Igår messade syrran:

Jag låg i soffan och käkade jordgubbar och kollade som synes på Masked Singer 😉 noll intresse av Herreys:)

Men. Sen kollade jag. Och slungades tillbaka 40 år i tiden. Jag tror inte att jag är ensam om att ha älskat Herreys i allmänhet och Richard i synnerhet:)

Om jag räknar rätt var jag 14, skulle fylla femton i december och de här killarna träffade mig som en såndär wreckingball. Rakt in i tonårshjärtat❤️

Jag kan inte riktigt komma ihåg att jag var sådär makalöst förälskad i nån artist innan Herreys så det är väl den första kärleken på ett sätt. Eller jo, jag såg Thåström i dokumentären och honom älskade jag ju… och Jon Bon Jovi 🙂 Men vafan, svenska artister då:):)

När jag såg dokumentären om dem igår insåg jag också vilken grej det var. De var ju stora i Europa, och är väl fortfarande rätt ensamma om att ha turnerat i Sovjetunionen. Det är ändå coolt. Idag och med den president de har nu vore det mest ofräscht, men då, med de vindar som blåste då, coolt:)

Jag kan inte helt förklara, men alla känslorna som överväldigade mig igår gjorde mig både glad och nostalgisk:) Jag kände lika intensivt som för 40 år sen. Det är märkligt ändå, hur vissa saker sitter fast:)

Jag minns det här framträdandet väldigt väl. På den tiden kollade ”alla” på melodifestivalen, det var EN omgång här hemma och inte tusen, och Herreys var ju tre snygga killar, självklart föll jag som en fura 🙂 Jag minns också de andra bidragen som jag tyckte var bra, men det fanns ingen tvekan om att Herreys snodde mitt hjärta där och då.

Jag minns hur förvånad jag blev när de började sjunga på engelska i andra versen.

”Mäh?? Sjunger de på engelska nu??” utbrast både jag och mamma, för på den tiden sjöng alla länder på sitt eget språk. Danskarna på danska, polackerna på polska, grekerna på grekiska och … tja ni fattar:) Svenskar på svenska. Men de körde den på engelska efter att de vunnit och jag vet att jag var fett imponerad:)

Här kan ni se vinnarframträdandet, gör det! Och se hur rörd Per är, det hörs Så fint.

I dokumentären berättade Richard att Per hade halkat på väg in, det ser man, men sekunden senare hoppar han ner för trappan som han halkade in bakom så det syns knappt:) Sen blev Richard nervös att Per var så rörd att han skulle glömma att byta språk, så han hojtade ”ENGELSKA!” precis innan Per börjar sjunga Lightning and Thunder:) Det hörs ganska tydligt när man vet. Men jag hade absolut inte hört det förrän nu:) Har heller inte sett framträdandet på 40 år iofs;)

Tror alla som var unga förr minns hur vi fick konsumera musik? Det var till att vänta. På att stora Eurovision sänts för innan dess spelades inga bidrag. På att skivan skulle släppas. På att låtarna skulle spelas på radio. Det var ett jäkla väntande 🙂

Nu öppnar man Spotify, och jadå, jag lyssnar på Herreys sen igår Det här är låtar som sitter i muskelminnet ,och jösses – men det är låtar jag ofta går och trallar på strofer ur. Som ”sitter på ett tåg och tänker på dig” ”Kårar, kalla kårar på min rygg”, och massa andra.

Jag var vid det här laget skapligt inne på hårdrocksspåret, men min musiksmak har alltid varit jäkligt spretig. Jag tycker inte om all slags hårdrock och jag avskyr inte all jazz. Alltså funkade det utmärkt att gilla både Bon Jovi, Gyllene Tider, Guns’n rosens OCH Herreys:)

Då, när jag var 14, tyckte jag Per var så gammal. Tror han var 25, och jag ser ju nu att han var värsta pjuklarven, en liten skit bara. Det slog mig också igår hur jäkla SNYGG han var! Wtf liksom:)

Jag är böjd att så här i efterhand konstatera att han var den stiligaste av dem:) Men då var det främst Richard som fångade mig. Herrgud så förtjust jag var i honom! När de dök upp, fina killar, som dansade synkroniserat och sen dessutom var mormoner … mm, jag hade lätt kunnat konvertera 🙂

