(Okey, jag vet att det är lunch nu, men när jag började skriva så var det typ morgon, men jag har haft lite uppehåll av olika slag, så ta titeln med en näve salt;) )

.

Solen strålar även idag, livet känns enklare på alla sätt:)

Det är ju en illusion såklart, för corona jävlas fortfarande, och det är väldigt mycket runt det som oroar mig. Men, vad fan ska man göra? Det är ju bara att andas och försöka se framåt.

En sak som stör mig, är att mitt liv kändes BRA, på alla sätt, jag hade koll, jag kände att jag visste var jag var på väg, hur det skulle funka och så vidare. Jag hade framtidsplaner och framtidstro. Det fanns inget som låg och gnagde. Till och med Hawaii var inom räckhåll efter så jäkla många år av vänt och längt, (och spara casholitos såklart;) ) Vi hade ett fotbolls-Vm i sommar att se fram emot, det var massa annan sport också så killarna och Olearys var givna, det var konserter och annat spännande inbokat. Livet kändes enkelt och det är så jag trivs bäst. Behöver inte vara överflöd, utan enkelt är bra. Med guldkanter. Men framför allt sinnesron av att veta.

Och så kom Corona.

Och från en dag till en annan är allt osäkert. Mitt jobb inte minst, för att jobba med ”marknadsföring och reklam” är ju inte det mest tvärsäkra just nu. Men jag hoppas ju såklart att det kan få rulla på, för jag vill fortsätta att blogga. Men utan inkomst så är det inget jag kommer att kunna prioritera, det fattar ju alla, då måste jag byta fokus till annat. Så jag hoppas att ni ändå tar er tid att läsa och kanske klicka er vidare på de länkar jag har:)

Annat som är osäkert är saker som jag inte riktigt kan ta med er, men det är mycket nu. Sen har vi ju även barnen. De är som alltid fantastiska, och bara köper läget, det är minimalt med klagomål, men jag fattar ju att det är jobbigt för dem. Värst är det nog för de största som nu vill hänga med kompisarna på uteserveringar och bara njuta av livet. Och så får de i stället gå en promenad liksom;)

Ja, som ni fattar:) Det är här hos oss ungefär som hos alla andra. Livet är annorlunda, och osäkerhet är jobbigt.

MEN; jag skulle INTE skriva deppigt om coronaskiten, utan jag skulle säga att solen och det fina vädret får mig att må bättre. Som sagt så är det en illusion för allt skit finns ju kvar. Men på samma sätt som nån skådis sa att hon hellre gråter i en fin rolls royce än en skabbig ford, så är det enklare att försöka hitta sinnesro i solsken än snöstorm och småspiksregn på tvären;)

.

Jag har haft ett möte med mina kursare och min handledare på skolan nu för nån timme sen. Via Zoom, det var ju ett bra sätt:) Man såg alla samtidigt och kunde prata alla på en gång. Vi ska opponera våra c-uppsatser på det viset senare så det var en test idag. Mycket bra i tiden för på fredag ska jag i en av de andra kurserna ha dels en föreläsning via Zoom och senare responsmöte.

Egentligen skulle jag åkte till Vimmerby nu på fredag tror jag det var, och stanna över natten till lördagen. Jag hade sett fram så emot det, för jag missade förra gången, minns inte varför men jag kan ha varit lite risig, eller så var det nån unge som var det. Jag skulle ha missat nån dag för jag skulle på Cher förresten, och då var jag frisk, så det var nåt annat. Bra minne men kort…

Nu hade jag bokat samma hotell som alla andra och såg fram emot vine and dine:) och det blev det ju inget av. Att ha fysiska möten med folk man egentligen inte känner är värt så mycket, men vafan, det här funkar också.

Dessvärre är eftermiddagsmötet mitt i min träning…insåg jag för en stund sen och blev så sur. Det är veckans höjdpunkt, alla kul människor samtidigt som man får veta att man lever, skjuta boxar med tunga vikter och sånt. Fan, att andra inte kan respektera andra människors träning. Va?Va? Va;)?

Men det är ju bara till att bita i det äpplet, studierna har faktiskt prio ett. Och det blir kul! Det vet jag ju:)

Nu ska jag skriva, och framför allt läsa. Just inför fredagens möte så kan det ju vara fint att ha läst och antecknat vad man vill ge respons om:) Sen är det ju resten. Jag har gjort listor med deadlinedatum och måste sätta mig och bocka av. Inför C-uppsatsen som ska läggas in i något som heter Diva, ska man tydligen göra en del grejor. Försättsblad, och titel på både svenska OCH engelska…eller vänta, det är nog på själva texten förresten…? Hm, ja som sagt jag måste kolla igenom vad som är till vad också. Min text har arbetsnamnet Operation Charlie :):):) Så det är ju samma på båda språken i alla fall, för jag kör väl på med den. Det säger egentligen inte ett skit, men nåt måste ju  boken heta. Och OM det blir en riktig bok nån gång så kanske jag kommer ge den en riktig titel också:)

Men som sagt, skriva lite, läsa mycket.

Vad gör ni idag? Denna soliga onsdag, i april:)

Vi hörs senare!