Jag har mina fingeravtryck som öppnar mobilen.

Igår skrubbade jag mina ugnsgaller, med stålull, svinto, eller vad det nu kan heta. Sen dess kan jag inte öppna mobilen med fingeravtrycket:D

Det var ruggigt effektivt för att ta bort dem helt klart, ska jag lägga på minnet om jag nån gång behöver vara fingeravtryckslös;)

Det kanske galningarna som skriver på en specifik mobbarblogg behöver? Bloggbevakning har minsann fått ögonen på min BLURRADE bild från Lucia, och det är så fel tycker de. Jag får nu skäll för att jag ska ha lagt upp en bild förra året på Novalie som Lucia, oblurrad. Ja, det var nu fyra år sen, och den är så suddig och kass att jag inte ens ser att det är min egen dotter. Dessutom för fyra år sen var lagarna gällande sånt här annorlunda. Har de ens sett bilden? Svar nej. De har bara hört det från nån annan och vidarebefordrar.

Jag blurrar alltid bilder på andras barn, om jag inte fått ett okey från föräldrarna. Jag försöker alltid i första hand undvika att ens få med annat folk på bilderna för jag pallar inte med att hålla på att redigera.:)

När jag nu blurrat bilden så duger det inte, det är inte tillräckligt. Kunde man ge sig fan på.

Jag får vidare massa kräk över saker som jag då ska ha uttalat mig om förut, saker som de tagit ur sina sammanhang och sen tvistar. Jag sägs bli rabiat om nån anser att min åsikt är fel, men kom igen nu kompisar! Självklart vidhåller jag MIN åsikt, men för den sakens skulle innebär ju inte det att jag inte kan förstå andras. Jag måste också få försvara mig och korrigera rena felaktigheter som sprids som jävla löpeldar. Som att jag tycker man får skylla sig själv om man får anorexia..

Nej, det tycker jag såklart inte! Men det är så ryktet går. Det och att jag tycker det är okey att män klappar en i röven, Det tycker jag inte heller, men så är det numera stenhårt befäst hos de där…människorna, att det är omöjligt att få dem att förstå att det är något jag aldrig sagt.

Och om de fattar, så klarar de inte av erkänna det utan fortsätter mala på om allt jag ska ha sagt.

Och nu hatar de mig också för att jag skiter i fotoförbud på Lucia. Att jag skiter i alla som har skyddad identitet.

Det var inget fotoförbud.

Man fick komma dit som förälder.

Jag har blurrat.

Men de har bestämt sig. Jag är en idiot.

Folk som läser här hos mig dagligen ägnar sig åt att sitta där och spy sin galla över hur vidrig och korkad jag är, hur bitter, enfaldig, sexistisk och allmänt störd jag är. Hur dåligt jag skriver, hur patetisk jag är, hur löjligt det är att jag klarar av att själv bedöma om mina barn behöver en läkare istf att springa till vården stup i kvarten och så vidare, i en aldrig sinande ström.

Vet ni, det känns galet. Det är exakt samma känsla som när nån man tror man är okey med snackar skit bakom ens rygg.

Jag fattar inte? Varför läser man här, om man tycker jag är så in i helvete jävla korkad och dum?

Varför lägga sin tid på det? Men nä, man sitter sen och diskuterar hur patetiskt jag är på en annan sida, och svarar jag där, så åker man på  verbala spyor. De har så mycket HAT! Så där så det verkligen sprutar ur öronen.

Det är inte konstigt att världen ser ut som den gör. När vuxna människor, (främst kvinnor på den sidan), sitter och hatar och skriver saker som de knappast skulle säga till mitt fejs. Mobbar, trycker ner, förtalar, hatar. Rimligen så borde jag ha träffat på i alla fall någon av dem under alla år, men jag har aldrig varit med om att nån kommit fram och spytt galla. De gömmer sig bakom sina skärmar.

Vilka fantastiska förebilder! (*ironi, måste förklara det för vissa*)

Nä skäms på er!

Och ni som hänger här, och sen kvistar över och snackar skit, kanske dags att ta er en funderare på att skaffa er ett eget liv. Sagt i alla välmening då såklart.

