Jag vet inte vad som tagit åt mig riktigt. Men det här med fotboll alltså:)

Jag har precis sett Sverige slå ut Italien i VM-kvalet. Italien har inte missat ett VM på 60 år, och Sverige håller emot och spelar 0-0 på bortaplan. Det är liksom ett jäkla mirakel.

I nästan hela matchen som alltså är 90 minuter plus ev tillägg, tror det blev totalt åtta minuter, så spelade vi fotboll på Sveriges planhalva, och Italien hade 75% av bollinnehavet, och massa avslut men lik förbannat står Sverige emot.

Utan våra legendarer som slutat i landslaget, som Zlatan tex. Trots en ful skada och trots att italienarna på läktaren buade.

Sverige är i fotbolls VM 2018!!

Tjohoo! Jag vet vad jag ska göra nästa sommar:)

Att se vuxna män gråta, det är alltid lika känslosamt, och när Granquist grät så tårarna sprutade efter slutsignalen och Berg inte kan hålla tårarna tillbaka när kommentatorerna rabblar upp alla svagheter de haft att spela emot och sen Sebastian Larssons svårigheter att kontrollera tårarna….alltså… Då gråter man ju bara för det.  Och för att jag trots allt är patriot ut i fingerspetsarna:)

Det lustiga i kråksången är att det här har kommit med åren, som ensamstående. Jag har hatat den här jäkla sporten som tagit över alla kanaler under de stora mästerskapen. Hatat att vi varit tvungna att åka hem till folk och kolla matcher, när det enda som det gett mig varit en eller flera ledsna småkids och bebisar som blivit skrämda av allt gapande. Eller haft soffan hemma full av öldrickande gubbar som vrålar. Eller..att exet som inte varit ledig en enda jävla sekund minsann kunde dra iväg och se på sport….

Jajamen det var inte mycket jag gillade med sport direkt:)

Men när jag blev ensam, så saknade jag det:) Jag kände en trygghet i att ha tv;n på när det spelades, det kändes på något vis som förr…

Och nu menar jag inte att jag saknade exet, jag saknade tryggheten.

Helt uppenbart så har jag tagit på mig mansrollen i familjen på fler sätt än att jag är en fena på att rensa avlopp, renovera och skotta snö;) Jag är numera fotbollsfans också:D

Tro det eller ej.

It takes a bad-ass mom to be a father to:) Så jag är nu mer än någonsin Bad-ass eftersom jag dessutom förklarat för två ungar hur reglerna är UNDER pågående nervpress:D

Haha, men oavsett vad man tycker om fotboll och sport, så är det kul när det går bra för Sverige:)

Och nu ska ni slippa höra mer om detta:)

Jag återkommer med icke-sportrelaterat snart, okey ?

♥♥♥