Reklam och annonslänk för Nordic Feel

Idag tänkte jag tipsa er om lite hårprodukter jag använder. Alla som sett en bild på mig vet ju att jag har ganska så mycket av den varan, alltså hår, på huvudet:) Och alla som sett mina döttrar inser att det här är familjen Hårfager:) Även mina söner har massvis och det växer som ogräs. Knappt har man hunnit klippa så är det för långt.

Jag gillar att vara så basic som möjligt i det mesta, med lite inslag av lyx och ibland intensiva behandlingar. Jag tvättar håret när det behövs, och det kan vara allt från en gång i veckan till varje dag beroende på vad jag gör, vilket väder det är och lite sånt. Något jag absolut inte kan stå ut med är lukten av smutsigt hår, varken på mig eller andra, det är en lukt som får det att vända sig i magen. Jag kan resa mig upp från soffan och gå och tvätta håret direkt om jag känner att håret är så smutsigt att det snart börjar lukta, även om det i ärlighetens namn sällan händer:D

Jag tvättar håret med helt vanligt schampo från valfri butik, jag har i perioder använt svindyrt salongsschampo också men ser ärligt talat ingen skillnad. Dessutom är alla salongsschampon så specificerade, för torrt, färgat, slingat, fett osv. Jag har en hel familj att köpa till så det måste funka på alla liksom:) Jag använder därför vanligt schampo men lägger till andra produkter.

Däremot så älskar jag att ibland använda ett riktigt lyxigt schampo, det är ju inte fel såklart, och mellan varven kör jag en rejält bra inpackning, eller hårmask som det verkar heta nu för tiden:) Den här från Moroccan Oil är bäst.

Man använder den nån gång i veckan när man känner att håret behöver en boost, låter den sitta i 5-7 minuter och sen är håret back on track:)

För övrigt är allt jag testat någonsin från Maroccan Oil suveränt. Jag ska visa er vilka produkter jag alltid har hemma, utan dem känner jag mig inte hel:)

Håroljan eller MoroccanOil Treatment, har jag alltid i håret efter tvätt, tar några pumptag, för jag köper alltid den större flaskan och har en pump till, gnuggar mellan händerna så den blir varm och sen drar jag med händerna över längderna, och kramar in lite extra i topparna ♥Guld för håret.

Det här är den minsta flaskan, den räcker länge den med, men jag gillar verkligen att ha pumpen. Dock finns den mindre alltid i min necessär:) Just nu överallt i den faktiskt för nån, vet ej vem det kan ha varit jag:) har inte skruvat på korken och sen lagt den upp och ner så det har läckt ut… det är inte bra.

Borsten är, har jag upptäckt, hela familjens favorit. Jag kunde inte för mitt liv begripa varför det alltid var så mkt hår på den, trots att jag alltid tar bort efter varje gång jag använt den….

Visade sig att alla älskade den, och blev skitsura när jag gömde undan den:D

Den är den bästa borste jag haft, och jag har haft långt hår i hela mitt liv. Den reder ut, men sliter inte i håret överhuvudtaget. Den är i nåt keramisk material som ska förkorta torktiden men mitt hår torkar på en kvart så det kan jag inte uttala mig om:) En kul sak dock, nu när jag läste om den så såg jag att det stod att den innehåller en sektionssticka för att dela upp håret, som förvaras i handtaget… och ja:D Det har den visst:)

Det hade jag ingen aning om:) men jag har heller aldrig vetat att man behöver ha en sektionssticka.

De få gånger jag använder värme i håret så använde jag mer än gärna den här värmeskyddssprayen, Perfect defense

Den sprayar man i håret innan man fönar eller stylar med värme så skyddas håret, och återfuktar också samtidigt. Svinbra!

OM jag av någon anledning inte använder håroljan efter tvätt så använder jag alltid ett Leave-in-balsam

Den här är såklart bra, men vill. man ha ett billigare alternativ så gillar jag den här från L`Oréal mycket!

