Hade ni en fin midsommar? Det hoppas jag 🙂 Kom ihåg att det är en dag av årets alla, och blev det inte perfekt, eller kanske rent av usel, så arkivera den bara och ta nya tag❤️

Vi var som vanligt hemma:) Jag gillar våra midsomrar det får lunka på i godan ro. Vi är alltid på festplatsen hos oss, och det är dans runt midsommarstången, bollkastning, luftgevär, dart och fiskdamm. Café och dansbana på kvällen.

I år var det bara Robban och Jordan som jobbade så jag satt mesta delen av tiden på en filt i skuggan, det var otroligt varmt. Vi fick inte en droppe regn på hela dagen, något jag såg på instagram att många fick. Corrinda är i Skåne men resten av barnen var med, Patricia anslöt på kvällen medan Janelle med sin familj var hos Simons mamma. Jimpa, Helen och syrran var också med:) De vanliga liksom Lovelia hade bakat en sockerkaka precis innan vi gick som vi fikade på:)

Jag älskar ju luftgevärsskyttet och det var där Robban jobbade, men det var så varmt att jag inte orkade skjuta mer än två tavlor. Det behövdes iofs inte mer ‍♀️

Man vinner på 49 poäng, som dam, speciellt som inte min egentligen enda motståndare inte var där:) Jag är inte helt nöjd med träffbilden dock men den skyller jag på att folk skakade på brädan man har som armstöd;)

Mitt allra första skott var mitt i prick, det andra också men mer åt sidan… hm, alltså då var de ju inte mitt i, men en tia iaf:) Det fick snubben bredvid att fråga: visst var det du som vann förra året?

Jag sa ja. Men lär bli att tala om att jag vunnit en jäkla massa år men vill ju inte vara stöddig:) Snubben bakom mig frågade mig hur man skulle sikta, och var man skulle ha den röda pricken. Helt uppenbart lyssnade han inte

Jag erkänner villigt att jag är så jäkla fåfäng att jag är lite löjligt stolt över uppmärksamheten jag får där vid skjutbanan:) Det är alltid samma visa, gubbarna tror de är vassa och bra och tittar lite överseende på mig som kommer i klänning och ser ljuv ut. Hehe, typ. De står där med sina tavlor som visar 43, 44 och 45 p(av 50) och är som tuppar, bäst i världen.

Så nailar jag skott efter skott. Och klår deras resultat. Ofta rejält. Det är inte dåligt att skjuta 43, men i år gjorde Jamie det just saying:)

Jaja. Jag känner att jag behärskar två viktiga skills – att gå armgång, om att utifall man skulle behöva evakuera en brinnande byggnad via en stege mellan två hus, som The Rock gör i filmen Skyscraper, och jag har potential som sniper. I alla fall kan jag om livet hänger på det, träffa skapligt med ett luftgevär

Efter att ha rest stången, dansat runt den och köpt lotter och sånt, så var det hemåt. Där gjorde jag det här goda till förrätt:

Såg det dagen innan på instagram och kom ihåg att vi ätit det nånstans på nån fest. Bara färskost som jag rörde lite mjuk, och lade i botten på en flat skål, sen på med rom, den billigaste jag hittade:) både vegansk och vanlig, sen rödlök och gräslök, och chips till:)

Alla barnen älskade det fast de var tveksamma till en början 🙂

Jag satte Jimpa vid grillen för det är gubbgöra och han fixade finfina fläskfiléer. Inne gjorde jag en sallad och öppnade locket på potatissalladerna.

Enkelt. Alltid enkelt.

Det var länge sen vi åt kött så här, och ännu längre sen vi grillade Väldigt gott!

Glömde göra sås men det blir så ibland. Till efterrätt var det jordgubbar och så hade Jimpa gjort rabarberpaj och hallon/blåbärspaj med vaniljsås:)

Vi satt i poolrummet, numera uterummet men det är svårt att lära om. har ju sagt poolrummet sen alltid. Där var det svalare än ute, och lite mindre saker som flög i luften.

Fotbollskillarna skickade gruppbilder på sina firanden så vi gjorde samma sak, men då hade de flesta redan lämnat bordet 😉

Snackade och käkade hur länge som helst och sen vandrade vi tillbaka ner till festplatsen. Där var det ovanligt mkt folk, och vi stod där och snackade vidare. Jamie visade sig vara vass på luftgevär och Lovelia vann tjejklassen Jag är såklart stolt över dem:)

När det var slut så hjälpte vi som vanligt till med att ställa undan allt. I år blev jag ganska irriterad över allt skräp som låg överallt. Herrgud vad är det för fel på folk som inte använder soptunnor? Va?

Eller de som ställer sin Mer-tetra full av dricka intill soptunnan… eh, hallå? Vem ska hälla ut den? Varför kan du inte göra det själv? Nä. Det är obegripligt. Alla jäklar sopsorterar, och komposterar och åker till återvinningen, men kasta skräp i naturen – det går bra.

Jaja, jag är inte sämre än att jag kan hälla ut, plocka upp och ta reda på andras sopor, så det gjorde vi. Bar in bord och bänkar och när man hjälps åt går det fort.