Jag minns att vi i skolan fick besök av mormoner, och kanske även Jehovas, men mormoner definitivt, jag har deras Book of mormons, eller vad den kan heta, deras bibel, som jag fick av nån kille. De skickade kanske sina yngsta, snyggaste män som luktade gott av parfym 🙂 Vad vet jag, men jag vet att vi absolut var flera tjejer som … hm, gillade det vi såg Att just Richard sen lämnade det religiösa bakom sig hade ju kunnat ställa till det om man nu gift sig med honom 🙂

Haha, nä, jag skojar. Jag har alltid varit intresserad av olika religioner och kanske främst de här knepiga varianterna, som är udda. Mormoner, amish osv. Kommer inte på fler 😉 men aldrig varit speciellt religös, utan det har mer varit deras olika historier. Jag har haft förbannat bra religionslärare genom hela skoltiden, helt klart.

Vad jag vet får inte kidsen i skolan nu för tiden besök av varken gamla knarkare eller olika församlingar. Kanske därför de är så korkade 😉 Det är bra att få höra från nån med förstahandsinfo hur det är. Hur jobbigt det är att vara beroende av droger, eller hur en frikyrka kan vara.

Nåväl. Jag ser att det kanske ser ut som jag jämställer knarkare med religion och det gör jag inte Men vi hade väldigt mkt folk som kom till skolan och berättade, och jag tror det är kalasbra.

Jag brukar säga att jag fastnar för sångare/sångerskor där det hörs att det är dem. Och det gör det verkligen med Herreys, än idag har jag inga problem att skilja ut vem av dem som sjunger vad. Och deras röster har något unikt som talar om att det är just dem. Älskar det:) Richard pratar ofta i radio ju, och i Norberg har de alltid radio på i ett av servicehusen, och jag känner igen honom på en sekund när jag kommer in där och då lyssnar jag aldrig på radio normalt. Bara i bilen:)

I dokumentären var Anders Tegnér med och pratade, ni vet – musikjournalisten från Okey. Alla minns Okey, eller hur? Han sa att de var på omslaget i varje nummer under hela 1984:) Tror också det var han som sa att Herreys var Europas första pojkband. Och det var de ju! Det är rätt coolt.

Jag har alltid gillat pojkband

Nejmen seriöst, det här kanske blev en aning cheesy, men jag är ju 14 år och tokkär❤️ Idag, i morgon kanske det har gått över 🙂

Jag såg den innan jag gick i säng, och givetvis har jag drömt om dem i natt I dåtid såklart:) och ja de hade vita byxor och färgade skjortor 🙂

Jag har absolut stått i en signeringskö på Domus eller om det var Tempo Många år sen nu men LP-skivan står givetvis kvar i sin back:)

Jag kan däremot inte minnas att jag sett dem live? Det skulle kunna bero på att de turnerade i folkparker och Uppsala hade ingen sån. Eller nån annan anledning, kanske har jag sett dem också men kan inte minnas det. Jag har sett A-ha, på Hovet, och minns inte ett skit av det heller 😉 Och jag är alltid nykter på konsert

På baksidan står det ytterligare en autograf?

Jag minns inte den, men nog ser det ut att stå Willy? Isf är det pappa Herrey:)

Nu har de här herrarna faktiskt släppt ett nytt album! Jag lyssnar nu, blir inte överdrivet imponerad, men skäms inte heller 🙂 och hör absolut vem som sjunger 🙂 Kanske vinner med lite lyssning, eller så håller jag mig helt sonika till det gamla.

Nu ska jag se till så Helen ser den här dokumentären, det var liksom hon och jag som gjorde allt ihop på dåtiden:) Vi delade även förmån för bort hjärtas ömma låga:)

Det är 40 år sen Herreys vann Eurovision. I år är vi värdland för just Eurovision, det är för mkt sammanträffande för att vara riktigt sant. Jag tror att de kommer dyka upp där, och riva av Diggiloo, diggiley, vad tror ni??

Berätta gärna vad ni har för minnen av de här killarna 🙂 Hatade ni, älskade, ryckte på axlarna?

Mina barn skakar på huvudet och frågar vem fan Herreys är. Snark. Som att de vore en, och inte en brödratrio. Jag måste undervisa dem! Det är ju ett stycke nutidshistoria:)

Per Richard och Louis Herrey ❤️

Är det inte lite töntigt att skriva sådana här kommentarer?