Mitt hår blir gärna elektriskt, speciellt så här års och utan olja eller leave-in balsam får jag stötar av allt:D

 

Om man är begåvad med lockigt hår, vilket är min dröm såklart eftersom jag inte har minsta lock, så kan det vara en bra investering att skaffa sig produkter för att hjälpa lockarna att bli definierade för att slippa rufset. Lovelia har de finaste lockarna, och använder hon den här Curl Defining Cream  är de så vackra.

Hon tycker dock att det tar alldeles för mycket tid att hålla på med håret, hon har ju tjockt och mycket också, så hon gör det väldigt sällan. Men resultatet är grymt.

Mitt hår är tungt och platt, ungefär noll volym naturligt;) Patricia lärde mig att jag ska använda en texturspray och de gånger jag har tid och lust så blir ju resultatet väldigt bra.

Det här är en bra texturespray

 

Det här är en rootboost från favoriten

De funkar ungefär på samma sätt, man sprayar vid hårrötterna och fluffar upp med fingrarna eller fön för mer volym. Texturespray är också superbra om man ska skapa en uppsatt frisyr, då kan man spraya hela håret eller slinga för slinga när man jobbar för att få det att hålla fint.

Som sagt, alla produkter från Moroccan Oil är suveräna, så kika in på hela deras sortiment.

Ett annat märke som jag alltid vill ha hemma, är Olaplex.

Den här

Det är en hemmabehandling som djupreparerar, skyddar och stärker håret. Funkar på alla hår, och det finns mängder av andra produkter som är grymma från Olaplex, lite beroende på vad man har för önskemål. Den här har man i rent hår, och minst tio minuter, jag har den i några timmar:)  Den är min räddning när håret är katastrof.

En annan sak jag upptäckte av en slump, är att man kan ha Aloe vera i håret. Givetvis finns det i massor av schampon, men den här Aloe Veran, kommer från Holika Holika och den här soothing gel en är  g r y m! Jag får köpa nya hela tiden för alla barnen håller helt med. Bra på allt, passar alla hudtyper, barn som vuxen, den är svalkande om man exempelvis bränt sig i solen, och återfuktande. Jag körde den här i håret förra vintern, och det visade sig vara suveränt. Det står att man kan ha den på splittrade toppar, men jag hade den i hårbotten:) När det blir kallt så får jag ibland kli i hårbotten, som inte vill ge sig, det är exakt samma känsla som när man är så där extremtorr på kroppen. Man vill bara smörja in sig med den fetaste kräm man har. Men i håret funkar det ju inte så bra med en fet kräm… Jag drog i det här i hårbotten en kväll, tänkte att jag får duscha ur det i morgon, men döm omen förvåning när jag vaknade och håret var som en dröm!

Mjukt, fräscht och doftade svagt av aloe. Jag upprepade proceduren tre kvällar i rad och behövde inte ens fundera på att tvätta håret:) Det såg nytvättat ut och det betedde sig och luktade så också. Sen gick allt kli över, tack så mycket. Nu börjar det bli kallt ute igen, och all hud torkar ut, så jag har preppat med ny stor flaska:)

Perfekt när man kan ha samma produkt på flera ställen:)

När det kommer till stylingverktyg så har vi det mesta hemma, vissa av tjejerna plattar håret, andra lockar det och några fönar bara. Under åren har jag köpt shitloads av olika och de flesta har sen övergivits och hamnat i lådan i hallen där alla får använda det.

Den här borsten som samtidigt plattar håret gillar jag mycket.

Mitt hår torkar ju som sagt snabbt, men om jag vill ha det plattare, men ändå med volymen kvar, så använder jag den här. Då när håret är lätt fuktigt fortfarande, det tycker jag ger bäst resultat, men även på helt torrt hår blir det plattare. Och det blir inget frizz som det kan bli av hårfönen. Den värms upp snabbt och är lika enkel att använda som en vanlig borste.

Jamen jag har säkert glömt nåt nu, jag använder inte alla produkter samtidigt såklart, men alltid några.

Ni hittar hela NordicFeel här, och de har jäkligt fina erbjudanden nu!