Sen åkte vi hem, Helen hade cyklat hem lite innan och syrran cyklade också. Jimpa hade bilen hos mig så han bytte bara bil och åkte hemåt, och kvar var familjen. Klockan var strax efter ett och jag var så trött att jag, ovanligt nog, inte röjde upp innan jag gick och lade mig Det fick jag ta i dag ist:)

Och min fina skyttevinst då:

En jättefin lykta:) Så fin, och jag ska inviga den ikväll:)

Vi hade en fin midsommarafton☀️

Nu idag kör vi häng på terrassen, käkar jordgubbar och resterna av fläskfilén lär ingen klaga på;)

Hoppas att ni alla hade en fin dag:)

Jag fick en fråga om vad jag tycker om det som tas upp i den här artikeln: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/yngre-soker-vard-i-onodan

Här kan ni läsa hela, men jag screenshotade första delen:

Jag tycker att digital vård är det bästa som hänt sen Jesus gick i kortbrallor. När jag fick bältros är en av de få gånger jag utnyttjat det, faktiskt den enda😂 men hade det inte funnits möjlighet till digitalt besök hade jag skitit i det. Och sen fått bältros deluxe, eftersom man ska börja med antivirala inom 72 timmar, helst så snabbt som möjligt.

Men vad det gäller att söka vård för småsaker som tydligen folk gör, det är jag helt emot. För mig så innebär att söka vård att jag på riktigt mår uselt, och har gjort det i dagar, alternativt att det är akut, alltså att man brutit ett ben eller tror man fått en hjärtattack.

Jag vrickade foten för en dryg månad sen, och det var både smärtsamt och jobbigt, och det har inte gått över än. Sökte jag vård? Nä. Varför inte? För att jag vet att en vrickad fot inte är farlig. Det gör ont som fan, men i de flesta fall är det inget att göra åt mer än vila och linda.🤷‍♀️

Jag bröt lillfingret för några år sen, sådär att det stod åt fel håll i leden så jag fick bryta tillbaka det. Jadå det gjorde precis lika ont som det låter, men det var ett instinktivt beslut att bryta tillbaka. Jag kylde ner det och lindade ihop med fingret intill för att skydda det, utan minsta tanke på att söka vård. Det går väl över. Men dagen efter var det så sjukt svullet att jag blev lite orolig över att det skulle stasa av blodkärlen med trista följder. Så motvilligt fick jag packa mig in till ortopedakuten. En röntgen som bekräftade fraktur senare så fick jag förhållningsorder om att röra på det så att det inte stelnade till. Jag skulle få gå till arbetsterapeut för att träna, men de svarade inte när jag ringde så då struntade jag i det:D Jag kan själv, tänkte jag och rörde och tvingade fingret att böja sig och idag har jag full rörlighet, jag kommer inte ens ihåg vilken sida det var:D

Det jag menar är: Egenvård är en finfin sak. Man kan ta hand om småsår, influensor, förkylningar, stukningar, bett och prickar på egen hand. Man måste inte söka vård.

Idag tror jag att många tror att man måste det, söka vård. Att det på något vis är ett krav. Folk vill ha ett piller så de blir friska också, för de har inte tid att vara sjuka. Att bli sjuk hör livet till och det bästa man kan göra är att vila och dricka. Det kanske tar några dagar men sen blir man frisk.

Det handlar nog om att inte lita på sig själv. Jag ser exakt samma tendenser hos föräldrar. Så många gånger har jag fått höra att man inte kan ha barnen hemma, för de måste gå på förskola. Som förälder räcker man inte till. Alltså trycker man in sina små barn, från ett års ålder, på förskola och tror att det är det bästa för barnet. För förskolelärare är mer lämpade att ta hand om ens barn än man själv. Inget kan vara mer fel🤦‍♀️ En vettig människa kan ta hand om sina egna barn. Punkt.

Jag kan för mitt liv inte begripa hur folk orkar söka vård i tid och otid och jag kan absolut inte tycka att det är rätt. När man söker vård i onödan så tar man tid från någon som behöver den bättre. Man ska såklart söka vård om man behöver det.

Vad är då onödig vård? Ja men det borde vara en självklarhet för alla. Förkyld, feber någon dag, vanlig magsjuka, huvudvärk, myggbett, prickar, solsveda, små sår – även om de blöder så är de små såren i 99 gånger av 100 inte farliga. Utslag samma sak, speciellt sommartid. Då bits allt, och man kan få knepiga utslag på knepiga ställen. Kliar de kan man i princip svära på att det är ett bett. Går det över inom några dagar är allt lugnt. Går det inte över utan varar, såsar och luktar illa, så är det dags att söka vård. Fått en fästing? Ta bort den, och gå vidare med livet. Ha den i baktanken om du får symptom som kan tyda på borrelia eller TBE. Om inte, den var säkert ofarlig. Skar du dig? Ok, ta det lugnt. Stressar man upp sig ökar pulsen och vad händer då? Det blöder mer. Tryck om det blöder mycket, stoppar det efter en stund är det ingen fara. Pumpar blodet ut är det en artär som blöder, då är det hårt tryck och sjukvård som gäller.

