Jag blev imponerad av Växjö på flera sätt.

Ett var att de ligger fint framme vad det gäller hälsofrämjande aktiviteter.

De hade en , eller kanske snarare Ett Hälsospår.

En markerad bana som man tog sig runt på tid, och genom tabellerna sen kunde får fram lite fakta. Vad exakt har jag glömt för jag ”törs” liksom inte stå och fota, jag är en usel bloggare på så vis;) Men BMI och tiden det tog att ta sig runt skulle ge ett mått på kondisen.

Asbra.

Sen gick jag vidare och höll på att storkna av förtjusning när jag såg HINDERBANAN! Här är det några småknott som tar sig runt, men det var alla möjliga folk. Jag gick ju förbi tre gånger:)

Jag önskade att syrran varit med så vi kunnat testa. Aldrig i helvete att jag vågar göra det ensam, i jeans och skinnjacka:) 

Det är ju nån form av militär hinderbana, minus att kravla i lera, det är ju tacksamt;) Men man kan tävla mot varandra, och jag tror minsann att jag ska lura med min syster hit. Det tar typ fyra timmar med tåg från Uppsala. Vi hinner hit, köra några varv, och hem på en dag:D

Den låg vackert också, vid vattnet, och intill fanns det en stor fin härlig beachvolleyplan.

Visst ser det kul ut!?

Jag lade upp en bild på instagram, taggade Uppsala kommun och sa att en sån här ville vi nog bestämt ha i Uppsala.

Vi har fått en del utegym, och vad som helst är ju bättre än ingenting, men de jag har besökt är inte så där himla mycket att hänga i julgranen. Vi har ett i vårt eljusspår, med typ några stockar att lyfta. Det är alltid fuktigt/blött och inte direkt så hela kroppen får en genomkörare. Det finns ett till vid ungarnas evakueringsskola, där de gick två år medan våran renoverades. Men det är inte heller speciellt bra, dessutom så saknas instruktioner på vad man kan tänkas göra på de olika redskapen.

Åh jag skulle vilja att vi hade ett stort fint välutrustat utegym i varje stadsdel:)

Med ordentlig belysning, och inte inne i skogen, eftersom det är lite läskigt ändå att inte ha uppsyn. Speciellt nu för tiden när folk tar sig friheter. Gärna vindskyddad dock, och med ordentliga instruktioner. Finfint om det stod vilka muskler man tränade och varför. Lite som på ett vanlig gym. Kanske tak om man ska vara riktigt bekväm;)

Folkhälsan är viktig.

Jag skrev ju kort om fetma i förra inlägget, och det är ett stort problem, men inte så långt efter kommer inaktivitet. Att inte röra på sig. Våra kroppar är gjorda för rörelse. Ju mer vi rör oss ju bättre mår vi, rent generellt. Jag HATAR att springa, och inget i världen skulle få ut mig på en ”skön löparrunda” Att sätta ihop de två orden är för mig som att svära i kyrkan;) Vilket jag gör oftare än springer, hehe;)

Men, jag skulle lugnt ta mig runt en hinderbana, springandes. Eftersom det är hindren som står i fokus då. Den korta intervallen man får lubba i mellan är ok, den kan till och med vara i närheten av rolig.

Så, jag taggade Uppsala kommun och fick ett svar:)

Hannes på kommuninformationen skickade mitt förslag vidare till Stadsbyggnadsförvaltningen.

Det vore ju extremt kul om de brydde sig också, men det tror jag inte. Det byggs så förbannat mycket annat här så en hinderbana kommer nog långt ner, dessutom måste det väl projekteras i tio år eller så.

Det jag tänker är en hinderbana, gärna fler, på centrala platser, som är öppen för alla. Gratis såklart. Den ska vara hyfsat avancerad, men ändå gå att anpassa efter nivå. Lite som när man spelar bangolf ni vet, man kan flytta hindren, eller fälla ner/upp nåt extra.

Åh vad det skulle vara roligt!

Jag erbjöd mig att projektleda det hela:) Om det nu skulle stå och falla på den lilla detaljen alltså.

Jag fick veta på instagram att det finns hinderbanor lite här och var i Sverige. Har ni nån där ni bor?

Just nu har jag ingen lust att dra på träningskläder och ta mig ut, det är regntungt och har regnat mer eller mindre hela natten. Bah. Jag har träningsvärk sen i måndags, och Davids pass känns mer och mer för varje gång jag reser mig upp ur soffan:) Olles pass väntar i kväll.

Nu har jag inte suttit här i soffan  så länge, för jag var ju på ett frukostevent, men det har jag inte tid att berätta om just nu, så det tar vi senare. Nu ska jag skriva en skoluppgift:)

Vi hörs snart:)