När man gör de här ordförståelsetesterna från högskoleprovet, så har jag, om jag nu får säga det utan att nån tar illa upp, i princip alltid alla rätt. Jag har en bra ordförståelse. Förutom ibland när hjärnan tagit semester;) Jag är också bra på att formulera mig i text. Det har jag ett antal högskolepoäng som bevisar:D Att folk sen inte kan tolka och förstå, det får stå för dem. Jag har råkat ägnat en stund åt att läsa om hur hemsk jag är och hur patetiskt det är att inte ha ett större umgänge än familjen och de hemliga fotbollskillarna, och framför allt så är det ju lika med idioti att skaffa många barn. Jag råkade hamna på Bloggbevakning ja:D Mina ord om Lee togs emot med blandade känslor. Många var ändå väldigt kloka, medan andra måste ägna sig åt verbala spyor över mig, som de ofta inte ens känner till. Ofta står det: ”Jag vet inte ens vem hon är, men fy faaan vilken idiot.” Ok, säger väl ändå mer om dem än om mig, tänker jag.

Jag tänker så här, att ha en syrra som man är så nära som jag är min, det är guld värt. Att ha en syrra som ställer upp i vått och torrt, vad det än gäller oavsett tid på dygnet… En syrra som jag har förbannat roligt med varenda gång vi ses…..Jag ser inte att det skulle vara patetiskt:D Jag har en mamma jag är nära, som jag kan ringa närsomhelst, som jag umgås med och som jag älskar innerligt, det är inte alla som har det. Jag har nio fab kids som jag är nära, som är nära varandra och som jag uppfostrat till empatiska och finfina medmänniskor. Inte illa det heller:D

Mina ”hemliga” fotbollskillar, tja, det är ett tiotal, härliga skitkul killar, mina träningskompisar är lika många ungefär, och sen har vi ju Helen och det gänget som är ett tiotal. Det blir trettio unika individer som jag hänger frekvent med. Lägg till dem några till som jag träffar utan att prata om det, för så kan det också vara 😂 så blir det i alla fall fem-tio personer till. Jag kan inte direkt se att det det skulle vara ett litet patetiskt umgänge. Från olika samhällsklasser, arbeten, med olika läggning, och med olika åsikter så får jag garanterat tillräckligt med inputs. Jag vet att de är galna på den sidan, men när de klagar på att jag är trångsynt och själva kommer med idiotiska påståenden, då måste jag antingen bli sur, eller ironisera lite. Just att man ironiserar är svårt för folk att förstå om man inte är så smart, vilket gör det ännu roligare:) För jag väljer att försöka skratta, men det är ändå lite läskigt vilka snarstuckna taskmörtar det finns. Som garanterat skulle le fint om vi sågs irl.

Jag råkar vara en person som är rak, och som står för mina åsikter. De är inte alltid PK, ganska ofta tvärtom faktiskt, men de är sunda och skadar ingen annan. Förutom de sekundärkränkta då, men ska man verkligen anpassa sig efter dem? Nä. Det tycker jag inte. Jag diskuterar gärna och ändrar mig om jag får bra argument emot mig. Frågar man inget lär man sig inget, och jag kommer alltid fortsätta att fråga, vara nyfiken och ifrågasätta. Det är sunt att göra det:) Jag accepterar alla, som de är, så länge de inte skadar andra.

Jag är klok nog att förstå att alla är olika, men det gäller verkligen inte alla. Många verkar oerhört inskränkta och mainstream men tror själva att de är väldigt unika och/eller frispråkiga och ärliga. Nja😂 Det är inte tufft att vara en tangentbordskrigare med anonymiteten som ett visir. Lite tuffare kanske att våga stå för det…🤷‍♀️

På påståendet att det skulle vara synd om mina barn, om någon, eller alla, skulle komma ut som …tja valfri läggning, för jag kan ju inte acceptera det… Nä, okey. Vi säger så. 🤦‍♀️ Det har så ofta under åren sagts att det är synd om mina barn pga mig. Och jo, om det är elakt att sätta ungarna först så absolut. Om det är synd om dem för att jag alltid funnits hemma, så absolut. Om det är synd om dem för att vi kan diskutera det mesta, ja visst. Och om det är synd om dem för att de inte fått alvedon och skjutsats till förskolan när de varit sjuka, så absolut är det synd om dem. Men inte annars;)

Folk ändå.🤷‍♀️ Jag var med på ett gäng föreläsningar häromdagen, och då pratades det om sånt här. Att det var viktigt att markera emot de som häver ur sig hat. Även det hat som levereras som en bajskorv inlindad i silkespapper, som en av kvinnorna sa;) Det håller jag med om, och det är anledningen till att jag tar upp det och skriver om det. Tyck vad ni vill om det, men jag känner inte att jag är sugen på att bara ruska av mig för att vara till lags. Det är inget försvar, och jag är inte arg, det är en replik på ett uttalande jag inte kan tolerera.