Mina barn har knappt fått plåster😂 för ett litet skrubbsår mår bäst av luft och syre.

Jag bli lika förvånad varenda gång jag hör talas om det här med att söka vård i onödan. Skaffa er ett husapotek och lite sunt förnuft, så ska ni se att det mesta löser sig:)

Se till att ha värktabletter, allergitabletter, nässpray, plåster, steriStrips(remsor man tejpar sår med) kompresser och tejp, pincett, solkräm, och alsolsprit/lösning hemma och tillgängligt så reder man sig.

Sår rengörs enklast och bäst med vanlig tvål och vatten.

En elastisk linda är fin att ha också, om man stukar något. Vill man kan man ju ha en termometer, men det är ju mer för att det är kul att veta exakt temp:D Man vet oftast själv om den är hög. Jag känner av barnens temperatur genom att pussa dem på pannan:D Nu är ju jag relativt skillad;) men jag kan på så sätt i princip naila den korrekta temperaturen. ”Hm, ja, du har nog 39, 2” och en koll med temp visar 39,2:D

Jag kan verkligen inte sammanfatta mig själv i kväll känner jag, jag ber om ursäkt.

Men kort då: Sök inte vård i onödan. Jag vågar nästan lova att den gången det är nödvändigt på riktigt så kommer du fatta det. Då är tvivlen noll.

Nu ska jag sova! Natti natti:)

Fram och tillbaka till husvagnen. Fan, det är ju fantastisk att bränna soppa sådär 😖

Men, jag var lite tvungen för att ställa i ordning för mamma och hennes vänninor som ska fira midsommar där:)

Jag har massor hemma att göra inför midsommar plus att det ju är fotboll ikväll som ska ses med kompisar så då var det fram&tillbaka som fick gälla. Det var ändå mysigt! Nu är elen inte alls klar, för jag saknar en jäkla skarvkontakt, grendosa eller vad det heter, så jag har en nödlösning. En godkänd och det funkar utmärkt men inte optimalt. Sängarna är bäddade, och madrasserna uppblåsta

Här är min budoir, som jag i natt överlät till Jordan 🙂 Det kändes kallt, men var sen inte det minsta kyligt, tvärtom. Jag har fyllt på parasollfoten med vatten också.

Blev lite farmers Walk med vattenkannor, och klippa gräset med häcksax 😂

Nu ska jag duscha och sen iväg och skälla på idiotiska politiker i Uppsala som absolut ska ha en spårväg 🤦‍♀️ Fuck man skäms över dem!

Sen fotboll! Heja Sverige 🇸🇪

Vi hörs snart lite bättre !

Helgen har verkligen handlat om typ mig. 🙈 När Jamie frågar: ”Mamma? Ska du ut idag med?” så inser man det. Det bästa är att de är rätt nöjda med det, de kan göra lite som de vill:)

Jack är här också, det är Novalie och Lovelia som har huvudansvaret för honom, jag kommer bara och snor lite pussar ibland. Simon hade avslutning med sin klass i fredags samtidigt som Janelle hade sommarfest på sitt jobb, så Jack kom i torsdags. Jag hade lite dåligt samvete att jag inte kunde barnvakta men det är ju toppen med mostrar och morbröder som kan, och så är jag bara en supervisor. I torsdags kom han sent, han hade fotbollsträning:)

Vi hade legat några timmar på stranden och sen var jag tvungen att handla så medan jag var på affären kom han och Simon, så när jag kom hem hann jag snacka lite med honom innan han drog igen. Jack satt i soffan och kollade på film redan:D Han är trygg och glad när de lämnar honom. Det blev såklart en sen kväll, han kom inte i säng förrän vid elva🙈 men sen sov han som en stock. Ett uppvak och toabesök vid fyra, sen slaggade han igen. Jag sov inte riktigt lika gott kan man säga, tänk att de där akut-instinkterna väcks till liv så fort jag får en liten intill mig:D

Fredagen så var jag först och tränade, ett överjävligt HIT-pass med Anders, som är en av de bästa ledarna som finns, så jäkla synd att han har så få pass nu för tiden. Men lite framöver så det är bara att boka så mycket man kan:)

Efter det var det hem och duscha snabbt och käka lite innan jag drog iväg till en av Jamies kompisars mamma. Hon har ett bolag och vi skulle prata lite marknadsföring. Plus massa annat babbel, en supertrevlig mamma, typiskt att man ska inse det i samma sekund som de slutar i samma klass🤷‍♀️ Det roliga var att de bor vägen intill den där vi bodde tidigare, på samma nummer i ett exakt likadant hus:) Jag älskade det huset! Nu fick jag en rundtur och det är ju så himla kul att se hur man kan lösa saker olika. Vi hade en trappa i hallen till övervåningen, medan de hade sin i ett av rummen. De har två barn så det rummet fungerar som kontor, medan vi hade sex barn när vi flyttade därifrån, vi hade inte uppskattat ett rum med trappa. Däremot blev ju deras hall superstor jämfört med vår.