Pust, ganska nyligen hemkommen från mamma där vi slagit in paket till ungarnas adventskalendrar:) Det blir 216 paket totalt tror jag, och ja, barnen är stora nu men vad spelar det för roll? Klart de ska få ha sin adventskalendrar!

När man får egna barn så får kalendern övergå till barnet, får man fler barn får de lösa det hur de vill men vi kommer inte göra mer än en kalender vardera till mina nio barn. Jack får alltså Janelles, och hon blir utan:)

Många upprepningar av ordet kalender blev det:D

Jag var ju ute i går kväll och det var trevligt. Jag gillar trubadur-Lasse mer än Dj-snubben, för det är roligare att lyssna på en kille som spelar och sjunger än en som flippar med Cd-skivor. I min värld så är inte en DJ speciellt intressant och jag har så svårt för att begripa mig på att det blivit en sån jäkla hype runt dem… Men det här med Kejsarens nya kläder finns lite överallt;)

Att hänga på DogBar har blivit som att hänga i sitt eget vardagsrum, det är hemtrevligt och mysigt, och fullt med trevligt folk. Jag har ett svagt minne dock av att en tjej blev svinförbannad på mig när vi gick ut för att gå hem, jag fick en jäkligt orättvis avhyvling helt ur det blå, som jag såklart svarade på, och bad henne skrattande att hålla truten. Då blev hon ju ännu mer förbannad och jag blev arg för vem är hon att komma här och vara arg när jag inte ens sett henne tidigare? Jag är inte bra på att vika ner mig, nej. Men tjejer som blir förbannade på mig utan anledning kan dra åt skogen. Snubbar med såklart men det händer typ aldrig.

Vi fick skjuts hem av nån kompis till Helen, kanske var det hon var sur över förresten? Väldigt najs iaf att bli avlämnad utanför grinden i stället för att behöva åka buss. Hemma satt Robban uppe och kollade på nåt på YouTube om gamla tv-spel tror jag. Totalt ointressant men jag slog mig ner en stund och så satt vi och småsnackade tills jag ledsnade på förklaringar om tv-spel och gick och la mig:D Vaknade med det där berömda rycket några timmar senare av att något ramlade i golvet. Vad vet jag inte för det fanns inget inne hos mig, men det kanske var ute eller i nån annans rum. Pulsen skenade ju så sen kunde jag inte somna om utan låg där och vred mig. Svettades och fick skala av två av de tre lagren jag började med. Rummet är litet och elementet är avslaget så det är kallt när man lägger sig vilket är superskönt, men då krävs många täcken. Sen får man skala:) Jag lyckades somna om till sist, lite mer än två, tre timmar sömn behöver man ju, och då var de flesta uppe. Eller tja, jag vet att Novalie var uppe för hon satt i köket, men resten sov kanske.

Jag duschade och käkade frukost, tog sen med mig kaffet in till sängen igen, kröp upp med datorn i knät och skrev min 1000-ords historia, lämnade in den och sen var det nästan dags att åka till mamma. Det hade börjat regna när jag stod ute och väntade på syrran, och nu har det smält undan ordentligt. Så onödigt! Det var fint ute, snön gör det ju ljusare och man blir lite piggare.

Mamma bjöd på mat och det var supergott. Kalops, jag tycker ordet är otrevligt och har av den enda anledningen haft svårt för det, jag vet det är jättekonstigt. Det är ju supergott:)

I morgon ska vi upp och träna, sen kommer Jimpa och en kompis och ska hjälpa mig med saker som bråkar, och där i mellan ska jag hinna med massa andra saker också. Nu ska jag gå ner i tvättstugan och hämta upp tvätt. Jag sa väl att min tvättmaskin uppe lagt av? Jag är så irriterad över det. Den har aldrig varit speciellt bra, det är en tvätt och tork, kombinerad och tvätten blir alldeles luddig. Svarta kläder går inte att tvätta alls om man inte vill ägna ganska lång tid åt att ludda av dem sen. Den är ganska många år nu, men inte använd speciellt mycket, men mer än tillräckligt för att jag ska ha vant mig vid att ha en här uppe. Nere får jag sällan tillträde eftersom det alltid är nån annan som tvättar;) Jag tänker att jag ska leta på MarketPlace edyl, efter en ”ny”. Och då är frågan, ska jag ha en tvätt och tork igen, eller en tvätt och en tork? Jag har plats att ställa dem ovanpå varandra, men då försvinner den enda ytan jag har i hela badrummet att lägga saker på. Iofs så är den enda som lägger saker där jag, och det är mina kläder i högar, så det skulle ju ta bort ett fult inslag. Jag har några olika lösningar jag funderar på, går runt och stöter och blöter och behöver bolla med folk. Tills dess så får jag lov att gå ner med tvätten och tvätta nere.