Torbjörn tycker inte det. Men det får stå för honom tänker jag. Men kan ändå inte låta bli att undra hur han tror att man kan försörja sig på några få tusenlappar i månaden? Jag har ju knappast en fet inkomst från bidrag. Aldrig haft. Har alltså barnbidrag, thats it. Och i dagsläget är det två. Så om Torbjörn har tips på hur man försörjer sig på det är han välkommen att berätta det ‍🤷🏼‍♀️

Jag är så evinnerligt less på folk som dig, Torbjörn, som kommer med de här taskiga kommentarerna. De är enbart menade att vara just taskiga, och för mig är det obegripligt att man tar sig tiden att vara en jävla surskalle, när man kan välja att vara en härlig människa ist. Jag har fått just den här ”frågan” sen jag började blogga och det är fasen sjutton år sen. Den är oförskämd och plump. Jag bryr mig inte om er inkomst så strunta gärna i min.

Jag fattar att man kan undra, men jag har absolut ingen skyldighet att redovisa min inkomst för er. Om jag lever på ett miljonarv, bidrag eller jobbar och med vad, har ingen med att göra. Om jag inte väljer att dela med mig av det. Det är ju vanligt jäkla hyfs. Var vänliga och respektera det.

Svaret på om man blir rik på barnbidrag när man har många barn vet nog alla om de bara tänker efter. För barn är långt ifrån gratis. Alltså LÅNGT IFRÅN. Idag har jag sex barn som bor hemma och två barnbidrag. Do the fucking math ‍🤷🏼‍♀️

Torbjörn och hans gelikar kanske skaffat barn för att tjäna pengar i form av bidrag, men jag har skaffat vartenda ett av mina barn för att jag älskar barn ❤️ Jag älskar livet med barn. Jag älskar att vara mamma. Jag älskar min fantastiska familj. Jag skulle ha skaffat alla nio även om det inte funnits barnbidrag.

Jag vet att det är svårt för vissa att fatta, men det är inte mitt problem. Det låter mer som ett Du-problem än ett jag-problem kan man säga. Dessutom, Torbjörn är inte en direkt flitigt kommentator här, men när han väl får för sig att ta sig tiden att skriva några ord så väljer han att nypa till där han tror det ska kännas. ‍

Det gör det inte, jag är inte orolig, men något som absolut skrämmer mig – det är tanken på att alla barnen kommer flytta, och jag kommer bli ensam en dag. Det gör ont, på riktigt. Det finns de som tycker det är skönt när kidsen flyttar men dit hör inte jag. Jag skulle helst se att vi alla bodde i samma hus, kanske i olika lägenheter men samlades för middag och häng. Lite som ett klassiskt kollektiv. Det skulle jag älska!

För jag har som sagt, skaffat mina barn för att jag ville ha dem, för att jag älskar dem och tycker väldigt mkt om att vara med dem. Till skillnad från folk som Torbjörn

Jag tycker att folk som dig, Torbjörn, är patetiska och felvaggade. Men jag går inte runt och säger det högt, för jag är bättre uppfostrad än så. Du borde fundera på att ta lärdom av sådana som mig

Ha en fin helg, du verkar behöva det.

Och till er som nu känner ett omättligt begär att skriva typ: jo, ja, fattar, men … och sen ändå fråga eller konstatera något – don’t

Jag respekterar er, jag hoppas det är ömsesidigt

Jag vet inte när jag mådde så bra i kroppen sist, men det är något speciellt med att få solsken som värmer hela vägen in till skelettet:) Sen har jag träningsvärk, men det är ju mitt normala.

Kan det vara all frisk luft som gör att jag är stendött? Pollen? Kanske ska äta lite allergitabletter och se om det blir bättre, eller så låter jag bli, och går och lägger mig vid nio, det funkar ju:D

Idag har jag ägnat mig åt lite av varje, men det är en konstig vecka det här! Mina killar var lediga från skolan måndag, tisdag och onsdag, och sen är det ju bara två dagar kvar, vilket blir svårt att fatta. Man kan tro att jag är helt korkad vad det gäller att hålla reda på dagar, det är jag inte;) Men jag har ju inga fasta tider, mer än deadlines, och de kan vara på en lördag likaväl som en måndag. Mina tider är väldigt flexibla. När ungarnas skoltider är annorlunda mot vanliga veckor blir det lite kaos i tänkandet, och det brukar hänga kvar ett tag.