Jag älskar mitt nuvarande hus också, tvivla absolut inte på det, det är underbart. Men det andra hade andra kvaliteter, och det låg perfekt med två minuter till Ica, och mitt i mellan alla busshållplatser. Jag skulle lugnt kunna tänka mig att flytta dit igen, bara det att jag misstänker att det hus vi sålde för 2 miljoner, nu kostar iaf 4-5 miljoner, så lite dålig ekonomi:D Vi köpte det för 1,1milj, så vi gjorde ändå en skaplig förtjänst på det. Huspriserna är galna. Jag minns när vi köpte vår första lägenhet för 270 tusen. Det var mitt under brinnande inflation 1990 så det var inte helt billigt. Sen sjönk den i värde så när vi ville sälja för att flytta till Månkarbo och komma nära exets jobb, så skulle vi kunna få 125 tusen för den. Kul🤣 Men med facit i hand TUR! Annars hade jag väl suttit fast där i byhålan fortfarande. I stället hyrde vi ut den ett år, och efter ganska precis sex månader bestämde vi oss för att flytta tillbaka😂 så länge klarade vi av då att bo där. Vi bodde ett år såklart eftersom vi hade skrivit kontrakt på det, men det enda bra som kom av det var namnet Trixie som vår granne hette, mitt körkort och att vi hade trädgård en sommar i stället för balkong. Men som jag njöt när vi flyttade HEM igen.🤗 Sen hade jag svårt att lämna den lägenheten också, jag är väldigt nostalgisk, ja:)

I alla fall, så kul att få se deras hus, också kul att få snacka på. Det gjorde vi i några timmar innan det var dags för dem att göra sig klar för Sveriges träningsmatch som de skulle se, och jag skulle hem och göra mig klar för Soultrain.

Det blev såhär:

Väldigt varmt så minsta möjliga tyg mot kroppen, den här outfiten var lös och sval. Sekunden efter att den här bilden togs så passade Jack på att spruta ner hela mig med vattenslangen som han lekte med 😂 Lilla skitunge 😍 Jag blev så blöt, men eftersom det här tyget torkar på en sekund så fick det vara så, jag hoppade in i bilen och fick skjuts av Robban.

Mötte upp Helen, och så traskade vi genom stan medan vi avhandlade det senaste. Väl där mötte vi upp med nästa kompisen och hans polare, ny bekantskap men supertrevlig:) Det är ju bara ljuvligt att kunna sitta utomhus i kvällsvärmen, och dricka kall öl, snicksnacka och hänga. När jag gick på toa efter ett tag träffade jag på en annan kille jag typ känner, och han och hans kompis satte sig hos oss. Babbel och bubbel och snickelisnack. Det var uppträdande i fredags, av Andreas Lundstedt från gamla Alcazar. Han är ju suverän som alltid, och även om det var rätt kort så var det lagom. Helen och jag gillar att stå längst fram så det gjorde vi:)

Och med längst fram menar jag verkligen det:D Haha en meter bort typ.

Rätt var det var så såg jag min lillebror i vimlet. Ja, min lillebror. Det är inte så många som vet att jag har en sådan, eller hur? Det beror ju på att det är my brother from another mother:) Mina föräldrar har alltid umgåtts nära med hans föräldrar och jag var deras första barn, de delade på mig, alla fyra så att säga:D Så när han föddes så blev ju han min lillebror, det är vedertaget sen gammalt. Vi umgås inte överhuvudtaget nu, men har ju i princip vuxit upp intill varandra. Nu var det evigheter sen vi sågs, men vi både har koll på vad den andre gör genom våra föräldrar:) Det var kul att få snacka lite med honom. Helen och jag träffades när vi som små flyttade ut till Nåntuna, och hon känner honom också sen evigheter tillbaka.

Natten rullade på, vi drog vidare och dansade så det rök under sulorna fram tills det stängde då kom Robban och körde hem oss. En av killarna bor i grannkommunen och får skjuts dit, så först släppte vi av Helen. Snackade massor om att vi borde nattbada. Det var svettigt och kvalmigt och det hade varit skönt. När Robban och jag släppt av honom så insåg jag att vi är ju 100 meter ifrån ett av våra gamla favoritbad. Ingen omväg alls, så han körde dit och jag hoppade i:D

Det stod tre killar på bryggorna och fiskade, de uppskattade kanske inte mitt plumsande, men jag gled i så tyst jag kunde, och sen upp rätt snabbt för det var lite kallt:D Helt magiskt! Dimman svävade lätt över sjön, daggen i gräset som gjorde det kallt om fötterna när jag gick barfota tillbaka till bilen och så det helt stilla vattnet. Tacksamt nog låg det en handduk i bilen, annars hade jag inte hoppat i såklart, och jag kunde bara skala av byxor och blus och bada i underkläderna. Jag har rejäla sådana, inga pyttevarianter som inte täcker något 😂

Det var skönt med det där doppen, svalkade av och kändes uppfriskande. Kallt, men rumpvärmen i bilen gjorde susen. Bra beslut!