Jaja. Jösses:)

Nu ska jag sova, så hörs vi snart:) Natti natti:)

God lördag 🙂

Jag har precis vinkat av Janelle och Simon, Jack, Jamie och Axel (Lovelias pojkvän) som åkte iväg till pulkabacken:) Jag åberopade mammornas första budord när det kommer till barnbarn – man tar det man vill och struntar i resten;) Haha, näää, men jag har inte varken tid eller lust att åka pulka just nu. Jag har en uppgift i skolan som jag är sen med som måste skrivas, och som fick skjutas upp pga jobb som måste in. Sen behöver jag göra en massa annat också innan jag senare i kväll ska träffa Helen för att gå på nåt slags 80-tals disco DJ grej.

Vi var ute på DogBar igår och lyssnade på Lasse som trubadurade och i ett svagt ögonblick så sa jag ja till en dubbelkväll:D

Inte så svårövertalad när det kommer till att ha kul, varför ska man vara det? Men jag är tveskam, sist spelade den här killen, i mitt tycke, enbart värdelösa 80-talslåtar som jag inte ens kände igen. Han körde massa gubbrock, som jag har jävligt svårt för. Men Helen var bestämd med att det var bara den gången, sen har han varit bättre, så jag hoppas på det. Oavsett så är min tanke att kvällen ska bli lugn och fin för jag ska slå in paket till kalendrarna i morgon med mamma och syrran. Jag har varken tid eller lust att vara bakfull. Men grejen är ju, att varenda gång jag har de tankarna så blir det en svinkul kväll som man aldrig vill ska ta slut:D  Nu måste man åka buss hem, och då går sista strax efter två, så man få oavsett åka hem tidigare. Blir inga hemkomster klockan halv fem ett tag framöver nu:)

Kanske när Robban har ”ledigt” från glassbilsjobbet, de stänger under december och januari, då brukar han ju gärna hämta oss. Jag försöker få med honom ut en kväll, men han avböjer vänligt men bestämt:D Fattar inte varför;)

Men men, nu ska jag alltså författa ihop en liten berättelse om 1000 ord på tema Skräck. Jag har inga uppslag alls, och alldeles för mycket annat runt om som stör så jag misstänker att jag kommer bli ännu senare. Det är inte alls ok i min värld, läraren säger att det gör inget nån gång, men för min egen skull är det värdelöst. Jag hatar att inte hinna med det jag åtagit mig. Skräck är inte min favoritgenre, det heller. Alltså i den bemärkelsen att man renodlat skriver skräck, jag har det alltid med i mina historier på ett eller annat sätt, men utan att det är i fokus. Tex så är det ju skräck att få sina njurar stulna;) Men det är ju vad som gör den här kursen så jäkla kul, att man utmanas i genrer man inte tänkt på, och som vi fått en föreläsning om. Jag har lärt mig så mycket:)

Vintern kom ju på besök här, det ska regna och bli 6+ i morgon typ, men just nu är det runt -3, och knädjup snö. Tydligen fick Uppsala nästan mest snö i hela landet och det märks. Det är oerhört vackert.

Sen kan man ju ha en hel del att önska om snöröjningen. Så här är det, alla våra pengar i Uppsala går till den planerade spårvägen. Det märks. Politikerna säger att den ska kosta 6 miljarder, men redan nu har miljarder rullat ut i allt för-arbete. UNT, vår lokaltidning, estimerade den faktiskt kostnaden till över 20 miljarder. I jämförelse vill staten skjuta till EN miljard för att få ordning på sjukvården i Sverige. Och vi ska bygga spårväg, EN linje som betjänar ett fåtal, och pga det får övriga snåla in på  allt, även säkerhet och framkomlighet.

