Vi tar och backar bandet lite, närmare bestämt till i lördags.

Jag pratade med Mirka tidigare i veckan, hon var lite arg och ledsen över saker som står utanför hennes kontroll. Been there done that liksom, och eftersom hennes planer för lördagen skulle gå åt skogen utan barnvakt så erbjöd jag min hjälp. Jag tycker ju vansinnigt mycket om de Norrströmska barnen så det är ju inte direkt någon uppoffring, snarare tvärtom:)

Så på lördagen lämpade hon av de fyra minsta – David, Lilja, Älva och Nellie ♥ Hon fortsatte sen till Stockholm för att fira sin brors 40-årsdag, och jag fick hänga med småkids en dag:)

Jag trodde att de kanske skulle deppa lite när hon åkte, men nope:D Full rulle på en gång, och fokus på studsmattan först. Mina hade knappt vaknat, det var bara Jordan som var uppe när de kom vid tio. Vart efter de vaknade så kom de ut sen, och efter en stund hade vi alla wigglekarts och andra åkfordon ute på garageuppfarten och de körde banor.

Sen fortsatte leken vid gungorna. Jordan sitter och är motvikt eftersom ställningen såklart vickar till ibland,. Den har suttit fast bättre i marken men lossnat lite. Tjejernas gungor är toppen, de liksom smiter åt runt rumpan så de sitter säkert. Davids däremot är hal och svårare att sitta kvar på, men han fixade det galant.

Lovelia kom ut och vips var de i full gång med att plocka smultron. Jag har miljarders av de små rackarna på tomten, men de har inte blivit så stora. Lika med blåbär, vi har lite sånt ris längs kanterna, men bären är så små. Eftersom jag vet att de här kidsen älskar att vara ute i skog och mark och gärna plocka blåbär så tog vi en promenad med Doris. Medtog varsin mugg att plocka i. 

Det finns blåbär, men inte i samma överflöd som förra året, och det är helt makalöst torrt i marken. Jag som tycker att det regnar ofta? Men det är verkligen snustorrt och knastrar under fötterna när man går. Nellie fick hålla Doris. David plockade några bär och hällde in i munnen, plockade några och så in i munnen. Spara ? Aldrig:)

Lilja var superduktig på att plocka, och uthållig. ”Här finns det mycket blåbär, kan vi plocka?”  🙂

Efter att vi promenerat i skogen och ätit lite så var det sega kids. Jag vet att de sover middag ibland och ibland inte så vi satte oss i soffan framför Krambjörnarna:)

Och det tog tre minuter så blev det en tung gosse mot min axel:)

Lade ner honom på en kudde och han snarkade vidare, och även Lilja kvartade in en timme. Fast hon var inte så trött enligt egen utsago:)

De större tjejerna var ute med Lovelia och hoppade studsmatta medan småbarnen sov. Även Doris var trött och sov som en stock vid våra fötter. Det är jobbigt med extra uppmärksamhet;)

När David och Lilja vaknade så tog det inte lång stund innan det var fullt ös igen:)

Inte ett pip under hela dagen:) Inte ett gnäll. Bara glada happyhappy ungar. Mirka ringde några gånger för att kolla läget och jag kunde sanningsenligt svara att allt var lugna gatan varje gång.

När hon sen dök upp så stannade hon på en kaffe innan hon tog sina småtroll och for hem till övriga barn. Jag saknade dem i samma sekund som de vinkade hejdå.

Mina ungar hade kul, hennes ungar hade kul, Mirka fick fira sin bror och jag fick hänga med småkids, det är bara en ren winwin att låna lite barn ibland:)

Nu tjatar mina ungar om att vi ska åka dit och leka, men om vi inte får till det så ska vi i alla fall försöka dejta ihop oss på Furuvik snart:)