Hem och i säng, och sov som en stock. Var en aning sliten morgonen efter men klev upp och låg sen mestadels i en solstol och jäste. Det är härligt det med:)

Framåt kvällen var det dags att göra sig presentabel igen, så gjorde ett försök till det, och sen åkte vi och hämtade syrran. Monterade på cykeltransportören och cyklarna för att kunna cykla hem. Var så jäkla svettigt att vi inte ville cykla dit:D Han skjutsade oss till Latitud där vi mötte upp med tre av killarna från vårt gamla husvagnsgäng. Vi hade några sena avhopp med sjukdomar och barnvaktproblem och en som inte kunde alls från början, så istället för åtta som vi är normalt, blev vi fem. Det funkar lika bra det, men roligast när vi alla kan ses. Nu körde vi shuffleboard, tre mot två. Jag och Jocke i ett lag och vi krossade först, för att sen tappa på slutet. Vi skyllde på att det var utmattning i armen som gjorde det, vi var ju bara två jämfört med andra laget som var tre😂

Jocke och hans brorsa Mattias, har vi känt för alltid. Min mormor sällskapade med deras morfar och varje juldag åt vi julmiddag ihop, sen så länge tillbaka som jag kan minnas. Senare började vi åka husvagn ihop och då tillkom även Helens familj och en till, Carlssons med tre bröder. Vi har haft så mycket kul genom åren, för att inte tala om hur kul våra föräldrar har haft det:D De har träffats regelbundet under alla år medan vi ”barn” haft ett mer sporadiskt umgänge. Nu sista åren har vi tagit tag i det och ses i alla fall nån gång per år.

Efter att fått spö i shuffleboard så käkade vi, den här pizzan skojar man inte bort! Big boss:D med oxfilé och bacon. Svingod. Jag åt den förra gången vi var här, och har dreglat vid tanken på den några dagar nu.

Vi satt här i några timmar och snackade och skrattade, gjorde upp planer och trivdes, det är ändå något visst med folk som känner en sen förr. Nu ska vi ses snart igen, med alla förhoppningvis och det ser vi fram emot allihopa:D

Syrran och jag cyklade sen hemåt i den varma kvällen.

De här försommarnätterna! De ljuva. Underbara. Sällsynta❤️

Vi tog god tid på oss och jag var väl hemma i skaplig tid ändå, runt midnatt. Satt en stund i köket och snackade med en unge och sen gick jag och lade mig och läste en stund. Jack låg inne hos mig och snusade. Det är inte klokt vad mysigt det är ändå med sovande barn.

Idag ska han hem, det lilla livet. Det är tråkigt. Det är alltid bäst att få ha honom flera dagar i taget för han blir roligare och mer självständig då. Nu ska jag gå och packa ihop lite av hans saker och sen ska jag packa för husvagnen. Det har jag haft hela veckan på mig att göra men givetvis skjutit upp det tills sista sekunderna:D

Vi hörs alldeles snart:)

Fick en bild från en kompis för ett tag sen.

Jag har ju pratat med reportern så jag blev inte förvånad, men jag hade glömt det. Just det här med att jag är singel visade sig bli en liten spinoff som resulterade i att jag förra veckan fick ett brev. Ett handskrivet brev, från en kille. En kille med förvånansvärt fin handstil, säger jag fördomsfullt eftersom varenda manlig individ i min närhet skriver som krattor 🙈

Jag var helt övertygad om att det var från en tjej:) Det är inte jätteovanligt att jag får brev, och jag uppskattar det väldeliga. Ofta är det från väldigt unga personer som sett något i mig som de saknat hos sina egna föräldrar. Allra oftast är det ju såklart ett mail, eller ett DM på instagram. Ibland ringer det, och det är ju lika lyckosamt som att vinna en miljon eller två, jag svarar otroligt sällan på okända nummer:D Män som är snäppet äldre än vad jag är, de ringer. De letar fram mitt nummer, vilket inte är så svårt, och sen ringer de. Jag är ledsen att säga det, men det har hittills aldrig varit någon som fått det att pirra till det minsta lilla någonstans, om vi inte tar med obehagspirret då;) Jag kommer aldrig att vara otrevlig mot någon som tar av sin tid för att kontakta mig, men därmed inte sagt att jag uppskattar det. 😅 De är en bidragande orsak, tillsammans med alla förbannade telefonförsäljare, till att jag inte vill svara längre.

Nu sprättade jag upp brevet, och det började med: ”Hej jag heter XXX och är en kille på 35år från XXX.” Jag blev förvånad som sagt, att det var en kille och inte en tjej. Lite smickrad såklart. Ett handskrivet brev är ändå mer effort än att skicka ett dm. Eller hur?

Halvvägs så skriver han att han sitter inne. Nämner anstalten vid namn, och säger i meningen efter att han inte är kriminell utan bara begått misstag. Jo, kanske det. Eller? Plötsligt blev det fullt begripligt med det handskrivna 😂

Han var inte på något vis obehaglig eller otrevlig. Han hade sett mig i Familjen Annorlunda, (de kanske bara har fyrans alla repriser på fängelser idag🙈) och sen läst i en tidning att jag var singel, så chansade lite. Ja, i och för sig, jag gillar ju att vara singel så en intern vore ju inte helt fel kanske;) Man får iaf fortsätta göra som man vill, tänker jag. Men nej, skämt åsido, jag ser bara trubbel där.