Förra året var snöröjningen under all kritik, vilket fick den här konsekvensen:

Man kan ju undra hur mycket det finns budgeterat för snö, när förra årets budget var slut innan jul?

Jag begriper inte det här, för förr funkade det, och jag säger det inte bara för att jag är en gammal jävla huggsnok, utan för att det är sant. Nu för tiden funkar inget, bussarna ställdes in helt för att de inte kunde köra pga dålig röjda vägar och det är som vanligt nu. Jag har åkt buss mkt i mina dagar, dagligen, och det har aldrig ställts in, förrän för några år sen. Det innebär att man som privatperson måste ut och halka runt när de ber om att man ska stanna hemma, eftersom man måste få hem barnen från skolan. Det är ju rimligen bättre att yrkeschaufförer kör, som troligen har vanan och kunskapen. Nu berättade en kompis att de kört med ledade långbussar, de linjer som sen började köra, och då är ju frågan ett stort BUT WHY??? Rimligen är det ännu svårare att köra i halka med en ledbuss än en kort?

Alltså, nej. Jag hatar den här stans styre, det är bara så. De är usla på allt. Och att inte ta till sig att det kommer alltid snö, och när det gör det så tenderar den att komma massor på en gång, så det behövs både budget och beredskap. Inte att vänta in i  det sista för kanske, som av en magiskt spösnurr, så kommer all snö gå upp i rök.

Fö är Rafael Waters också på min shitlist, ganska nära Pelling som är i topp. Så mkt dumt som kommer från den snubben att man blir mörkrädd.

Jag var tvungen att åka in till stan igår, för att följa med Jamie till tandläkaren, och möttes av osandade, ishala trottoarer.

Bara att hoppas att ortopedakuten var bra bemannad.

Jag hade som vanligt glömt att mina varmaste och skönaste vinterskor är som att gå i foppatofflor på is, det går inte, de är snorhala, så det hade ju underlättat om jag haft hjärnan påkopplad såklart, men även då hade det varit halt. Jag mötte massor av äldre som trippade så försiktigt de kunde med sina rullatorer, överhörde en dam som sa att hon brutit lårbenshalsen förra vintern och var livrädd för att göra om det. Varför de absolut ska ut kan man ju undra, samtidigt som det är toppen att de rör på sig. Det var soligt och vackert, väldigt skönt ute så det är ju suveränt att de går ut för att få sin motion.

Det visade sig att de sandat lite korsvis…. Jag gick på ena sidan och såg att det var sandat på den andra, och bytte. Tänkte att okey, de sandar en sida i taget, det är ju vettigt ändå. Men vid nästa korsning var det plötsligt osandat på min sida och sand på den andra….? Öh ok? Jag bytte igen, fick korsa gatan, och sen höll det på så. Varför? Högst oklart.

Inne på gatorna i stan var det sandat men inte ute hos oss. Lite lite grus på några ställen men hela vägen över gärdet var det först taskigt plogat så det var knöligt men blankpolerat och så in i helvete halt att det kändes helt normalt att köra 40 på 80 väg. Så Uppsalas snöröjning är under all kritik även i år.

Jag tror att själva folket som sitter i snöröjningsmaskinerna gör så gott de kan, med de förutsättningar de har, även om de faktiskt gör ett rätt dåligt jobb på många ställen, men det handlar ju om pengar. Som vanligt. Och de pengarna måste komma från kommunens budget. Vilket det inte gör, för alla våra pengar ska gå till spårvägen. Det sticker rejält i ögonen när politikerna säger att det inte finns pengar till det ena och det andra, men sen vräker ut 20 miljarder på något som inte många vet om ens, för de har inte direkt informerat alla, och som få kommer ha nytta av.

Ok. Fan, jag skulle ju inte klaga idag 😀 Slutar nu!

På kvällen när det började snöa blev fönstren väldigt vackra.

På morgonen låg det några decimeter snö på fönsterblecket och hela världen var vit.