Nu är det inte bara jag som haft svårt, alla jag pratat med är fel i tiden. Tack och lov.

Vi åkte iväg och tränade på eftermiddagen, ett pass i gymmet med Alex och det var som alltid tufft. Han är jäkligt bra, gillar när det är stenhårt och även om man ju såklart får ta det i sin egen takt så är det härligt med nån som pushar. Han hade fokus överkropp idag och jag är som alltid rädd om mina axlar, jag får ju så lätt migrän. Men idag TROR jag, det visar sig i morgon, att det inte var nån fara. Det var inga pressar över huvudet, vilket brukar vara det som är värst. Vi avslutade med att stå i planka hela gruppen och rulla en boll mellan oss, den som gav upp först fick göra tio armhävningar. Fast det innebär ju såklart att alla gör det. Alex klockade oss till 1,5 minut, och det kändes inte ens jobbigt. Jag vet att jag är stabil i planka, det har tagit tid och jag har fått träna upp det efter alla graviditeter, men nu är det aldrig jag som ger upp först:D David brukar tvinga ner oss i två minuter och det är inga problem, skakar lite i axlarna men stabil för övrigt.

Idag stod vi på händerna i stället för armbågarna, vilket gör att handederna tar mer stryk, och de är inte min starkaste kroppsdel men det går fint.

I morgon blir det cirkelfys, det ser jag fram emot:)

Det är alltså fredag i morgon, vilket känns rätt najs. Nästa vecka är det ju Kristi Himmelsfärd, och det innebär ännu mer lediga dagar och problem med tiden. Då ska vi ut med vagnen, eller den ska till campingen och ställas upp för säsongen:)

Det ser jag också fram emot! Just nu luktar den målarfärg men det går väl över hoppas jag, och den blir väldigt fin. Vi siktar på att köra dit den på torsdag, och har då fredag och halva lördag på oss om det blir uselt väder. Men planen är torsdag.

Jag älskar min husvagn och jag älskar Norberg, jag får lite kommentarer om att jag gnäller om det, och det gör jag:) Men det innebär inte att jag inte vill vara där. Tvärtom. Men det är jobbigt och drygt med saker som inte funkar optimalt, som folk som ska krångla och vara fyrkantiga exempelvis. Eller bara gnälliga för att jag inte klipper gräset med nagelsax var tredje dag;)

Jag skulle också önska mig mer vuxet sällskap där, för det blir gärna lite ensamt. Men, jag gillar mitt eget sällskap så det är ändå ok:D I sommar hoppas jag på att min fot går med på att promenera som vanligt, för i somras var det plågsamt. Jag stukade ju foten för ganska precis ett år sen, och det är fortfarande inte bra. Herregud alltså. Jag frågade här efter typ två dagar när jag ledsnat på att ha ont, och då sa några av er att det kan ta ett år eller så, och jag kände : Aldrig! Det går jag inte med på. Men där hade jag noll möjlighet att påverka, jag har haft riktigt ont till och från. I tisdags promenerade vi till och från majbrasan och i onsdags hade jag en stelare och öm fotled. Nu har jag iaf fattat att det blir bättre om jag lindar, så det går att preppa.

Vackra vårkvällar:)

Nåväl, nu ska jag invänta min äldste son för att sen se The Walking Dead. Den serien kryper under skinnet på mig, och jag funderar jätteofta över den. Idag på träningen låg jag och gjorde situps och tänkte på hur kvicktänkt Rick ändå var som högg av det där benet innan zombiegiftet tog över. Mmm, så är det. Jag drömmer om zombies också och förstår exakt hur Corrinda kände det när hon drömde att det var zombies överallt och att jag var uppkäkad. Jag analyserar, vilket ju är något jag normalt ogillar, men här går det inte att undvika:) Zombies är enkla att särskilja från de levande, vilket gör det enkelt att veta vem som är farlig, det är bra. Mindre bra är ju att folk i utsatta lägen kan bete sig som skitstövlar så i stället för att jobba tillsammans motarbetar man och vill döda för sin egen benefit.

