Det hade varit mkt roligare om Sverige vunnit igår. Faktiskt. Men jag älskar Zlatan ändå, fy fasen vilken man det är, jag gillade att han på frågan varför Portugal vann, svarade : Ärligt? För att de är bättre än oss.
Enkelt och sant.
Tack också till era värmande ord ♥ jag uppskattar det otroligt mkt, och ja, det är jag som står som vinnare i slutänden, men jag kan inte låta bli att tycka synd om förloraren, och hur det än är så är det något som är väldigt fel.
Jaja.
Vet ni , jag blev lite mörkrädd igår när jag fick ett mail: *klipper och kopierar*
Kära bloggare,
Amningstimer.se lanserar gratis amningstimer som synkar mellan alla dina enheter
Håll koll på dina amningstider var du än är. Med vilken enhet du vill.
—————————
Hela jag vred på mig av obehag, för hörrni – man behöver inte klocka och hålla koll minituöst på sin amning!!
Har man en frisk bebis, född i normaltid, som äter och sover, så är det precis som det ska vara. Säg att ni inte sitter där hemma med papper och penna och skriver upp när bebisen äter? Eller laddar ner sådana här appar? För i sådana fall förstår jag att amningen minskar, det måste ju vara sjukt stressande. Bebisar är opålitliga rackare, de kan äta med fyra timmars mellanrum, eller så vill de ha mat en gång i kvarten, och inget är fel.
Nyfödda små filurer har aldrig, jag upprepar Aldrig känt hunger. I livmodern får de kontinuerlig tillförsel av mat, så när de kommer ut och plötsligt blir hungriga, då är det att likna vid ren och skär dödsångest enligt vissa forskare. Det kan man lätt gå med på, när man ser en liten krake som skriker i vild panik, och det är därför vi inte heller kan stå emot den gråten. Ingen normalt funtat människa, speciellt inte nyförlöst mamma;) kan ignorera, och därför överlever bebisen. I all enkelhet.
I början äter de precis som de vill, och med tanke på att bröstmjölk passerar magsäcken på väldigt kort tid, jag minns inte exakt men det rör sig om 20-30 minuter, så kan de alltså vara hungriga hela tiden. Det är inte konstigt att man får tillbringa dygnets flesta timmar med en bebis fastsugen vid bröstet under de första veckorna/månaderna.
Det är så det ska vara, för bebisen håller dessutom på att anpassa mjölkmängden efter sitt alldeles egna behov:)
Och icke att förglömma – att amma, eller tutta på en napp, ger trygghet. Att få vara i mammas, eller någon annans ,men helst den som ammar, varma famn och ligga nära, hud mot hud gärna och bara ta in med hela den lilla kroppen att här är det tryggt, varmt och gott, man blir mätt , det doftar underbart,och man är i säkerhet, det är det enda ett litet barn bryr sig om.
Till det behövs ingen app som piper och talar om att nu var det si och så länge sen bebisen åt…eller hur den nu funkar,
Jag skulle vilja , att alla ni där ute som ammar, eller ska amma någon gång, lyssnar på mitt goda råd nu 🙂
Lita på er själva, lita på er bebis, amning är inte krångligt. Det är något som funkat i alla år som det funnits människor på jorden, för annars hade vi inte stått här idag utan dött ut på fläcken;)
Gå in med den inställningen att amningen kommer att funka. Ha inte en massa tvivel och funderingar, utan lita på att det kommer fungera så som det är tänkt.
Det gör förbannat jävla svinont i början, jag trodde på allvar att jag skulle dö( nåja) när utdrivningsreflexen slog till när jag ammade Janelle, jag satt där i sängen på BB och tårarna rann, men några djupa andetag senare så släpper det. Jag trodde att det alltid skulle göra så ont i början av varje amning och funderade på hur kul det var…men vafan, bit ihop för fan;) och efter några dagar gör det inte ont längre.Inte hade väl jag ammat så länge annars..Typ 10-11 år 😉
Bebisen kan ha fel tag, då gör det ont, men det går att korrigera. Sen finns det massa anledningar till att det kan krångla, men ni behöver inte vara så rädda på förhand för det. Ta problemen om de kommer. Var pålästa, absolut, det är aldrig fel, men förutsätt att det kommer funka bra.
Och sen, om det inte gör det, så mailar ni mig 😉 Haha. Närrå, men visst kan det vara svårt och besvärligt , och i vissa fall helt omöjligt att amma. Vi är alla olika. Vi har olika förutsättningar och psyke , samt olika förväntningar och vad som är viktigt för mig struntar någon annan högaktningsfullt i.