Jag och Novalie var ute med Doris och det är ju en speciell känsla när man har tjocka kläder, luva uppdragen och steg hörs inte alls i snön.

Robban fick den stora äran att skotta, Jamie hade gjort en del men sen ledsnade han för det var så tungt. Alla skolbarnen fick stanna hemma i torsdags för det gick ju inga bussar. Så det blev en hemmadag, vilket ingen direkt tyckte var trist. Lovelia var ledsen över att missa prov i skolan, men sen fick hon höra att det flyttats fram för att så få lyckats ta sig till skolan.

Jordan missade ett prov i ryska, de verkar inte bry sig om att många inte kunde komma in, utan körde på som vanligt. Jag har svårt för att förstå hur lärare tänker eftersom de alla gör lite olika. En del känns schyssta och enkla att ha att göra med, medan ändra mer känns som de rymt från valfritt fängelse;) Haha där är iaf något som inte ändrats det minsta, så har ju lärare varit i alla tider, olika alltså:D Jag har haft alla sorter, de totalt förvirrade, de elaka, de schyssta, de roliga, de stränga, och de som man glömt:)

Jag brukar ta egna beslut, och när den allmänna rekommendationen var att jobba hemma, stanna hemma om ni inte absolut måste ut, så kände jag inte att det var läge att skotta fram bilen för att sen försöka ta mig ut från vår oplogade gata, halka i backen ner, och köra barnen till skolorna, för att sen hämta hem dem några timmar senare.

Nu ska jag koppla på skräckfokuset och försöka hinna lite där, vi hörs snart!

Har ni fått mycket snö där ni bor förresten?

Det trista är ju att vår inte kommer stanna utan bli slask och blask och skitigt och eländigt.

Reklam och annonslänk för Cellbes

 

Jag har tipsat er om de här korta nattlinnena med lång ärm förut, men nu är de på 25%, så här kommer de igen!

De här nattlinnena är mina nya favoriter, så pass att jag allvarligt funderar på att rensa ur alla andra ur lådan. DÅ är det allvar:)

De finns i tre färger, och jag har alla:)

De finns i en lång variant också, men jag snurrar så mycket att jag trasslar in mig om det är för långt:) De här är därför perfekta, jag får den långa ärmen och täckta axlarna men slipper längden.

Något som hela familjen lallar runt i vintertid här hemma är sådana här pyjamasar

I ärlighetens namn går ju kidsen utomhus i dem också, vilket jag inte gör, främst för att jag är så gammal att jag inte går ut i pyjamas:) men också för att det är alldeles för kallt, jag fryser ju:) Men den här var jäkligt snygg!

Behöver ni stödstrumpor? De här var nog de finaste jag sett:)

Det finns andra mönster också, prickiga och zebrarandigt:)

Mina tjejer har uttalat att de vill ha leggings som de kan ha under jeansen nu när det är kyligt, och det behöver ju jag med. De här såg bra ut, med höga i midjan så de inte kasar ner.

Jag hatar verkligen att frysa och klär hellre på mig lite för mycket så jag kan lätta på klädseln istf att huttra.

Cellbes har upp till 30% på kappor och jackor, det är toppen, de har också upp till 30% på festkläder och massa andra erbjudanden:) Så kolla in där nu:) Här finns allt 🙂

Jag har ju namnsdag idag, det är Elisabeth minsann:) Vi firade alltid namnsdagar hemma när vi var små, då kom mormor med fika och nån liten present. Supermysig. Jag har försökt hålla på den traditionen med mina egna barn och det rann ut i sanden direkt. Typ. Men alla har iaf en namnsdag:)

Janelle heter Elisabeth som jag och min mamma och min mormor.

Patricia heter Christina, samma som min syster och vår farmor hette Stina.

Robert heter Emil efter sin pappa, farfar och farfarsfar.

Corrinda heter Maria efter sin pappas farmor som hette det i andranamn. Hon hette Sonja i förnamn och jag hade så gärna velat ha en Sonja, men fick alltid ge mig där. Jag ville inte använda det som ett andranamn heller ifall jag skulle få min önskan igenom i framtiden:)

Novalie heter Karin efter min mormor.

