamnar hos tjejerna, ligger i olika lådor och sen efter några år har de ledsnat på det och rensar ut – och då tar jag tillbaka det:D Jag har väldigt mot kläder kvar sen jag var tonåring och ung vuxen. Modet då var ju generöst i storlekarna så det går utmärkt fast jag inte ser ut som förr i kroppen:)

Vi är ju många, men vi försöker ärva av varandra åt alla håll. Jag lämnar ofta iväg mina kläder sen till mamma, som hivar vidare till väninnor och hon får kläder av dem som åker vidare till oss:D Jag kastar aldrig något i soporna utan alla textilier återvinns. Antingen till second hand, eller som trasor edyl.

Elen försöker vi spara på, vi frös oss igenom hela vintern.

Hm vad var det mer? Jo kosmetika osv. Jag är inte superbra på innehåll, men ser till att det finns någon av de vanliga miljömärkningarna på tvättmedel osv, sånt och kosmetika får gärna vara svensk. Jag använder sällan starka kemikalier hemma utan husmorsknep:)

Nu blir det screenshots av frågorna, och svar på mobil.

NINNI: Tack! Har ingen koll på hur man blir nämndeman och en snabb googling gav svaret att det var alldeles för krångligt för att jag skulle orka Inte minst för att man måste gå med i nåt parti, även om man kunde går ur sen. Jag ser inget parti som något jag vill vara med i dessvärre. Speciellt inte i Uppsala, jag antar att man är nämndeman i sin egen stad? Om man inte absolut vill nåt annat tänker jag. Jag skulle mer än gärna vara den där enkla, raka medmänniskan som tar ner saker på jorden och ”talar med bönder på bönders vis” det som är så viktigt. Vara den som ställer de grundläggande frågorna, kräver de simpla svaren och som skiter i PK-saker. Jag skulle väl troligen bli vansinnig på allt långbänkstjafsande förvisso

Och alla idiotiska beslut som normala människor inte begriper ett skit av. Jag tror med andra ord inte att jag skulle bli långvarig som nämndeman, skulle antagligen få sparken för att jag är obekväm

MALIN: Jimpa och jag tränade ihop, och träffades alltså på Friskis. Vi var en stor grupp människor som alltid gick på samma pass och hade så kul. Vi tränar inte lika ofta ihop nu men ses ibland off Friskis och festar:) Jag frågade Jimpa om han möjligen visste om man kunde byta en spindelled på bilen billigare än den hutlösa summa jag bytt den andra för något år tidigare. Det visste han, och mycket mer Han kom snabbt att bli som en brorsa fast från en annan morsa

Och till alla som tycker det skulle vara perfekt att vi blev ett par, tänk om:) Jag har exakt noll sådana känslor för honom, men uppskattar honom enormt som en vän. En nära vän. Men inget mer Brorsan jag aldrig fick liksom 🙂

Lotta: det är den! Han heter Martin, no efternamn fortfarande och det kategoriseras in under Spänning, Action. Jag älskar Martin, han är den man jag skulle välja som man om han var riktig och om man fick välja Nu har han och jag haft en lång paus, det blir alltid så efter en avslutad kurs, då är jag less på honom. Han har ingen talan Men jag längtar efter honom nu:)

IH: jag kan inte tillägga något mer egentligen än vad Malin svarade om cirkelfys:) Du kan absolut köra det, och alla andra pass på Friskis, hur tränad eller otränad du än är. Det är bara att anpassa vikt, intensitet osv efter dig. Friskis är ett ställe för alla, så ingen tycker det är underligt eller illa vara om nån inte hänger med ”som man ska”. Alla är vi nybörjare i början:) Ett varningens ord bara – det är jäkligt lätt att tycka att det är rätt lätt, så man laddar på lite mer, och det känns bra. Då Dagen/dagarna efter kan det vara svårt att röra sig. Minns mitt första CF-pass, och syrrans och döttrarnas. Alla har varit helt ledbrutna efteråt. Så ta det lite lugnt 🙂

Skaffa vänner i vuxen ålder är ju bökigt alltså! Speciellt om man inte är en sådär kul och extrovert person som är ett socialt geni. Det är är enklare om man är i något sammanhang, som arbetskamrater, kurskompisar, hänger på öppna förskolan med kids i samma ålder osv. Men förutom det så finns det ju idag möjligheter via sociala medier. Finns en app som heter nåt typ Go friendly, för folk som söker vänner, där har en av mina tjejer hittar flera kompisar. Eller olika grupper på Facebook edyl.