Jag kommer svara. Det är så jag är uppfostrad🤷‍♀️ Vad folk än gjort så kan man alltid lyssna på vad de har att säga. De flesta förtjänar en andra chans. Jag har ingen aning om vad han sitter inne för, men med tanke på att det var en säkerhetsklass 1- anstalt så antar jag att det kanske inte är för fortkörning. Jag är inte säker på att jag vill veta, samtidigt som jag såklart är nyfiken.

Jag kommer alltså svara, tacka men säga nej tack. Det hade jag gjort om han skrivit i dm eller ett mail. Jag hade inte svarat om han ringt dock;)

Det här var något nytt, jag har aldrig tidigare fått brev från ett fängelse. Men det är ändå lite samma sak som med de väldigt unga människorna eller de som har olika svårigheter i form av ex asperger och liknade, med de grövsta diagnoserna. Jag vet att många av oss mammor från Familjen Annorlunda blivit kontaktade av människor som inte mår helt bra. Jag tror att vi upplevs som trygga och som ett föräldraideal som de saknat. Jag har haft flera som antingen inte vågat berätta för sina föräldrar att de är gay, eller så har familjen förskjutit dem när de berättat, många vars föräldrar skilt sig och den ena blivit väldigt frånvarande, unga personer med självskadebeteenden och jag får massor av mail/dm från tjejers vars män dragit, eller som beter sig som skit mot de gemensamma barnen.

Männen/pojkarna skriver ungefär samma saker, men det de har gemensamt är att de blivit övergivna, eller dumpade. De tror ofta att det bara är att kontakta mig så kan vi dejta. Inte troligt. OM jag nu skulle dejta så skulle jag väl inte välja en kille som precis avslutat ett förhållande och där det är drama, kris och panik? Varför skulle jag utsätta mig för det? Det är fan samma sak när man är ute, de där killarna som är nyskilda och vill sitta och älta sina ex är väldigt frekventa. Jag erkänner bara för er nu då: Jag är inte intresserad🤣 Lös eran skit, och gör det utan att skaffa en ny tjej. Väx upp, be a fucking man. Kom inte och gnäll hos mig.

Men tydligen så både ser jag ut som och uppför mig som en samtalsterapeut. 🤷‍♀️ (Fast jag brukar ursäkta mig så fort jag ser var det barkar och sen kramas extra mycket med någon av de killar jag kom dit med, kompisarna, men det vet ju inte de nydumpade. Nån gång kom en av kompisarna och presenterade sig som min äkta make😜jag antar att jag sett extra desperat ut då.😂)

Nåväl. Jag känner ett ansvar, speciellt för de unga som kontaktar mig. Jag vet att jag har betytt något och gjort skillnad i någras liv. Det är tretton år sen FamiljenAnnorlunda med oss sändes, och de som hörde av sig då är vuxna idag. Jag blir rörd över att de ser mig som någon som skulle kunna lyssna. Det blev jag även av den här killen. Som gjort nåt korkat, och som av nån anledning bestämde sig för att kontakta mig.

Samtidigt. Rent krasst. Han sitter inne, för något som kräver högsta säkerhet. Det är ingen jag vill hamna på shitlisten hos. Förr eller senare kommer han ut. Därför kommer jag svara, vänligt men noll inbjudande till vidare kontakt. Jag hoppas att han kommer tänka att det var hyggligt av mig, men att jag var tråkig och sen glömmer han bort mig.

Problemet nu är att jag omöjligt kan komma på något att säga som inte blir som ett förmanande😂 ”Det skulle du tänkt på Liiite tidigare eller hur?” snurrar i huvudet;) Jag vet ju heller inte hur länge han ska sitta, så att säga något om framtiden blir svårt. Samma sak med det vackra vädret… Jag vet inte speciellt mycket om fängelser men misstänker att de inte direkt har sol och bad på schemat?

Jag tror kanske att han mest har tråkigt och vill inleda en brevväxling med någon, vem som helst. Men med tanke på vad ett frimärke kostar dag, femton spänn sa nån (😬) …. Eller nä, det kanske är taskigt. Han lär ju pröjsa det han med, eller? Jag VAR en fantastisk brevvän en gång i tiden, som svarade med vändande post, men nu – herrejösses jag kommer ju inte ens ihåg hur man skriver för hand. Och blir lika förvånad varenda gång över hur jobbigt det är, man får ju ont i handen direkt och handstilen blir som snubbars – kråkliknade;)

Nä, vad tycker ni? Borde jag inte svara? Men min absoluta inställning är att jag svarar, en gång i alla fall, om någon kontaktar mig. Inte om det är ett plumpt sexinviterande förstås, men om det är ett normalt samtal. Har man tagit av sin tid, så vem är jag att nonchalera det?