Trixie heter Belle Vera, och fick två namn, det för att jag inte kunde bestämma mig för om hon skulle hete Trixie eller Trixiebelle. Vera efter sin pappas mormor.

Lovelia heter Monica, efter sin farmor. Hon vill inte heta det, av förklarliga skäl kanske, och tänker byta till Siv som är min mammas förnamn. Enklast att vänta tills hon är 18 tror jag, annars hade hon bytt redan.

Sen kommer Jordan som lystrar till det ståtliga namnet Karl Napoleon. Karl efter min …öhhh… hm farfarsfar tror jag, men även från mammas farfar och sin farbror. Napoleon för att det hette hans farmorsfar och Jordan är född på hans födelsedag, tror jag det var. Svårt att kolla det nu eftersom den delen av släkten inte pratar med mig.

Jamie heter Christer Unger, det första efter min pappa, och det andra för att samma gubbe som ovan, deras farmorsfar, hette Thure Unger Napoleon, och jag tror att Jamie föddes det år han skulle fyllt 100, och säkert på nåt datum med innebörd. Jag avskyr namnet Thure, har dåliga associationer till det, ifall ni undrar varför det namnet inte användes istf Unger, som inte är speciellt fint, det är mer ett efternamn tycker jag, men farmorsfar hette det i förnamn.

Ja, så var det med alla andranamnen:)

Förnamnen då, tänker ni?

Jo, okej då:) Jag var helt övertygad om att jag skulle få en son som första barn, och han skulle heta Richard. Fanns inget annat. Ett halvår innan hon föddes fick min svåger en son, som namngavs Rikard. Jaha. Fan då. Det är tur att hon blev en tjej  för vi hade absolut noll killnamn. På allvar alltså. Janelle var det enda och det kommer från nåt avsnitt av McCall, en tv-serie:)

Patricia var svårt, det kändes som att vi behövde matcha upp Janelle med något lite mer ovanligt, och jag gillar också att de inte behöver kallas för Sara S, eller Anders E, osv. Pisan, som Janelle döpte henne till direkt:)

Robert och Corrinda, tvillingar. Ännu hade man inte som rutin att kolla kön på ultraljudet så vi visste inte vad det var för något där inne innan de föddes. Alltså behövdes flera namn. Vi hade till sist enats om Sally och Sonja, eller Chelsie och Corrine om det var flickor, och jag stred hårt för Jordan och Julian om det var pojkar medan pappan vägrade. Fjolligt, sa han. Hur det blev Robert vete fan, men det är inspirerat av Robert de Niro, Robert Redford och Robban Aschberg:) Och Corrinda är ju det namn jag hittade på till en historia jag skrev i skolan, och det fick det bli.

Novalie, vi  visste inte heller denna gång om det var en pojke eller flicka, och de namn vi hade till pojkar var Elias eller Marcus. Kanske William eller Wilhelm. Flicka var Novalie, och det var en förlängning av Nova, som jag tyckte om men det var lite för kort för min smak. Jag var lite inne på Noelia ett tag men ville ha Nova i namnet.

Trixie, alla, precis alla, sa att NU var det ju en pojke, som att vi längtat efter det;) Jag ville ju helst ha en tjej till:) Folk LOVADE Robban att han skulle få en lillebror och hans besvikelse var inte att leka med när hon var en tjej. Hon är döpt efter Familjen Flax lilla Trixie och även efter en granntjej vi hade en gång.

Lovelia, för första gången visste vi att det var en tjej, och det för att kunna förbereda Robban egentligen. Hon var svår, jag minns att jag satt med papper och penna och satte ihop bokstäver jag tyckte om, tills det stod Lovelia på pappret. Det är ett av de namn jag är mest nöjd över, det är så vackert:)

Jordan, jamen det var ju kvar sen länge, och ursprungligen kommer det delvis från en av killarna i New Kids On The Block:) Inte så att jag tyckte just han var den sötaste, coolaste osv, utan att hans namn var fint. Michael Jordan finns ju också där i bakgrunden. När jag väntade Jordan och var på nån affär så hörde jag en mamma säga till sin son bakom mig. ”Nej Jordan gör inte sådär”, jag vände mig om och såg en liten snorig skitunge, och höll på att ändra mig:D Men hejdade mig och det fick bli Jordan, älskar det namnet.