För mig är amning viktigt, det är något jag känner djupt instinktivt att det är det allra bästa för barnet, och mig. Jag har ammat sen 94, tja inte hela tiden, men i nio omgångar, eller åtta eftersom det är ett par tvillingar, och det har ju varierat under de åren kan man säga. Ibland kommer larmen om att det är så farligt att amma för barnet får i sig konstigheter via bröstmjölken, sånt som ligger lagrat i mammans kropp och så vidare. Ibland får man absolut inte dricka, och nu får man dricka nåt glas vin om dagen…
Min bestämda åsikt där är: skit i att dricka om du är gravid eller ammar, eller för den delen har små barn. Du vet aldrig vad som händer nästa minut. Rätt var det är behöver du ett skarpt sinne, eller köra bil till akuten av nån anledning.
(När du har tonåringar kan du skita i att dricka då med, för då kan du behöva rycka ut akut och hämta upp dem, så lägg ner alkoholen…hehe, nä jag skojar, lite iaf 😉 )
Sen är det ju så nu för tiden, att bröstmjölksersättningen, och flaska, funkar lika bra. Det som kan skilja markant att ge ersättning jämfört med att amma är att ersättningen minsann är mer svårsmält så den ligger kvar i bebismagen längre, och innebär då att barnet är mätt längre , vilket i sin tur ofta ger längre sovperioder. Det tycker jag verkar trevligt 🙂
Men å andra sidan, så är man skör och har alla känslor utanpå som nyförlöst, och amningen ger även mamman massa fördelar, bara att få sitta ner med den lilla nyfödda i famnen och någon annan ( i bästa fall) sköter om allt annat, det gör gott för själen, och kroppen. Att amma gör så livmoderna drar ihop sig bättre, det gör så att man klarar av att vara vaken typ dygnet runt, det påverkar viktnedgången efter graviditeten positivt, och massa annat. För barnet är det bara positivt, med stärkt immunförsvar bla.
Jag har inte haft full service här hemma, det kan jag lova. Jag har ammat, plus skött hushållet och allt vad där är av skjutsa/hämta/lämna/laga mat osv. Men det är så det är. Det tar tid att amma, en jäkla massa tid. Men å andra sidan…måste man dammsuga precis nu? Kan inte maten vänta lite? Kan jag kanske förbereda maten tidigare , eller äta mat man kan laga med en arm;)?
JO det kan man. Ingenting är omöjligt – bara olika svårt, som Gunde säger:)
Och det blev ett långt svammel om amning, men jag blev lite irriterad på amningsappen. Man kan vid vissa perioder behöva föra anteckningar över hur barnet äter, om de är sjuka tex. Men inte dagligen.
För tidigt födda och sjuka barn är en annan sak, jag pratar om fullt friska bebisar.
Och för att förtydliga, alla gör som de känner är bäst för just dem. Amma eller ge ersättning. Pumpa och ge på flaska. Gör som ni vill. Stå för det och be inte om ursäkt till någon 🙂
Men även om amning blivit en hel vetenskap nu för tiden, så ska man inte glömma bort att den finns där av en anledning, och att den funkat i årtusenden. Man ska heller inte glömma bort att det är bröstmjölk som alla ersättningar strävar efter att efterlikna så mkt det bara går, och det av den anledningen att bröstmjölken är så förbannat bra.
Kan man inte amma, så finns ersättningen där, tack och lov. Vill man inte amma så finns den där. Men vill man amma, och det borde alla åtminstone prova att göra, så är det i grunden en instinkt från både mor och barns sida.
Simple as that.
Du är bäst!
Åh va jag tycker om dig!
Du sätter ord på mina tankar och känslor för amning
Tack för ett superbra inlägg!
Som sagt – inte konstigt att amningen minskar om folk tror att man behöver hålla på skriva upp och hålla koll på när man ammat! En frisk unge äter när hen är hungrig, och nej – bara för att ungen vill ligga vid tutten flera timmar i sträck under några kvällar så betyder inte det att mjölken sinar (som alla verkar tro) utan bebisen beställer in mer mjölk – ökar produktionen! Vi satt ihopgosade hela familjen och kollade serier medans jag maratonammade vissa kvällar i ett par månader 🙂 Supermysigt!
Mycket klok sagt, vill bara komplettera med ett tillägg. Jag var positiv till att amma min förstfödde och visst fick han äta. Men när han slutat, rapat och vi lagt honom skrek efter litet stund. Inte mätt och färdigtäten tänkte vi och jag matade på. Rap och läggning och skrik. Tog upp lille mannen igen och samma visa. Man ska ju inge låta dem ligga hungriga. Men då kom det, vrålkräket som verkade vara typ 7 liter… Då trillade poletten ned, jag hade gott om mat, mycket gott om och fick i sig för mycket och det gjorde ont i magen att ligga ner då. Efter det begränsade jag ätstundernas längd och lät det gå fyra timmar emellan (han var ok med det) och gossen var nöjd och glad och sov gott. Tänkte att fler kanske råkar ut för det och det kan vara bra lyfta den varianten av skrik också.
