Det var med stor sorg i hjärtat som jag i måndags fick reda på att en nära släkting gått bort. En alldeles för ung människa. En person jag tyckt väldigt mycket om under alla år. Som jag känt sen jag var tonåring, men som glidit iväg av olika anledningar de senaste åren. Det är oerhört sorgligt.

Det gör ont att veta att jag aldrig mer kommer få höra rösten eller träffas. När jag körde hem igår så dök den plötsligt bara upp. Jag hörde rösten precis som på riktigt i huvudet. Så som personen alltid sa när hen ringde. Då blev det suddigt och jag var tvungen att blinka bort tårar.

Vi gled iväg åt olika håll för tio år sen. Det är nästan så länge sen vi pratades vid. Tanken har ju alltid varit att man kan ringa ”sen”. Höras ”sen”. Ta tillbaka bekantskapen ”sen”. Och nu är det försent. Det finns inget jäkla sen. Det känns inte alls bra.

Jag ville tända ett ljus i kyrkan. Men den i Norberg hade bara öppet vissa dagar, vissa tider. Det vräkte ner regn också, så i stället så tände jag ett virtuellt ljus på Svenska Kyrkans hemsida.

Det kändes fint ändå.

Jag tänker väldigt mycket på de närmast anhöriga. Kan bara ana hur de känner sig nu. Att förlora någon är fruktansvärt ju, och ännu mer när det är en yngre människa. Som vad jag vet var frisk. Oväntat. Obegripligt.

När jag fick veta så var första reaktionen att det inte är sant. Det kan inte vara sant. Det är omöjligt. Samtidigt så vet jag med min rationella sida att det är så. Men den känslomässiga vägrar ta till sig det. Hur kan det vara så? Det måste vara fel, snart säger någon att det blivit ett missförstånd.

På ett sätt är det kanske enklare när jag inte haft någon kontakt på så länge. Det har blivit ett avstånd. Samtidigt är det otroligt svårt att begripa att det är slut nu. Aldrig mer. Det finns ingen tid kvar.

Givetvis får det mig att tänka. Man borde verkligen ta vara på alla sina vänner, släktingar, bekanta. Ta varje chans att höras och ses. Men så gör man ju inte. Jag tänker att jag måste bli bättre på det. För att det inte ska vara försent en gång till.

Jag kommer att sakna dig ❤️ Ha kul där uppe med änglarna och hälsa pappa när ni ses!