I morgon är det Växjö-dags!!

De dagarna jag reser i över tio timmar, för att vara på universitetet i sex-sju:) Första bussen hemifrån går alltså tjugosex minuter över fyra på morgonen! Då förstår alla att det är kul. Jag får hela tiden frågor om mina studier, och jag tycker att jag svarar lika ofta, men ni som inte dagligen kikar in kanske missar. Då har jag bara ett råd till er – läs varje dag:D

Och frågar ni något i kommentarerna så svarar jag ofta där. Men för att svara igen, jag läser fristående kurser inom kreativt skrivande. Det vill säga jag blir inget mer än kanske möjligen förläst;)

Jag läser inte till något specifikt. Vi alla kursare har såklart författardrömmar och det är just det, det här är en dröm som jag har möjlighet att kunna göra nu. Vad det sen mynnar ut i det vet jag inte. Men det får man se. På köpet så får man shitloads av litteraturkunskap, på gott och ont, för jag kan betydligt mer om poesi nu och jag gillar det mindre och mindre;)

Många av de som gått de här kurserna har sen blivit utgivna författare så det är kul och inspirerande såklart. Jag får ju mina vardagstexter lästa av er, så jag känner mig redan som en slags publicerad skribent:D

Att skriva är vad jag vill göra resten av mitt liv, på vilket sätt får vi se.

Nog om det!

Jag börjar sakta stressa ner. Igår rullade en textrad i skallen hela dagen ”And I´m still stressed out”

Ingen aning om den går så på riktigt, men i mitt huvud gjorde den det:)

Jag var svintrött och såg fram emot att få sova som en stock, men icke det. Det snurrade massa totalt oviktigt skit i hjärnan, inget av vikt, inget intressant, absolut inget som jag behövde fundera på. Men ibland funkar liksom inte hjärnan. Jag sov uselt. Väckte bara killarna på morgonen, och sen tvärslocknade jag. Ni vet nästan som när man är sjuk. Vaknade sen av klockan halv elva och fattade inte ett dugg, men kom på att jag skulle träna halv tolv, och alltså måste åka elva. Lika trött fortfarande och det har suttit i, plus en envis jävla huvudvärk som varit med i flera dagar. Just nu är den väck med hjälp av piller, men lär väl komma tillbaka. Men upp och iväg, och det mesta släpper ju när man får pump på blodet:)

Sen satt vi kvar länge i en tamburförlamning och snackade skit med David innan vi äntligen fick arslet ur vagnen. Jag hade lovat syrran att köra henne på eftermiddagen, hennes bil var på service, så det var min enda hållpunkt för dagen. Eller ja, duscha, laga mat och handla som vanligt också då.

Jag hann vila en strunt på soffan:)

Jag hoppas att den här totala tröttheten släpper nu för jag har inte tid med att gå runt som en zombie. Men nu har den värsta deadlinen, med flera samma dag, klarats av så resten bör gå lite lugnare.

BÖR 🙂

Jag brukar bli rätt slut av att resa, och över tio timmar…jorrå. Nu brukar jag förvisso sova mestadels, så fort jag klivit på tåget i Stockholm så lutar jag tillbaka sätet, drar en halsduk över fejset och trynar in. Ställer mobilen på en kvart innan vi rullar in i Alvesta, där jag byter tåg. Det är lagom tid att försöka kvickna till. Jag måste dock hålla mig vaken på pendeln till Stockholm som tar en timme, och sen har jag en havltimme på stationen där innan tåget går. Det är jäkligt segt.

På väg hem behöver jag bara ta mig till Alvesta, och då har jag ofta sällskap av nån kursare, och sen kan man somna. Jag anar, att jag som vanligt kommer till Stockholm samtidigt som tåget hem går, så jag får en härlig timme att slå ihjäl på en stängd centralstation. Sist gick jag varv på varv på varv tills folk började kolla snett på mig;)

Jag ska snart gå och sova, det är fruktansvärt när man kollar när bussen går, och det står : 04.26, om sex timmar och sex minuter ….

Det är ju knappt nån ide att gå och sova:D

Men först ska jag göra matsäck till tåget, jag orkar inte äta frukost hemma utan det blir på tåget.

Hörrni! Jag ska också berätta mer om Dynamic code som jag lovade men jag är alldeles för snurrig och trött nu. Återkommer om det:)

Natti gonatti:)