Tack för att du följt med mig så länge, jag hoppas du fortsätter haka kvar

SANDRA: Nja:) Jag sa att jag ville ha sju barn innan vi ens blivit ihop. Han sa ett. Sen tänkte vi inte mer på det, vi var unga och barn fick vänta. Så bestämde vi oss för att det var dags och Janelle föddes. Då kunde jag inte för mitt liv begripa hur man skulle kunna älska en till lika mycket, Herrgud liksom:) Patricia kom året efter och det var ju bara mer kärlek. Vi var rätt nöjda, det var inte jättevanligt att ha fler än två då. Möjligen tre men en tjej som hade fyra i krokarna där vi bodde tyckte jag var helt galen Vi flyttade till hus för att det började bli dags att bestämma var vi skulle vi inför skolstart. En till tänkte vi oss, som blev tvillingar Jag är inte helt säker på att vi fortsatt om vi ”bara” fått en då, men nu klev vi på nåt vis över en gräns. Bilen blev för liten och det fanns nästan inga sjusitsiga om man inte importerade, så det blev en buss. Plötsligt fanns möjligheterna till fler barn bara där, och tja:)

Jag var förövrigt besviken i en hel minut när vi på ultraljudet fick tvillingbeskedet Vafan, jag skulle ju vara en lattemorsa med en bebis…hur skulle det gå med två?? Efter den där minuten bredde leendet ut sig på både in och utsidan. Tvillingar, fy fasen vad häftigt! Och jag har inte slutat le än 🙂

HELENA: haha… den var taskig!! Men om jag skulle sitta där med Johnny Depp redan så borde jag vara helt nöjd med det… så jag håller mig till honom! Men… skulle såklart hoppas att de kände varandra så jag iaf fick hänga lite med Jon Bon Jovi:) Skulle båda stå framför mig och säga : Pick meeee! Så skulle jag få rejäla problem

Just nu, så ligger dock Henry Cavill högst upp på min kändis-trånar-lista… (The Witcher, Superman bla) han är så löjligt jäkla stilig att det inte är klokt:)

Vem som driver mig till vansinne hemma är olika. Det är allihopainte samtidigt tack och lov, men det varierar.

Sämsta raggningsreplik…? Hm. Jag fattar ju sällan när nån raggar på migdet brukar kidsen få säga sen och då är det ju försent;) Men usel är det ju iaf när nån slyngel i 25-årsåldern(eller yngre ) tycker att man är het ”för att vara 50+…” Jamen tack för den då, pjuklarv

Husmorstips, jag kör med så många att jag inte har nån koll. Men vitlök vid öronvärk är toppen! Hacka den och vik in i en kompress, lägg mot örat och värken försvinner snabbt.

Jag har förutom Mirka kontakt med Tina. Sen har jag fler av de andra på mina sociala medier och det händer såklart att vi pratas, men jag kan inte kalla dem för vänner som jag gör med Mirka och Tina:)

BIGGAN: jag har inte sett dokumentären men jag såg större delen av rättegången som den grundar sig på. Jag har aldrig trott en sekund på Hearst, det är så mkt som inte stämmer. Jag tror inte att Johnny Depp är en ofelbar gud, men jag gillar honom. Tror inte han är våldsam men att han missbrukat ‍♀️ Han är rätt knepig men en makalös skådis. Och vass både på gitarr och sång:)

KARIN: jag blir kvar i Norberg, vi tar det ett år i taget. Nu är det mest för Jamies skull som har kompisar där. Men jag trivs fint. Minus en och annan person

Corrinda flyttade hem till sin pojkvän:)

Potatisen var det enda som växte ordentligt så det kommer jag absolut fortsätta med! Har fin lerjord där med massa daggmaskar så det är synd att inte utnyttja. Efter alla år …

Favorit drink? Jag dricker ju så sällan drinkar, det är supergott men alldeles för dyrt och lite när man är ute 🙂 Men Moijito är gott, eller strawberry daiquari eller valfri kaffedrink kanske? Nä. Jag måste dricka mer drinkar!

