Innehåller positivt svammel, skämt, stjärntecken och absolut noll verklighetsförankring 😀

.

Jag kan absolut vara en tjurig jävel, allt annat vore lögn så det smällde om det, MEN, jag är ändå oftast positiv. Jag brukar kunna hitta de positiva kornen i det mesta.

Jag har en grymt stor portion av galghumor och kan skämta om ALLT, dock inte med Alla, det har jag delvis lärt mig den hårda vägen;) Vissa är extremt känsliga och lättkränkta. När jag är med folk IRL så känner man av det där ganska enkelt, men när man vänder sig till en större mängd, som här, så kör man i blindo, och vissa känner sig väldigt påhoppade. Helt i onödan:)

Ironi är dels svårt att få fram i text, och har man inte sinne för det så är det svårt att fatta:)

Ett exempel på det är alla, i mitt tycke, vansinnigt roliga memes och bilder med text som florerade explosionsartat i början av pandemin.

För att inte tala om alla toapappersskämt:)

Jag vet att det inte går hem hos alla, men jag tycker uppriktigt synd om de som inte kan se det roliga även i det nattsvartaste av mörker. För det finns alltid NÅGOT. Det behöver inte vara svinkul, men att kunna se det lilla guldkornet i en massa skit, det underlättar. Man mår lite bättre när man kan få skratta, det är bevisat i mängder av studier. Det handlar inte om att negligera eller förminska, jag hyser den största respekt för folks känslor, och jag är uppriktigt ledsen för alla de som förlorat någon.

Man kan inte mäta sorg. Ingen kan säga att den sörjer mer eller mindre än någon annan, för det är relativt. Man sörjer olika. Så för att en person väljer att ta till humor i sorgen eller rädslan eller vad det nu kan vara, betyder inte att den människan är ytlig eller känslolös.

Det är bara ett sätt att ta sig an saker på. Andra väljer andra sätt. Inget är rätt och inget är fel.

Att gräva ner mig och deppa är inte min grej. Ett tag, absolut, men det är mer ”Bryt ihop och kom igen för faaan” som gäller.

När det händer jobbiga saker i mitt liv så mår ju jag såklart skit. Vem gör inte det? Det kan vara galet jobbigt under väldigt lång tid, och det kan vara sjukt svårt att se ljuset i tunneln, och att ta till sig att det kommer bli bra, nån gång blir det bra, det är ibland helt omöjligt. Ni sa det till mig när det var jobbigt med min skilsmässa. Jag hör vad du säger men jag har glömt vad du sa, Dannys dänga, är huvudet på spiken:)

Jag hörde, och rent objektivt och intellektuellt så fattade jag vad ni sa, ni var flera som sa att jag skulle komma ur det starkare och att det skulle bli bra, bland annat. Men jag kunde inte för mitt liv känna det, det kändes som jag alltid skulle må så där.

Men jag slutade aldrig skämta. Och det blev ju bra-ish:) Och jag blev starkare:)

Jag är även lösningsfokuserad. Det SKA gå att lösa, på något vis. Kanske inte på det konventionella, eller det PK, eller ens det helt lagliga;) men jag vill hitta en lösning.

Vissa saker går inte att lösa. Vissa saker får man bara acceptera. Då kan man skämta om det i stället:)

.

Ja, och allt detta, alla bokstäver ovan kom sig av att jag hittade några kul saker om Skyttar. Stjärntecknet Skytt, Sagittarius. Mitt stjärntecken 🙂

(Kan det komma sig av att jag googlat vapen på sista tiden tro;)? Google känner en bättre än man vill tro, *s* )

Första – japp. Andra – exakt, tredje – nja, men sen kommer fjärde och där är det ett stort gigantiskt JAAAA:)

Den här under stämmer också onödigt bra:D

Jag som inte tror på sånt här:) men ibland så stämmer det så bra.

Skytten är också väldigt mycket som jag inte alls är. Men jag tycker om mitt stjärntecken. Det är coolare än kräfta och våg till exempel:) Rent utseendemässigt då, och då tänker jag på bilden av skytten som en centaur, hälften människa hälften häst:)

När man tittar på vilka andra stjärntecken man som skytt passar ihop med… så är det ju intressant att notera att han jag levde med i 26 år är …. gissa? 🙂

Jodå, han var Jungfru;)

Men här ser jag det ju svart på vitt, eller tvärtom vitt på svart ( som jag för övrigt blir helt yr i skallen och får migränkänningar av att läsa) så är det en Lejonhanne jag ska leta efter:)

När är man född då? Juli/augusti va? Sommarman, det borde man ju fattat:)

Jag har inget lejon i min familj det vet jag, men däremot en Stenbock, två Oxar, en Tvilling( fast två på riktigt, hehe;) en Kräfta, två Jungfrur, och två Vågar, det blir nio va?

Tror ni på stjärnorna?

Och då menar jag inte hittepå-horoskopen i blaskorna, utan de mer, seriösa? Känns som fel ord:)

Jag köper ju helt och hållet att Månen har inverkan på oss, och har ju tvingats inse att mina sömnlösa nätter alltid hänger ihop med månen, hur mycket jag än vill förneka det;) Jag kanske borde tro mer på stjärnorna, de sitter ju på ungefär samma ställe som månen.

Egentligen så vore det ju rätt fräckt om de HADE sån inverkan på oss att man kan tala om hur en människa är bara genom dennes stjärntecken. Eller nä… kanske inte förresten;)

Jag tror ju på Jultomten, så jag får väl lov att öppna upp för stjärnorna med;)

Nä hörrni, det var inte meningen att köra ett astrologi tjabbel idag, det bara blev:)  Det stod säkert skrivet i stjärnorna…

Och nu ska den här jävla stjärnan gå och sova, det hör man ju:)

Natti natti vi hörs i morgon 🙂