***

Nu ska vi prata om svåra ord, som Prokrastinera som ni säger är ett ord jag ofta använder, medan ynnest inte är det. Jag håller med! Jag älskar ordet Prokrastinera. Nästan lika mycket som Predestinerad som betyder förutbestämd. Det ordet går inte att använda så ofta dessvärre:) Jag älskar ord som är svåra, men ändå inte. Pragmatiskt är ett annat, som jag första gången var tvungen att slå upp, logopeden sa att Corrinda var pragmatiskt när hon var tre år, jag vet inte riktigt vad som avsågs faktiskt;) Pragmatisk är inget favoritord, men det låter ganska kul. Jag har alltid stavat bra, just det känner jag är svårare när jag skriver på tangentbord. Kniper det, så tar jag penna och papper och skriver för hand, så kommer rätt stavning på köpet. Vissa saker stavar jag fel med flit. Som fyfan till exempel, det för att jag gillar hur det uttrycket blir lite annorlunda. Rättstavning var ett favoritämne i skolan och jag gillade att lära mig svåra ord. Som karusell, Kebnekaise och fiskgjuse. Sen läste jag ju vårdkunskap osv och de latinska termerna är roliga. Som tar oss tillbaka till Predestination.😂

I sjuan så hade vi en underbar lärare i religion och kanske historia. Han gav oss en läxa som han skulle förhöra oss på i nian. Alltså två år framåt:) Det var just det ordet. ⬆️Den dagen han kom in i klassrummet, och gick längs med alla bänkar glömmer jag aldrig. Han frågade första personen: ”Jocke, vad betyder Predestination?”

Jag tvivlar på att Jocke kunde det, och antar att läraren teaterviskade: ”Förutbestämmelse”:) Sen frågade han nästa elev: ”Vad heter Förutbestämmelse på latin?” Och så vidare. Sjuan…. Det var inte igår. Men det sitter där lika bergfast som mitt eget namn:) Jag tvivlar på att det finns sådana lärare idag, han gav oss även ”bestraffning” i form av att man fick ”dunkdunk” i skallen om man inte kunde svara;) Oh jag fattar ju att det låter kränkande, men det var precis tvärtom. När han kom och lade ena handen på ens huvud och bankade lätt med den andra samtidigt som han sa något, som predestination exempelvis, för Jocke fick garanterat dunk-dunk den där gången:) så var det med bara värme och vänlighet. Jag tror inte vi hade någon annan lärare som alla älskade, inte på högstadiet.

Ynnest är ett ord jag inte använder irl, så jag blir glad att ni inte tycker jag skriver det heller, det skulle kännas märkligt. Det ordet gillar jag inte ens:)

Idag har jag varit iväg på en sak, som jag kanske, kanske inte berättar för er om. Just idag kändes det för skört. I stället ska jag berätta om dagens träning:D Vi kom dit, samlades och David hade ett illmarigt leende som lovade något jobbigt. Jodå, som uppvärmning idag så lät han oss, fem stycken, bära upp de hantlar som kommit levererade till gymmet:) Han är inte dum han inte, det är annars hans jobb;)

Det är en trappa upp, och den är feldoserad, så sista biten så lutar trappstegen utåt/bakåt och de är branta. Jobbiga att gå i med bara sig själv som vikt liksom. Med en 30 kilos hantel i kartong i famnen var det skitjobbigt;) Hantlarna vägde mellan 12,5 och 30 kilo, och sen var det deras ställning också. Pust:) Det här skulle garanterat vissa protestera mot, förvisso utan större resultat för David är bra på att motivera folk till det mesta;) Men de flesta av oss som tränar med honom är vana vid, och uppskattar hans påhitt:D Det är kul!

Sen fick vi flytta in i andra gymmet och köra ”På mitt initiativ.” Det vill säga hans;) Då kör vi tio repetitioner med en paus i det jobbigaste läget, tills han säger till. Knäböj exempelvis, med vikt under hakan blir då att sjunka ner i runt 90 grader och sitta där tills han säger UPP. Tio gånger:) Gånger tre. Ett gäng olika övningar och det tar som sjutton.

I förrgår satt vi i jägarvila i två minuter, och plankade i två. För några år sen kunde jag knappt sitta i jägarvila tjugo sekunder, och nu är det görbart med två minuter och lite till, det är kul att se progressionen:) Jag har sån träningsvärk att det är plågsamt, och jag kommer ha både huvudvärk och yrsel i morgon men det är ok, jag ska inte göra något annat än skriva. Har en inlämning, men den är klar. Eller jag ska välja ut lite av texten och skicka in inför nästa veckas workshop.

Min masteruppsats har i dagsläget 34 sidor. Av max 50. Jag har en idé om hur jag ska få ihop det. Få se om det håller. Sen är det essän som ska skrivas på också. Jag har ju äntligen vaknat lite ur dvalan från sjukdomar, dvalan pga årstiden är dessvärre kvar, men man kan inte få allt;)

Nä, nu ska jag hoppa i säng, dagen började tidigt. Jag lämnade huset 7.30 vilket är ovanligt. Jag brukar sällan behöva iväg så tidigt även om jag är vaken och uppe, men idag var det ett undantag. Dagen har ilat i ett med olika saker så nu börjar jag blir trött, fast det är min primetime:) Vi hörs alldeles snart igen 😍Natti natti 🙂