Öl är nog en simpel Staropramen, ibland en Guinness

Fan jag gillar ju inte matmen det finns ju massor jag tycker om när nån annan serverar det. Medelhavsmat är fint! Gillar skaldjur:) Oxfilé går alltid ner och tapas. Men jag äter ju som en fyrkant, bara samma skit hela tiden

Corrindas rum är det finaste i hela huset så jadå, det kommer någon ta över. Just nu lite oklart vem. Jag trodde det skulle bli slagsmål men alla är nöjda som det är tydligen, vilket är skönt. Jag är lite sugen på att ta det själv också 🙂 men då kommer jag offline från alla så det skulle inte funka nåt bra:)

Vanliga dagar när alla dragit iväg så äter jag frukost och dricker minst två koppar kaffe och läser bok. Helst ute i solen men ofta i soffan. Sen kör dagen igång på riktigt 🙂

Doris:) Hon är åtta år nu och det är galet. Jag har alltid velat ha hund men aldrig känt att tiden är rätt. Förrän då för åtta år sen. Jag insåg att det var då eller inte alls det skulle passa, och så hittade jag henne. Hon är mkt jobbigare än vad jag kunnat föreställa mig att en hund är, men också så tillför hon så mkt. Jag älskar henne innerligt. Kan inte säga om jag kommer skaffa fler hundar i mitt liv, men Doris förgyller det absolut ❤️

Postar iväg detta nu, och fortsätter med resten av frågorna 🙂

Som vanligt har jag inte hunnit med, jag blinkade och vips är han en stor tonåring.

Han hatar att vara med på bild, så ni får nöja er med denna, som han godkänt.

Jordan är en fantastisk morbror, när Jack är här så är det i princip han och Jamie som tar hand om honom. Tjejerna med, men Jack tycker killarna är allra roligast:)

Han är också en fantastisk brorsa, för även om han och Jamie slåss så det ryker mellan varven, både på skoj och allvar, så försvarar han honom också. Det är lustigt det här med hur täta bröder mäter sina krafter fysiskt. Jag har ju inte sett det förrän de två minsta föddes, för annars är det ju bara tjejer och Robban. Han har bara haft systrar runt sig och inte behövt tuppa sig. Däremot har jag i alla år hört när andra berättat om sina söner. En av mina kursare med vuxna söner meddelade att det fortfarande var kraftmätningar när de sågs. De var 25+27 år och varje gång de träffades så låtsasbrottades de, rullade gärna runt på golvet och mätte styrkan:) Exakt så är det med mina. De brottas och knuffas och slåss. Nu har ju Jordan dragit iväg både längd och viktmässigt, han är ju som en vuxen man i kroppen, medan Jamie fortfarande är ett barn, så det är inte direkt några rättvisa kamper mellan dem:D

Jordan jobbar på marknad ofta, han är den av barnen som gör det regelbundet. Och när Jamie var lite ledsen över att han inte hade möjlighet att spara ihop till en egen dator, vet ni vad Jordan gör? Jo, han pratar med den som han åker med, inte sin pappa, och berättar om Jamie, frågar om han också kan få åka med och jobba. Antingen så att de åkte varannan gång, eller tillsammans. Fattar ni det fina här? Jordan ger alltså upp sin plats (lön)för att ge den till Jamie ❤️

Nu fick de åka båda två, tacksamt nog, och idag är första gången som Jamie är på marknad. Jag vet inte vad jag ska tro om det, han har så mkt spring i benen och allmänt svårt att fokusera, så jag är lite rädd att han kommer tappa sugen, det är tidiga morgnar och långa dagar. Men jag hoppas ju. Om inte annat för att iaf någon i den där familjen ska ha nån relation med honom.

