Igår var det full rulle. Jag börjar bli lite lätt stressad över allt jag ska hinna med innan i morgon när vi åker till New York.

Hela tvättstugan ser ut som skit, mestadels ren tvätt, men den ligger överallt och ska vikas och läggas i skåp och lådor.

Jag måste tvätta och packa, och eftersom vi åker som personal så måste man se prydlig ut. Inga jeans och huvtröja alltså. Men fan, jag har inget annat. Måste gräva djupt i lådorna och se vad jag kan hitta. Jag vet att jag iaf har en kavaj som är proper och fin, men i mjukt tyg så den är som en huvtröja. Den är från me&i, och därifrån har jag även mjuka fina blusar. Corrinda hade byxor jag ska testa, får se om jag får på dem bara;)

Sen packa, och vad ska med? Det ständiga dilemmat. Jag vet ju att sen använder jag typ samma tröja och brallor hela tiden;)

Så har jag haft tre uppgifter till skolan hängande över mig. Två dialoger och en liten recension. Den ena dialogen är det inte deadline på förrän nästa fredag, men med tanke på att jag vet att jag kommer vara bakis i form av jetlag då så är det lika bra att preppa så mkt man kan:)

Handla, kan ju vara bra att göra.

Och sen träna, det måste man ju:)

Igår hade nån galning bokat ett morgonpass, klockan halv nio! Vem gör så? Ja, det var jag själv förvisso, men ändå;)

Jag, syrran och Corrinda fick för oss att det var en strålande idé.

Med tanke på att man måste åka vid åtta, och att jag har ungar som stökar runt överallt på morgonen så hann jag inte riktigt fokusera på att äta frukost. Jag kan heller inte träna om jag är mätt, så jag hällde i mig lite yoghurt bara.

Om det var bristen på käk, eller bara allmän seghet som gjorde det låter jag vara osagt, men satan var tungt det var!

Corrinda konstaterade i uppvärmningen att hennes kropp inte samarbetade, och så var det. Inget var direkt kul, allt var svinjobbigt, den enda övningen jag liksom presterade som vanligt i var marklyft. Allt annat var bara trist och pest. Inte ens att det var en favvoledare, Anders, hjälpte upp det hela.

Jag konstaterar återigen – morgonträning är inte min grej, hur mycket jag än skulle vilja det.

Bara för det så lät vi vår reservplats med David på kvällen stå kvar. Det var cirkelfys och han har haft samma bana ett tag nu, och den skulle funka kompletterande liksom. Inte samma muskelgrupper.

Folk avbokade och vi fick platser, så då bestämde vi oss för att köra. För att göra i alla fall ett kvalitativt pass. Det kändes fint när vi kom dit, tills vi insåg att han bytt övningar! Mot ganska mycket mage, som vi körde rätt mycket på morgonen:D

Haha. Men jag gillar mage, det behövs om man säger så.

När han visade övningarna kände jag att det här kommer bli tungt, men kul, speciellt den nya wallclimber.

Vet ni vad det är? Man ställer sig med ryggen mot väggen, i planka och sätter upp fötterna på väggen och backar uppför den;) Helst ska man komma så nära väggen att man liksom står på händer precis intill den med magen tryck emot. Det kommer ju inte på fråga, för det törs jag inte. Fatta om man inte orkar stå längre? Fatta den faceplanten, med tillhörande oviga kullerbytta;)

Det var enklare än jag trodde att komma upp, Corrinda trodde inte att jag ens kunde stå på händer, men herregud. Klart jag kan:)

Men allt blod åker ju med rasande fart ner i ansiktet, så det stackars blodtrycket får jobba. Jag har ganska lågt tryck, så jag blir ofta yr, men här var liksom hela skallen full;)

Efter det passet var man mör. Och idag…jotack. 😉

Men jag går dagen i förväg!

Efter första träningen så åkte vi hem, duschade och käkade frukost, och sen röjde jag köket. Mirka kom strax efter halv tolv och vi gjorde oss klara för vår live på instagram.

Vad jäkla kul det är!

Tittar ni?

Vi har fattat att ni vill att vi ska podda, och vi ska bara lära oss först, men det kommer. Kanske till och med snart, vem vet;) Men till dess är det här vår chans att verkligen möta er. Det kan man ju inte göra i en podd faktiskt. Men på livet kan ni fråga saker som vi kan svara på direkt, eller bara säga hej:)

Den ligger kvar i ett dygn och jag har kollat lite själv på den, jag orkar ju inte se hela, det är dessutom alltid lite jobbigt att se och höra sig själv.

Nästa vecka kör vi också såklart, och då har jag precis kommit hem från New York, varit vaken i över ett dygn och sådär så det kan ju bli extra kul;)

När vi var klara, så stack Mirka direkt och hämtade barn och jag pep iväg och hämtade Jamie.

Hem igen, skriva skriva, skriva.

14.30 var jag, Novalie och Jamie på Gränby för att hämta ut hennes glasögon.

Hon tog på dem och bara Whaaaaaoooow! Jag kan se:)

Sen hade hon dem på hela vägen hem, och såg detaljer hon inte sett på länge, det är ju det där när synen försämras gradvis, man märker det inte riktigt. Hon har nog haft dem på nästan hela tiden sen dess, för hon tycker ju det är himla najs att se:)

Men hon har svårt att vänja sig vid att se sig själv i dem, tycker inte hon passar i brillor osv. Nä, så är det ju. Man tycker ju inte det:) Men hon är superfin.

Idag då, jag har precis kommit hem från att ha skjutsat min pappa på ett läkarbesök. Han skulle vara där 8.00 så jag fick väcka kidsen och sen fick de gå iväg själva, jag åkte redan 7.30.

Och fans helvetes jävla skit men det var FROST på bilrutan! Jag hatar det. Blir så irriterad och sur.

Parkerade i garaget på sjukhuset, rena jävla rånet! Jag betalade 103kr för 2,5 timmar…usch. Jag ogillar så hårt när man tar saftigt betalt av de som besöker vårdinrättningar, Inte många VILL det, utan man måste.

Sen satt jag med min dator i kafeterian, drack en inte så god liten kopp sketet bryggkaffe, ni vet i kanna på sen där värmeplatta, för 21 kr… Men holy fucking smoke! Kanske ingick påtår, jag antar det, men det var ju liksom inte så gott. Dessutom helt nytt eftersom jag var där när de öppnade så man kan inte skylla på att det stått på värmning. Nä, jag tycker som sagt inte det är rätt ställe att ta snormycket betalt. Tvärtom.

Men jag fick klart min andra dialog:D så jag är happy.

Nu ska jag packa!

Vi hörs förhoppningsvis i kväll:)