Ja, ni hör ju, helt uppslukad:)

Igår komRobban hem, och sen drog han iväg igen, så då fick jag sitta där med min abstinens;)

Nu ska jag se om jag hinner se Robinson innan, vi hörs snart 🙂

Och nåt ännu bättre – vi har sol och värme 🥳🤗☀️

Ä n t l i g e n ! !

Igår på sista april, eller valborg som icke boende i Uppsala kanske föredrar, strålade solen. Jag som aldrig orkar planera nåt på dagen och dessutom inte gillar så mycket folk på ett och samma ställe, håller mig gärna hemma. Skyller på jourtjänstgörande mamma:)

Men hade bokat in en tid hos självaste polisen för att göra ett internationellt id till Jordan:) Som vanligt inser jag att jag behöver ha den andre förälderns tillstånd, och som vanligt blir jag irriterad. Jag menar, det hade varit så mkt enklare om jag bara fått ensam vårdnad. Med facit i handen så misstänker jag att till och med hans advokat hade tyckt det var det klokaste. Det är ju egentligen inte klokt att man inte får ensam vårdnad om inte den andra föräldern vill ha barnet boende hos sig, åtminstone varannan helg eller liknande, man skulle kunna tänka sig en enkel procent. Men nej då, så funkar det inte. Och fast barnen träffar honom typ aldrig så behövs hans godkännande på saker och ting. Oftast skiter jag i det, är det nåt med skolan så får de själva kontakta honom, men sånt här är svårt att strunta i. Om jag inte slår mig in på brottets bana och börjar med urkundsförfalskning. Och det är han inte värd 😉

Nåväl, det gick fint, vi fick vänta bra länge trots en bokad tid, men det är ju som det är. Sen åkte vi hemåt och jag försökte få besked vilka av kidsen som ville med och se en majbrasa. Novalie och hennes kille var på stan, Loppan och hennes också, och Trixie var här hemma med kompisar, medan Jordan åkte till en kompis och sen drog Jamie också. Jaha, så då blev det jag och syrran då 😂 Samma som förra året, men nu åkte vi till Jimpa först och fick middag, sen travade vi därifrån till deras fina firande i Storvreta. Jag hittar absolut inte där, hade ingen aning om att de hade så fint. Men det var det!

Både massa mat och fika, lekar och kanoter:)

Och eld:)

Utan en kase fattar inte jag att vi klivit in i maj.

De här åren som det är eldförbud och eller pandemier och skit, har jag haft svårare att tidsbestämma saker. Normalt vet man om det är före eller efter påsk/valborg/midsommar osv, men de åren känns som nån slags degig gegga.

Men nu är det vår!

Idag har solen också strålat och jag har varit ute hela dagen. Underbart! Jimpa hjälper mig i husvagnen, eller – han jobbar i husvagnen och jag hejar på 😂 samt gör annat. Idag rensade jag rabatter och skar bort massor av gräs mellan plattorna. Inte ens halvfärdigt. Jäkla göra, jag har ont i fingrarna nu:)

Min jäkla vindsnurra … vad heter det? Tvättvinda? Men den iaf, har rostat och gått av nere i fästet, så jag vet inte om jag kan få till den, eller så skiter jag bara i den? Det kan bli så, jag har en på baksidan som garanterat är sunkigare än sunkigast, tusen år gammal men den har en betonggjuten fot iaf. Men där hänger jag absolut aldrig tvätt. Jag är aldrig på baksidan.

Jaja.

Sen bad Robban mig igår att laga mat på köttfärsen han köpt, och potatisen och alla andra ingredienser. Han slutar ju sent och det tar tid att göra köttbullar och potatismos med gräddsås från grunden. Typ 2,5 jävla timmar kan jag meddela 😂

Förbannat gott dock! Så vi får se vad han säger, han rullade in nu. Klockan 22.11.

Jag misstänker att det får godkänt men med lite premisser. Typ, du hade kunnat göra si eller så;)

Men det är ok.

Sen tog det mig en timme att städa köket också, herregud inte konstigt att man anlitat Mamma Scan och Felix och Blå Band 🙂

Hoppas att ni alla hade en fin första maj🌸

Nu kör vi lång het sommar – ok:)