Tillbaka till Jordan, visst är det väl ofantligt fint gjort av honom? Moget, omtänksamt och vänligt. Jag är så stolt att jag spricker 😍

Jag och han hade utvecklingssamtal i veckan, hemifrån för han har haft ont i halsen. Läraren sa att Jordan har väldigt lätt för sig, vilket inte är en nyhet. Så har det varit hela tiden. Syskonen fnyser lite åt det och menar på att han inte är så duktig som jag tror;) men det är han faktiskt. Han suger åt sig kunskap som en svamp, och han förstår avancerade saker. Han var inte gammal när han lärde sig läsa, och utan problem läste ett stycke i nån av pappas kriminaldeckare och sen förklarade vad han läst. Han var heller inte gammal när han talade flytande engelska och med lätthet konverserade med en liten kille som flyttat hit från … hm, tror det var Johannesburg, men kan missta mig. Hans mamma är dotter till svenska missionärer och uppvuxen där, och pappan afrikan och gossens primära språk var engelska. De hade nyligen flyttat hem till Sverige. Pojken hade en viss brytning/dialekt och dessutom någon form av diagnos, han var inte superpepp på att prata med oss vuxna, men med Jordan babblade han på:) Fasen vad jag saknar hans mamma inser jag nu, så himla härlig människa. Vi hängde ju på kyrkis ihop och när barnen växt upp har vi inte haft någon naturlig plats att träffas på, de bor inte i samma område som oss, så det är olika skolor som gäller.

Jag tror, utan att vara en såndär mamma som tror att ens barn är nån slags underbarn, att Jordan kommer bli professor. I något. Antagligen något superkrångligt, men det kan även vara i typ historia eller språk. Han är begåvad över det normala. Jag har ändå åtta andra, helt normalbegåvade barn, att jämföra med:)

När han vill något så är han driven och fokuserad. Han har jobbat ihop pengar till bland annat en dator, och har ett antal olika skärmar till, och han spar alltid minst hälften av det han får när han jobbar.

Däremot tror jag att han har en del att jobba på i skolan när det gäller att vara tyst:) Han har oftast inga problem med det som ska göras och blir klar snabbt och då babblar han. Läxor behöver han sällan göra hemma för han hinner med det under lektionstid, eller på den tid som hans skola har schemalagd för sånt. Jag tror att de är bättre på den här skolan att ge honom extrauppgifter, mer att sätta tänderna i, än på den förra. Där hade han ganska tråkigt för han fick inga utmaningar.

Jag ser mycket av min pappa i Jordan. Vet inte om det bara är jag, men jag tycker de är lika.

Kanske följer Jordan i de fotspår som pappa gick, med antingen en bana inom det militära, som var pappas mål, kanske för att hans systers man var militär, FN-soldat i fd. Kongo exempelvis. Eller i det yrke som pappa sen valde, nämligen SAS. Inte som pilot, som jag skulle kunna se Jordan som, utan han jobbade med frakt. Kanske blir han pilot i flygvapnet så kombinerar han ihop det😂

Professor i aerodynamik kanske:D Nä, jag har absolut ingen aning, men jag är helt övertygad om att Jordan kommer hitta det som han gillar och vill göra.

Jaha, nu har jag stoltserat över min son länge och väl, men jag är hans mamma och jag är stolt som fasen över honom. Precis som jag är över alla de andra:D

Jordan föddes rakt in i en filminspelning, tror det var tredje veckan som teamet från Familjen Annorlunda var här. Han föddes en onsdag och de kom till BB på torsdagen, och dokumenterade syskonens första möte med honom, det är vackert❤️ Sen fick han haka på när vi drog till Tyskland och Europapark, då var han tre veckor:) Tror han är nio dagar på passet:)

Han döptes som avslutning på inspelningarna och prästen hade aldrig döpt ett så litet barn, han måste ha varit runt sex veckor. Prästen hade vatten från floden Jordan, som han skänkte några droppar av, så Jordan är döpt i heligt vatten:D

Jordan Karl Napoleon heter han:D Karl efter sin farbror och min farfar, och Napoleon efter sin farmorsfar som av någon oklar anledning hette så, och jag kommer nu inte ihåg helt, men om han är född på samma dag som farmorsfar kanske? Jamie har också ett namn efter honom och där tror jag det var för att han skulle fyllt 100 år. Oklart hur det var men jag har det säkert nedskrivet nånstans. Svårt att fråga då det inte är min sida av släkten;)