Man ska inte slösa sitt liv på att tänka och skriva  elaka saker om andra.

Ni andra, ni som läser det jag skriver och fattar, man behöver inte alltid hålla med såklart, er älskar jag innerligt ♥

Och med det sagt, jag fullkomligen avskyr skitsnack, så får det vara nog. För den här gången vill säga, jag kommer inte ta nån skit som Grynet säger:) De kommer aldrig ge sig. Inte jag heller. Åh vad de kommer gå igång nu. Varsågoda;)

Jag har tagit ut extremt mycket på tålamodskontot i helgen:D
Att baka pepparkakor med kidsen frestar på, och varje gång så ledsnar de och går därifrån, lämnar ett bord med mjöl, formar och degkluttar på både bord, golv och stolar. Om de åtminstone hållit sams, men icke. Det ska bråkas och tjafsas om vilken kavel och mått man ska ha. Sen tittar de bara förvånat på mig när jag ryter till, för de tycker ju inte alls att de bråkar.

Men, vi bakade pepparkakor i alla fall:)

Jag såg det på morgontv, och sen hos min kompis Nina och eftersom de innehåller två av mina favoritsmaker -pepparkaka och skumtomte, så måste det ju vara en hit.

Enkelt dessutom, färdig deg, och rulla in en bit skumtomte.

Lovelia måste ha sin bagarmössa på när hon bakar:)

Rulla in.

Platta till med en gaffel och in i ugnen på 175 grader i typ 10 minuter.

Löjligt gott! 

Vi bakade på ett paket deg, och jag har två kvar i kylen så vi hinner nog göra en omgång till:) De här är nästan slut.

Samtidigt som vi gräddade de här så grejade jag med både en snickerskaka och mozarkulor.

Mozartkulorna är kuber för jag orkar inte rulla dem:) Det är ett elände att greja med nougat och mandelmassa, blir skitfult och bara smälter. Här kavlade jag madelmassan i två lager, lade ett under och ett över nougatbiten, skar i bitar och doppade i choklad.

Det är my kind of bakning.

Plättlätt.

Idag har jag varit hos mamma och pappa och gjort knäck och kola. Knäck kan jag inte göra, det blir alltid förstört när jag försöker och nu har jag gett upp. Hos dem går det alltid bra. Vi ligger fint till med julgodiset nu, ska bara hålla det undan från kidsen.

Innan jag åkte till mamma och pappa så tog jag med mig Patricia och vi lyckades till sist köpa en gran!

Kors i taket. det tog nog fyra, eller fem vändor i år innan vi hittade en som dög. Det där med gran är allvarliga grejor;) Nu funderar jag på om vi kanske ska ta in den i morgon kväll, men vi får se.

I morgon är det full rulle, möten och sen måste jag gnugga geniknölarna och komma på det där sista i julklappsväg. Samma visa varenda år, alltid i sista sekunden. Som om det vore nåt slags måste 😉

Jag går runt med ett ständigt dåligt samvete över att inte hinna plugga. Det är helt i onödan för lärarna har helt klart tagit julledigt, och även önskat oss det;) men jag har massor att läsa. Grejen är bara att jag omöjligen kan sätta mig med en bok just nu. En skönlitterär bok, det känns som att jag slöar:)

Det kommer finnas massor av tid till det efter julafton det vet jag ju, och det ska inte lämnas in förrän 8 januari så det ska vara görbart. Jag vill göra mitt bästa, det vill jag alltid. Hatar att slarva igenom saker, som det blir ibland när man skjuter upp. Den känslan är inte ett dugg tillfredsställande.

Jag begriper inte ännu alla universitets”regler” som säkert är solklara för många, speciellt de yngre, men jag frågar, och googlar, och sen lägger jag ner massor av timmar. Det är fortfarande skitkul! Jag ser fram emot att ha tid att plugga igen. December är inte en månad när man hinner med allt man vill och måste, så är det bara. Just nu ligger läsandet back, men det kommer förhoppningsvis rätta till sig.

Nu ska jag krypa i säng, det blir sena nätter när jag ska försöka hinna med allt:)

Vi hörs i morgon !