Jag har haft en rätt busy vecka, trots att jag inte gjort så mycket:) Jag går ju inte på helfart än efter operationen och får inte heller träna, så jag har eoner av tid över. Men ändå inte. Det är så knepigt det här med tid, helt klart. Jag har inte bråttom, jag trivs med det här påtvingade lugnet:) Det läkarna har sagt är ingen fysisk ansträngning på fyra veckor, och då lyder jag. De har sagt att gördeln och cykelbyxorna ska vara på minst fyra veckor, men gärna både fem och sex. ”Så länge du orkar.” Så då blir det minst sju:) Jag trivs med det också, det är tajt som satan men det innebär ju att man känner sig tajt också:D Inget som rör sig och för första gången på många år känner jag mig petite;) Jag äter mycket mindre och har gått ner fyra kilo, nästan fem. Då sög de ut 1200 ml fett och vätska men förde tillbaka 230ml. Direkt efter operationen hade jag gått upp ett kilo också, antagligen svullnad och vätska.

Ja, jag har tvärkoll på både vågen och måtten:D Ni har helt rätt. Det har jag haft sen jag en gång på nittiotalet började styrketräna, sen har det hängt med. Antecknat på ett gammalt reklamblad för nån resebyrå, och sedermera vanliga A4 i en plastficka:D Det är intressant att se, och för hälsans skull är det viktigt att ha koll. Jag har legat mellan 60-69 kilo sen jag var i 20-årsåldern. Mer efter graviditeter såklart, och som minst i en period när jag var som sämst i emetofobin, då var jag långt under 60. Vikten jag trivs bäst på är mellan 62-64 kilo. Beroende på hur muskulös jag är, riktigt vältränad innebär ofta några kilo mer. Sista åren har jag haft baktanken i huvudet att jag måste ha lite extra fett för att kunna göra den här transplantationen. Inte helt smart för då har jag också tillåtit mig att dra iväg. Och som en inte helt kul surprise så funkar inte kroppen riktigt lika efter 50, det är så mycket svårare att gå ner i vikt än förr. Jävla skit. Extra fett behövs inte heller, men det var en finfin ursäkt för mig själv.

Nu fick jag en kickstart och en ”ny chans” vilket egentligen är helt fel uttryckt. Men när jag nu blev av med lite fett över flank och lår är det ju råkorkat att inte ta emot gratisskjutsen:)

Igår hade vi kalas för höstbarnen, och för första gången sen operationen så käkade jag massa onyttigheter. Och sen mådde jag så grönjävligt illa;)

Trixie gjorde en äppelcheesecake med kolaäpplen till. De anas i skålen i bakgrunden. Egentligen skulle de vara på kakan men eftersom inte alla tycker om det la hon det på sidan om. Hon dekorerade öven med krossade digestion men det missade jag fota:)

Syrran bakade en rödavinbärskakaka som också var otroligt god! Lite knäckig sådär:)

Och mitt bidrag var en äppelpaj a la Farmor Anka, med pajdeg under, sen fylld med massor av äpplen stekta i smör, socker och kanel, och så ett lock över.

Jag har fyra höstbarn, det är Jordan, Lovelia, Patricia och Trixie och vi brukar slå ihop deras kalas till ett. Ibland skjuts det upp och det blir sjukdomar och elände och nåt år hade vi kalaset första advent;) Men i år fick vi till det redan nu:)

Det är alltid mysigt att samlas, alla barnen minus Robban som jobbar och Corrinda som bor i andra änden av Sverige, mamma, syrran, respektive och en massa fika, whats not to like:) Vi hade det hur trevligt som helst, och vet ni? Vi har bestämt en sak:)

I år ska vi ha Secret Santa!! Känns helt galet läskigt och rätt coolt, vi som brukar har massor av julklappar:) Men det är verkligen så att man byter pengar med varandra, och även om det är kul så är det också en ohemult massa jobb. Jag älskar julklappar, men det tar evigheter att åka runt och införskaffa dem, plus att det ruinerar en. Så när ungarna började prata om det här i somras lät det ändå lite lockande. Efter att vi har diskuterat det i omgångar så har vi nu bestämt oss för att testa i år, blir det inte kul så ändrar vi till nästa jul.

Vårt upplägg är som följer. De minsta barnen som inte tjänar egna pengar får julklappar ”som vanligt”, det är Jack, Jamie, Jordan och Lovelia. Resten, vi blir elva stycken, får en person som man ska köpa en, eller flera julklappar till, för summan av 800kr. Men eftersom syrran och jag tyckte det var astrist med bara en julklapp:D så förslog vi att man också ska köpa för max 50kr till varje. Det kan med fördel hittas second hand, eller tillverkas själv, det behöver inte vara en faktiskt summa utan den kan vara uppskattad också, men ungefär. Så då blir det 800+500 för elva personer, det är en spottstyver av vad jag lagt ut förr. Plus till de fyra minsta då. Jag vill ju helst ge vart och ett av mina barn både månen och en halv miljon men tills jag blir rik som ett troll får det vänta:)

Är det någon av er som kört det här?

Vi skrev in allas mail på en hemsida, med undantag för att de som är par ska köpa till varandra, och sen fördelar datorn vem man har fått att köpa till. Jag håller ju på att spricka och vill genast berätta vem jag har fått:D DET kommer bli min stora svårighet, att vara tyst fram till jul.

Det blir nog kul! Det känns kul just nu i af. Tanken är sen också att vi ska kunna ha mer aktiviteter ihop under julen, som att fika, glöggmingla, pyssla, baka pepparkakor osv. Som det varit i många år nu så har jag mer eller mindre varit ute och handlat varenda jäkla ledig sekund av hela december och det har varit oerhört stressande.Har jag inte handlat har jag panikstädat:D

Bara tanken på att det är jul snart ger mig stora skälvan, det var ju jul nyss!

Nu kom Robban, han var en räddande ängel nyss och lånade ut sitt PS5 till en lillebror som var ledsen, och nu är det dags för lite Breaking Bad:D

Vi hörs:)