Jordan då…? Tja😅 Hört talas om NKOTB? Pojkbandet New Kids on the block:D Kan vara så att det kommer delvis därifrån, men det är också ett namn jag alltid tyckt om. Både Jordan och Jamie är ju unisex-namn men jag har alltid sett dem som främst pojknamn. Hade vi fått ett till barn som blev en son hade han hetat Julian. Den trion hade ju varit oslagbar! Jordan, Jamie och Julian. Lite som Ville, Valle och Viktor:D, om nu någon ens minns det barnprogrammet? Eller Kasper och Jesper och Jonatan, från KamomillaStad. Eller Jalle, Julle och Julius.

När jag väntade tvillingar visste vi inte vad det var för sort och jag försökte sälja in Jordan & Julian om det var två pojkar men exet vägrade. Det var fula och fjolliga namn. När sen Jordan var på väg så var det han som föreslog det, så som vanligt när det gäller män så behöver man bara plantera något, vänta på att det ska gro och sen kan man skörda det:D Gissa vad han förslog att Jamie skulle heta? Just det – Julian:D

Nåväl, Jordan Karl Napoleon fyller 14 år idag.

Han är mycket längre än vad jag är, har skor som pråmar, låter som sin pappa när han pratar och är jäkligt kul att hänga med. När man får chansen då för helst sitter han vid datorn eller är med kompisar:)

Han suger på att städa, så rummet är inte presentabelt och man bör ibland använda gasmask för stinkande strumpor förekommer. Men han är pålitlig som få, och häromdagen när jag ägnat en hel dag åt att städa köket, högt och lågt, torkat kaklet upp till taket och putsat fläktkåpan så den glänste, så hittade jag honom städandes i köket.

”Wow”, sa jag och han svarade att det var ju taskigt att det blev stökigt direkt när jag jobbat så länge och det varit så skinande blankt och rent. Då känns det bra i mammahjärtat. Att jag har fostrat en så fin unge❤️

Idag blir det inte så mkt firande av, utan det tar vi i morgon. Jack fyllde år sista augusti så de ska firas ihop. Med andra ord ska jag kanske baka något till det nu:)

Grattis älskade lilla stora unge på födelsedagen, jag älskar dig Jordan ❤️

Reklam och annonslänk för Cellbes

Jag håller på att svara på era frågor, kul!! Så roliga frågor ju:)

Tills dess kan ni kolla in på Cellbes som har 25% på alla jeans! Mina favoriter är de här:

Jag har den i svart också, älskar den här modellen. De bästa vardagsjeansen ever!

Här hittar ni hela sortimentet 🙂

Jag har mellan varven frågestunder på instagram, men när jag frågade så tyckte ni att det kunde vara roligt här med.

Så, fråga på:)

Jag säger det med en gång så har vi det sagt, jag kommer inte att svara på frågor jag av någon anledning inte vill svara på😅 Ni kan säkerligen genom att använda vett och etikett-tänket, sund förnuft och respekt förstå vad som är okej och inte. De flesta av er i alla fall.

Man får fråga nästan vad man vill men man får inte kräva ett svar, eller bli sur över att jag inte svarar. Man gör också bäst i att förstå att jag svarar utifrån vad jag tycker, tänker och känner. Inte vad som förväntas av mig av olika skäl, eller vad det nu kan vara. Lättkränkta bör undvika att ställa frågor:D

De spekulativa och gränslöst nyfikna frågorna kommer jag med stor säkerhet inte svara på😜 Knappast de som rör ekonomi, politik och sex heller. Ni vet vad som är ok:)

Men förutom det 😂 så fråga på!

Jag har inte riktigt tänkt ut vad som blir smartast, att svara i kommentarerna eller i ett samlat inlägg, kanske fler beroende på hur långa svar jag får feeling till:D Jag tror det blir i form av inlägg.

Ja, om det nu är så att ni har något ni vill fråga om såklart 😁