Så var det för vårt första barn också!
Tänkte bara säga att jag tror att det är många här på bloggen som tänker på dig i morgon. För oss betyder du mycket i vardagen. Vi sitter här bakom våra skärmar och läser dina inspirerande inlägg och man mår bra. Att du nu har det kämpigt påverkar oss också, fastän vi aldrig har träffats. Skickar många styrkekramar från Alingsås
Håller helt och fullt med Ann, kan inte ha skrivit det bättre. Många styrkekramar och tankar går till dej. Sköt om dej, och de dina (fast det behöver jag nog inte säga)
Åh, bra skrivet!!! Håller med…
Här kommer ännufler kramar från Alingsås! Kram, kram,kram, kram…
Åh vad glad jag blev av att du skrev vad jag känner 🙂
Och BVC-sköterska som ger rådet var tredje timma, vilket skämt 🙁
Jag håller med. Fast bara till viss del. Jag har fått två barn, den ena saknade vid födseln sugförmåga, och den andra var fullkomligt ointresserad av amning. Båda gångerna rekommenderade amningsenheten mig att ge upp tanken på amning. Jag vägrade. Och lyckades amma båda mellan ett och två år när det väl kom igång. Men i början krävde det idoga försök. Tvåan var tvungen, enligt barnakuten, att aldrig ha mer än tre timmar mellan sina mål, dygnet runt. Först erbjöd jag bröstet, sedan skedmatade jag och till sist sondade jag (vid varje måltid), därefter var det dags att pumpa ut inför nästa sondning. Hela processen tog mellan 135 och 150 minuter. Därefter hade jag mellan 30 och 45 minuter på mig tills det var dags att börja om (dygnet runt). Men sammanfattningsvis: dit jag ville komma är att alla bebisar känner inte av hur ofta de måste äta för att överleva, är de små och lite slöa krävs faktiskt (åtminstone enligt sjukvården) klockning dygnet runt.
Min son var medtagen när han föddes och hade låga apgar-poäng. Han sov väldigt mycket när han var liten och Bvc sa att jag var tvungen att väcka honom var tredje timme och amma för han ökade inte tillräckligt i vikt. Först när han var en månad kunde han styra själv när han ville/behövde ammas. Med dottern var det annorlunda. Hon sa till klart och tydligt dag 1 när det var dax att amma.
Fast Carola upprepande ett antal gånger på inlägget att hon pratade om fullt friska bebisar…
Tack för ditt inlägg! Kanonbra skrivet! Låt barnen ammas när de vill. Mina 4 har gjort det i allt från 6 månader till 3.5år. Låt hjärtat bestämma!
Oj! Nu blev det nog ett missförstånd. Amningstimer är självklart för fri amning och vill vara ett stöd just vid sådana tillfällen du nämner, när man vill ha lite extra koll på amningstillfällena. Självklart bygger den på frivillighet och skickar aldrig några påminnelser eller liknande.
Hoppas några frågetecken rätats ut 🙂
Men vilket jävla larv,barn äter när de är hungriga det behövs det ingen app för.Jag har ammat alla mina fyra barn,de har käkat som de har behagat,det finns för höge farao ingen förälder som glömmer bort att amma herregud då sprängs man ju.
Appen är helt frivillig att använda, även på vilket sätt man väljer att använda den. Den håller inte koll på när barnet skall äta, bara på historik när man känner att man behöver det.
Bra inlägg!! 🙂 Håller med dig. Bebisar äter när de är hungriga och det går sällan att missa, det brukar ju höras 😉
Tack för det goda rådet:) Det låter vettigare det du säger än vad min bvc sköterska sa. Min dotter ville i stort sätt ligga vid bröstet konstant. Min bvc sköterska sa ”nej, bebisar bör äta var tredje timma och inte oftare”. Så jag provade att klocka amningstillfällena och oj vilken katastrof! Resultatet blev en skrikande bebis och en stressad mamma. Efter den erfarenheten började jag följa min magkänsla och ammade istället när min dotter ville. Jag fick som sagt dåligt samvete av att se min dotter gråta så mycket efter bröstet.
Jag har åxå jätte bra erfarenhet av att amma när barnet vill, först då började det funka och vart mysigt..
Helen ska det va..