Jag vet inte jag om det är jag eller de som inte kan räkna, med tanke på min dyskalkuli är det väl jag 🙈 Men räkna till sex kan jag. Och jag antar ju någonstans att eftersom jag fått en tid idag, och inte nästa vecka, så har det gått sex veckor idag. Det HAR gått sex veckor sen operationen, en vecka med gips och fem med aircastskalet.

På avdelningen blev jag mottagen av undersköterskan som jag träffat förr, supergullig. Men kanske inte så bra koll:) När hon började med att fråga hur länge skalet skulle vara på så anade jag att det kanske inte skulle av idag, trots allt. Hon ringde kirurgen, som stod och opererade och sa att det skulle sitta på totalt sex veckor. Okey, det beror ju lite på hur man räknar det här:D En plus fem eller sex…? Båda blir sex veckor, men på olika sätt. Men för min del kan jag ha skalet på till nästa år, det gör mig inget. Om det är bra, vill säga. Är det dåligt tar jag av det direkt. Jag frågade om fortsatt plan nu, jag är ju inte sugen på att nästa tisdag bara ta av skalet och sen höfta ihop en egen rehabplan;)

Det visste hon inte men förstod ju att jag ville veta, så vi får väl se vad som händer. Hon sa att hon kunde be Andres ringa upp, men det behövs inte. Jag pratar gärna med honom såklart, men rent krasst är det kanske bättre att han pratar med en sjukgymnast som sen tar sig an mig:) Jag tycker läkare ska få göra det de är bäst på, i hans fall operera, så kan han delegera annat. Jag har ju ibland minne som en guldfisk, så det är inte säkert att jag kommer ihåg det han säger om han ringer:D

Nåväl! Jag har skalet kvar:)

I går mätte jag omkretsen 🙂 Jag har ju nästan ingen vad på höger, och tacksamt nog verkar det inte hänt så mycket med den nu. Det är väl kanske det yttersta beviset på hur taskig muskulatur jag har, tack vara en jäkla K-vitaminspruta 🥵 Det finns inget mer som kan förtvina. Däremot ser det smalare ut än någonsin så jag tror att de former som fanns, alltså en aning till form, är borta. Om jag mäter vaderna på det tjockaste stället så är den normala 37cm, och den ”lilla” 28cm. Däremot har omkretsen ökat en aning över vristen, men det lär bero på svullnaden.

Jag har mätt mig lite överallt på kroppen under många år:) Och kan i och med det konstatera att vissa mått håller sig stadiga, medan andra behöver stramas åt😅 I stort har det inte hänt så mycket… en sanning med modifikation inser jag ju:) Jag har varit gravid åtta gånger, klart som fan att måtten gått upp och ner, men de ligger relativt stadigt. Jag har ökat muskelmassan i och med styrketräningen och då är det helt ok att måtten ökar:) För mig är det viktigt att inte dra iväg åt något håll. Jag har vägt femton kilo mindre än nu, när man ligger på 50 kilo och är 169 lång och inte en petite-person så är det för lite. Jag har vägt femton kilo mer utan att vara gravid och det är definitivt för mycket. Jag skiter i nåt kilo hit eller dit, och nån centimer hit eller dit, för det är oviktigt. Men jag mår inte bra när jag väger för mycket eller för lite 🤷‍♀️ Och lets face it, det går betydligt enklare att gå upp än ner, inte för alla, men för många, mig inkluderat. Ju äldre man blir ju svårare dessutom, det är fan oschysst. Jag har inte alls min vikt där jag vill, det är några kilon för mycket, men just nu skiter jag i det. Det är jul, jag gillar julmust och lussebullar, och julgodis:) och jag kan inte ens träna som jag vill. Som vanligt blir det nya tag nästa år, och nu extra rejäla:)

Idag ska jag i alla fall träna:) Syrran ska på pass så jag hakar på, och hejar lite och går sen och drar lite i hantlarna inne på gymmet. Jag hade tänkt att jag skulle stå och staka för att behålla lite kondis men än så länge har jag inte gjort det, det är ju för jäkla tråkigt alltså;) Kanske idag?

Dagens Mood är annars som Sellman:

Jag ska snart lägga mig och läsa 1984, har inte börjat än, har fått hem Djurfarmen, Som jag behagar, av samma gubbe, och Montaigne essäer, så jag blev överväldigad;) Men nu är det dags!

Vi hörs sen:)