Tjo!!

Hur mår ni, så här på fredagkvällen?  Stressar ni inför julen, eller är ni klara?

Jag är inte direkt klar, inte på långa vägar, men vad gör det:) Det lär bli jul ändå, det är ett som är jäkligt säkert.

Igår körde jag ett race på Gränby köpcentrum tillsammmans med Mirka och vi lyckades dels handla, och dels kolla läget. Jag funkar tydligen som så att jag inte kan köpa utan att reka:)

Nu blev det ändå en hel del, skam den som ger sig och jag har övat i många år på att bli lite kvick.

Givetvis så hann vi luncha, en god sushi och sen avslutade vi det hela med kaffe.

Vi hinner alltid planera en massa också, vi är multitasking mothers.

Sen var det hem, hämta Jamie i skolan och kunde konstatera att han faktiskt hade galonbrallor på i insjön som var skolgården. Väldigt ofta är ungarna klädda helt uppåt väggarna, och jag köper helt att de får känna efter själva om de fryser eller svettas. Men när det kommer till att personalen inte säger till att de gott kan dra på sig galonisar och gummistövlar då blir jag lite trött. Typ 98% av kidsen hade nya fina vinterkläder på sig när det blev snö och var kallt några dagar här för ett tag sen. När man lämnade på morgonen var det minus och när jag hämtade på eftermiddagen åtta plusgrader och regn. Ingen unge hade galonisar. Alla var sjöblöta, skitiga och kläderna blir nog inte rena igen, det vita på Jamies skor är numera brunt. Det hade varit så enkelt för personalen att säga till vid samlingen innan utgång att det var slabbigt, ta regnkläder. Eftersom det inte hör till deras ”förbannade ansvarsområden” (hehe, KPA-reklamen) så har jag nu försökt få Jamie att fatta själv. Mina kids får alltid klä på sig själva, men lite får man jul ändå hålla koll.

I går visade han att han fattat galoppen:) Duktig pojke.

Jag röjde på, har ingen egentlig aning om vad jag gjorde mer än inte satt still, och så kom deras pappa för att hämta dem för umgänge. Två veckor på raken minsann, inte för att han längtar efter dem, utan för att han inte har tid på nästa avtalade tid. Nänä.. Ska vi slå vad om när han åker till Thailand utan att meddela mig förresten?

Jag tror kanske som förra året, strax innan nyår. Eller slutet av januari.

Så småningom blev det dags att hoppa i träningskläderna och åka iväg.

Så otaggad som jag var igår, det var det otroligt länge sen jag var! Tack och lov, för det är ju helt värdelöst. Även om jag gillar Olle, vår ledare, så var banan så överjävligt tråkig att jag bara ville gå därifrån. Ingen övning var kul, utom möjligen marklyften och att balansera på knä på de stora gymbollarna, allt annat skittråkigt. Tre varv och jag ville helst skjuta mig själv. Fy fan. Det var ju mig det var fel på och inte banan, men det är enklare att gnälla på den;)

Åkte hem, käkade och somnade en stund i soffan till Ernst. Sen var jag lite piggare, gladare och mindre tjurig;)

I dag var Jamie hemma. Han är inte helt pigg. Inte riktigt som han ska. Jag blev ju så jäkla sur över att inte få en tid på VC via Mina vårdkontakter, utan att jag skulle behöva ringa. Bah. Alltså struntade jag i det. Jaja, priset till årets morsa går till nån annan i år:) Också. Jag ska ta tag i det nästa vecka igen, om jag inte nämner borrelia kanske jag inte behöver ringa;)

Men han var hemma för att sällskapa med mig idag:) Vi åkte först till stan, för att handla julklappar. Han var så taggad, men när han fattade att det inte skulle handlas saker till HONOM där och då så ledsnade han;) Vi fick ändå uträttat det vi skulle och fortsatte sen till Gränby för att käka en sen lunch.

Dumpade av honom hemma sen med syskonen och drog för att handla mat, men passade på att springa in på Stadium, H&M, Lindex och sen leksakerna på Citygross.

Kom hem lagom tills det var dags att laga mat, Janelle och Simon var redan där, och den sedvanliga fredagskvällen påbörjades. Vi snackade, skrattade och drev hårt med varandra. Det är så härligt.

Jag hade köpt en saffransostkaka till efterrätt.