Nu ska jag gå och testa min nya TENS-maskin! Om ni vill ska jag försöka skaka fram en rabatt till er, för jag vet att flera av er använder eller skulle vilja ha en egen. Om den är hälften så bra som min förra som lagt av efter lång och trogen tjänst så kommer den vara grym:)

Återkommer! Hörs snart:)

Idag var det varmt! Riktigt riktigt underbart. Jag har inte fattat än att man faktiskt kan åka och bada, men Jamie tjatade på mig så det börjar gå in:)

Jag och syrran åkte och tränade, det var jobbigt idag med, samma ledare, annat pass, men lika flåsigt. 🙌🏼 Jag älskar verkligen att träna. Det är extremt sällan som jag känner ett motstånd mot att åka dit och de gångerna så går det över så fort jag satt foten innanför dörren. Eller så blir jag sjuk, annars är det alltid kul. Nu är det jävligt varmt på alla Friskis anläggningar dock. Vilket gör det väldigt jobbigt.

Resten av dagen ägnade jag mig åt att fylla på vätska 🙂

Jag skrattade åt mig själv också. I går stod jag och muttrade över att det syntes gröna små kvistar på mina potatisar. Jag öste över jord ännu en gång och muttrade om att skulle de växa så där så skulle det ju bli som höga termitstackar innan det var klart. Detta jäkla kupande av potatisen alltså🤦‍♀️

Så insåg jag, och ja, ibland är jag stenkorkad😂att det nog inte är de gröna blasten som ska kupas utan de potatisknölar som kan tänkas sticka upp ur jorden? Visst är det så? Annars kan det ju inte bli chips av den där djungeln:) Ni som vet fattar😜ni andra, det är en gammal reklamfilm för OLW.

Idag hade jag bestämt att jag skulle göra en pastasås på kirskålen. Det borde bli gott tänkte jag. Så jag förvällde den och mixade och hällde på grädde och sen en tub med mild ädelost. Kryddade med peppar, cayennepeppar, paprika, salt och överkokade pasta 🙈 Den sista var inte meningen. Det blev gott! Men i ärlighetens namn rätt tråkigt att äta. Jag borde haft ett proteintillbehör. Den hade nog gjort sig bättre som en kall sås. Barnen åt såklart inte, allt som är grönt är äckligt 🙈

Idag förstår jag dem för det ser inte speciellt gott ut. Corrinda och jag käkade dock och konstaterade ännu en gång att kirskål har exakt samma egenskaper som spenat – det fastnar på tänderna deluxe. Det smakar ungefär som spenat också. Fast lite mindre mesigt 🙂

När jag gjort klart ute, dvs legat och lyssnat på ljudbok i solen och nästan somnat lite, var jag full av energi igen. Jag gick in och röjde i köket. Det är ytterligare en lov-grej. Köket är konstant i kaos, mer än vanligt. Sen gjorde jag ett pajskal som jag förgräddade. Jag höftade, men ungefär 3 dl vetemjöl och 1 dl grahamsmjöl, 125 g smör, 3-4 tsk vatten och salt.

Jag tog den gröna pastasåsen som jag rett av så den var ganska fast, och blandade i röda linser. La det i det gräddade pajskalet och sen kantareller, ( torkade som jag blötlagt) tunt skivade morötter och gula små cocktailtomater som jag skivat och blandat med pressad vitlök.

Sjukt färgglatt 🙂

Sen på med en äggstanning och in i ugnen, tror den stod nästan en timme på 200 grader, och den blev så fin:)

Jag tänkte att den möjligen inte var god, och alltså – den var så jäkla god 🤗

Dessutom så höll den formen av en bit paj, istf att flyta ut över hela tallriken 😂

Prova!

Jag känner att jag är aningens mer tillfreds med att min tomt är översvämmad av kirskål när man faktiskt kan äta upp dem:)

Dessutom innehåller de mkt C-vitamin. Jag sa förra året att jag hade en egen klosterträdgård med medicinalväxt för det läste jag då. Att munkarna gärna använde den så. Nu googlar jag att det är allmänt känt i gamla tider att den exempelvis hjälper mot gikt. Det hade pappa, så synd att jag inte vågade testa det för många år sen:)

Nu är ungarna rätt trötta på att jag förvandlats till nån slags häxa som ska äta ogräs och granskott och odla saker som de måste vattna:) men vem bryr sig om vad de säger? Ät det jag serverar eller var hungrig 🙈🤷🏼‍♀️

Nu ska jag sova, i morgon blir det paj:) Redan klar så jag slipper också laga mat 😁😁

Natti natti 🙂

Ps. Vill ni ha lite kirskål så varsågoda, bara sväng förbi och plocka 😂 D.s

Den där lilla detaljen med hur förbannat mycket mat det går åt på sommarloven, den hade jag förträngt. Den andra lilla detaljen var att när ungarna sommarjobbar så ska de ha lunchlåda med sig. Alltså måste jag både handla och laga mer mat än någonsin, och tänka att det måste göras matlåda. 🙈 Jag som i princip aldrig äter lunch och definitivt inte en varm sådan, fattar verkligen inte varför det ska vara så avancerat? Ta med en yoghurt typ:D Men nope det duger inte. Det ska vara riktig mat. Men vafan, yoghurt är mat:D

