I förra veckan så fick jag en förfrågan från UNT.se, Uppsala Nya Tidnings websida, om inte jag kunde skriva nåt om läxor.
Jo, det kunde jag väl, så det gjorde jag, och idag när jag går in på sidan så möts jag av mig själv 🙂
HÄR kan ni läsa det.
De kommer med en artikelserie snart om just läxor, och inför det vill de ha svar på en enkät, så har ni tid och känner att ni har nåt att tycka till om så kan ni väl fylla i den med 🙂 Min lilla ”krönika” var liksom en start på det så jag känner mig hedrad 🙂
Vad jag tycker om läxor? Tja…vad tror ni?
Vet ni, faktiskt så tycker jag att det allra viktigaste är att kunna STAVA! Jag blir tokig på att det stavas så förbannat illa överallt, mina egna ungar är inga undantag. Jag har vissa ord jag stavar fel med flit, som åxå tex men det är bara för att jag tycker det ser roligare ut än också.
Om jag skriver en viktig grej, så stavar jag korrekt. Jag ser till att allt jag skriver är korrekt, och läser igenom både en och två gånger så det inte blir fel. Här på bloggen gör jag det inte, ni är mina kompisar och får stå ut med att jag slarvar lite, halkar runt på tangenterna och det kan bli både felsyftningar och felstavade ord, men inte pga att jag inte kan stava, utan för att vissa ord alltid blir fel när jag skriver på tangentbord;)
Som Simon tex, det blir alltid Somin….eller Stan, som blir satn… och ibland dras bokstäver ihop och blir konstiga ord, och bloggar jag från mobilen så går autokorrekt in och korrigerar precis som det själv vill 😉
Det gör faktiskt MAC datorn åxå….
Men att inte kunna stava på riktigt, det ger stora minuspoäng hos mig, men är tydligen inte en så stor prio i samhället?
Jag har hört, och vet inte om det är sant, men hoppas innerligt att det inte är det, att lärarna på många skolor inte rättar stavfel för att det skulle hämma barnen? WTF? Att barnen skulle känna sig kränkta och nertryckta? Vi satt länge och diskuterade detta på kyrkis i våras, och då satt jag med ett flertal lärare som var helt emot det, men som hade kollegor som ägnade sig åt det. Nä, det gillar jag inte. Alls.
Man ska väl för sjutton korrigera barnen första och andra gången de stavar fel, för tredje gången så sitter det ju, och övriga tusentals gånger de ska skriva det ordet i sitt liv så blir det ju rätt.
Idioti, och jag hoppas det inte var på riktigt.
Nu vaknar Jamie, min lilla sjukling, jag hör hur han ligger och leker med en gammal Monsters Inc docka…-I´ve just been at the scaredresser 😉
Haha, jag älskar dem 🙂
Måste åka och hämta Jordan åxå, men som tur är var Patricias lärare sjuk så jag slipper ta med Jamie. Inget ont som inte har nåt gott med sig 🙂
Ha en fortsatt bra dag 🙂