Jag har aldrig ätit det och trodde att jag nog aldrig ätit vanlig ostkaka heller, men det har jag insåg jag. Lovelia vispade grädde, för hand! och fort gick det, jäklars, det tog mig många år att lära mig handvispa. Nu kan jag, och tycker det är rätt kul, man känner sig väldigt husmoderlig:) Loppan är en naturbegåvning, helt klart.

Saffransostkaka med grädde och drottningsylt var gott, men kanske inget jag kommer få något direkt sug efter någonsin;) De flesta barnen smakade och vissa tyckte om, men ingen tyckte det var nån höjdare.

Corrinda och Marcus drog iväg, de ska på nåt LAN, men det kallas visst nåt annat. Grejen är att de ska spela dator hela natten i alla fall. Hon är lite fundersam på om hon orkar vara uppe så länge, men det ska nog gå bra, hon är ju min unge;)

Janelle och Simon fick skjuts hem av syrran och jag skrev klart min uppgift till skolan som skulle in senast midnatt, så nu är den inne med marginal på flera timmar, hehe.

Nästa termin i skolan ska vi bara skriva. Det ska produceras 10-15 sidor text till varje inlämning som sen ska läsas och kommenteras av kursarna. Givetvis ska man sen skriva om, skriva rent och skriva mer. Jag läser två kurser, så det kommer bli väldigt mycket att skriva:D Det ser jag fram emot! Få se hur det blir, det kanske är svinjobbigt. Nu har jag bara en massa böcker som ska läsas och sen ska en läsrapport skrivas. Vad fan nu det är, jag får liksom inga svar oavsett vem jag frågar. Frågade läraren, bad honom förklara på en treårings nivå, och fattar fortfarande inte, men vågar liksom inte fråga igen;)

Nu ska jag hämta ut alla julklappar och göra om vardagsrumsbordet till en inslagningsstation. Det ska skrivas listor, så jag har lite koll och slås in tjusigt. Det här är något av det tråkigaste som finns med julen. Det kan vara otroligt  kul att slå in ett eller två paket, men de mängder som jag har är bara jobbigt. Man får ont i ryggen;)  En hyfsad film på tv;n och en god kopp te och det går ändå fint.

Jag vet att frågan kommer, det gör den varje jul så jag kan lika gärna svara innan.

Nej, han kommer inte ha barnen något i jul. Hans sida av släkten har infört nån slags släktmiddag på annandagen, dit barnen är välkomna, men eftersom det är absolut enda gången på hela året som farmor visar något intresse för dem så vägrar de. Jag puffade i väg dem första året, och fick hem gråtande barn som mådde skit över att farmor tydligt visat att pappa var ihop med en ny, fast han själv inte sagt ett ord om det. Jag kommer aldrig att göra det igen. Ni må tycka att jag är bitter, det skiter jag i. Jag vet att jag inte är det.

Eftersom han alltså ska jobba nästa vecka när de egentligen skulle ses så vet jag faktiskt inte när de ses nästa gång. Antingen 28/12 eller efter nyår, förutsatt att han inte drar till Thailand då.

Jag bekymrar mig inte så värst om det faktiskt:)

För det är så underbart att få ha mina barn varje jul ♥ Varken de eller jag vill ha det på annat vis.

Janelle, eller om det var Corrinda, hade funderat på hur det skulle bli sen i framtiden. När alla flyttat hemifrån och skaffat familjer. Hur skulle vi få plats? Än så länge är alla helt inne på att de ska fira med mig och alla syskon varje år, jag antar att det kan komma att ändras om deras respektive har samma familjeband. Men de kom fram till att vi nog skulle hyra ett ställe och sen fira ihop, hela tjocka släkten.

Jäklar vad roligt vi ska ha! Fatta äntligen får jag mina Ingmar Bergman-jular, minus all dramatik och elakhet:D Jag tänker INTE laga mat. Då heller;)

Jag tänker mig att vi har en stor herrgård med massa rum så alla kan bo kvar, och så massa skratt och sällskap hela helgen. Givetvis kommer det vara snövita vidder och ett och annat hundspann som står och väntar.

I morgon ska Trixie och Lovelia på nån gympagrej. Jag ska på en Me&i utförsäljning och sen ska det köpas gran! Vi får väl se hur det blir med det sista, granköp är allvarliga grejor, det an man inte slarva över.

Men nu…julklappsinslagning!

Vi hörs snart!