Jaja, jag har ångrat mig angående husvagnen i alla fall. Jag har alldeles för mycket att göra på hemmaplan för att det ska hinnas med. Jag måste packa massor och det var det ena med det tredje. Dessutom så visade det sig att ingen av kompisarna var där, så det avgjorde saken. Nu skulle de tydligen dit i helgen men då kan inte jag, så vi drar på måndag:)

Vår vanliga ledare på Friskis är och bygger gym på en annan anläggning, så i stället har vi världens bästa vikarie:) En gammal favorit från förr som bara kommer och gästspelar ibland. Idag körde vi ett så tungt kettlebellpass med honom att det var alldeles snurrigt i huvudet efteråt. Det är varmt inne på gymmet nu, och de där solfilmerna som utlovats på fönstren kanske kommer nåt annat år. De behövdes i går, akut. Kettlebellpasset är ett helkroppspass med massor av flås och som vi flåsade! Man skulle kunna tro att man inte tränat en dag i sitt liv, men vi var likadana allihopa. Lite tröst:)

Min stukade fot ger sig aldrig. Den blir bättre, det blir den, men jag kan inte promenera nån längre bit utan att den svullnar upp och att ta sig upp från golvet är smärtsamt. Jag får liksom köra nån krypvariant;) Belastar jag det det minsta snett känns det som det sitter en kniv i den men inget alls i normalt läge. Antar att det ger sig med tiden, men det är tröttsamt. På fredag är det fyra veckor. Jag har tränat utan fotledsstöd men det gör lite för ont så jag får återgå till det.

I helgen gjorde jag ju maskrosvin och det står så fint och jäser. Puttrar på, och det är väldigt blandande tillrop. En del säger att det är fantastiskt gott medan andra rynkar på näsan och säger att det är skitäckligt. Ska bli spännande att se:) Jag har inte riktigt bestämt mig än för om jag ska avsluta det inom den tidsram som anges, eller om jag ska låta det stå längre. Läser man på vinforum så verkar det vara det bästa, att låta det stå. Mitt vin på vindruvor stod i tre månader, och det är riktigt fint nu:)

I går gjorde jag enchilada.

Jag hade kvar köttfärs sen tacon, så tog den, blandade ner röda linser och krossade tomater, lite grädde och riven ost. Kryddade upp den lite med tacokrydda, paprika, peppar, salt och kanske nåt mer jag glömt. Lät såsen bli ganska tjock och krämig så den ska bli enkel att rulla in i tortillabröden. De var också kvar sen fredagen, inslagna i en bivaxduk var de som nya:)

Faktum är att jag hade dem så här en hel vecka och det gick inte att skilja dem åt från det nyöppnade paketet. Annars brukar de läggas in i en plastpåse och antingen torka eller mögla. Ni köper era på Bivaxfabriken, och testa om koden: Carola15 fortfarande gäller, för 15%rabatt:) Gör den inte det, så testa att skriva och be om den, eller hojta på mig så försöker jag fixa.

Det är verkligen en gudabenådad produkt, jag använder dem till precis allt, och kommer på fler användningsområden varenda dag. Älskar doften av bivax också ❤️

Enchiladasarna la jag i en form och penslade med grädde, tomatpuré och lite kryddor och sen strödde jag över ost. Jag vet att sist jag gjorde dem så hällde jag över mer sås men nu blev det så här, receptet sa så:)

Löjligt gott är det i alla fall, och passade alldeles utmärkt i matlådan:)

Idag har jag pysslat med lite av varje. Jag har bland annat börjat slipa av min gamla skrinda, tyckte synd om den där den stod i carporten och såg ledsen ut.

Den duger ju ett tag till om man oljar in den, men mamma ringde när jag var mitt uppe i slipningen, så jag får fortsätta i morgon 🙂 Hon hörde visst inget annat än slipljud och det är ju tråkigt 😂

Jag har också ägnat en lång stund åt mina vattenslangar. Kopplingar och skarvar och linda slangar och sen vattna såklart. Det är inte det minsta kul ju. Det är den här delen av saker som jag inte orkar och så skiter jag i dem och det blir pannkaka av allt. Plantera och planera är jättekul, men att underhålla, vattna och rensa och för den delen skörda, det är urtrist.🤣 Jag är också lite orolig över hur jag ska få de hemmavarande barnen att vattna hela sommaren när jag är borta. Men hoppas på att hot och mutor funkar.

Bädda rent gjorde jag. Notera gärna det exotiskt skrynkliga. Det var nån, helst oklart vem, som tyckte att det var en bra ide att ta ut dem ur tvättmaskinen och sen lägga dem i en ihopsnärjd hög på golvet., Ni vet när allt snott ihop sig i en enda stor knut.🙈 Jag kan inte rimligen tvätta om det bara därför. Men ser ni henne?

Stumpan smög in och kröp in under det vikta påslakanet och där låg hon sen och sov. Måttligt imponerad av att jag kom och störde med kameran 😀

Jag har gjort en miljard andra saker med, sånt där smått, som liksom alltid måste göras, plus diverse annat. Blir liksom aldrig klart. I morgon tänker jag sova länge, och sen har jag en tid att passa och det är träningen:)

Nu ska jag sova:) Natti natti 🙂