Jamie sen, det är helt Jamie Olivers fel, jag låg och kollade på hans matprogram hela sista månaden;) Och så dök det upp en Jamie i en serie jag såg, och då var det som ett tecken. Man skulle ju kunna tro att han skulle heta Julian, eftersom vi återvände Jordan, men det kändes inte rätt. OM jag fått ännu en son hade det blivit en Julian, fatta hur gulligt den trion varit: Jordan, Jamie och Julian:D

Av mina barns namn är Jordan och Jamie unisexnamn, men jag tror aldrig någon trott att det varit flickor. Jag tycker de är superfina, och vi uttalar de helt på svenska, inga tjocka DJ i början som folk försöker med ibland; Djordan och Djamie. Bara ett enkelt och tydligt Jå och Ja:) Janelle är samma sak, inget Djönelle eller Chanelle utan enkelt Ja.

 

Jamen så var det med det:) En del av er har garanterat koll på det här redan, jag har skrivit om det förr, men nu blev det igen:)

Och nu ska jag ut och handla julklappar. Tjoho:)

Förra året ställde de in det, pga de höga elpriserna, av nån slags solidaritet med oss invånare. Det var ju snällt tänkt:) Lite som att tänka att man ska ge bort en fin present och så får det räcka med det, själva tanken;)

Men i år är Allt ljus på Uppsala tillbaka. De beskriver det såhär:

En härlig blandning av kreativitet och teknik under temat: Du är skillnaden. Ljusinstallationerna och deras individuella budskap  vill få dig att förstå vilken viktig roll just du har i omställningen till en mer hållbar framtid.

Snark:D Alltså förlåt, men det är pga det högtravande beskrivandet av konstverk som jag får panik och slutar lyssna. De tappar mig direkt.

Men om man skiter i vilket luddigt budskap det finns i de här installationerna och i ställer bara njuter av dem så finns det inte så mycket att klaga på:D Men lite ska jag nog hitta, det är ju ändå jag som skriver;) Här får ni mina omdömen:)

Det är screnshots, filmerna kommer på Instagram sen, därav kass kvalite.

 

Vi började som man ska med ljusverk nummer ett, som heter Resonance och finns på Stora Torget. Nån slags koppling mellan att trampa på de här plattorna:

Till att det projiceras bilder på väggen till rådhuset under nån ljudmatta.

Jag säger Nja, och ger det 2/5

Nästa ligger nere vid Upplandsmuseet, i Fyrisån, och heter Translucens. Här projicerades en ljusshow på en ridå av vatten, till musik.

Det var oerhört tjusigt, och mäktigt, det stod ett gäng kids i åttaårsåldern bredvid oss och de ville se showen igen och igen.

Det här får lugnt 5/5, coolt!

På Riddartorget vid domkyrkan hade de kanske inte årets fräckaste installation, det kändes mer som killarna på bygget haft lite fritid och klämt ihop några fyrkanter;) De blinkade på förvisso, men nope. Fragments får en svag 1/5, supertrist.

Trixies bild var finare, men inte ens det gjorde det roligare.

Vid Odinslund fanns Firefly Fields, och det var hur fint som helst, som en älvdans med de vajande ljusen.

5/5, jag älskade det och vi alla kunde tänka oss att ha det så här hemma i trädgården:)

For Peace! finns i Carolinaparken, och var en lång rad av gubbar som spang, upplyst i intervaller så det såg ut som om han verkligen rushade. Lite coolt, men skulle kika gärna kunna vara en reklam för Stadium;) så det blir en 3/5

I Botaniska parken fanns Globoscope, massor av bollar som pulserade i takt med musik. Absolut maffigt, men inte mer än 3/5

Uppifrån slottet ↓

På borggården utanför slottet finns Dependance, projicerat på slottets vägg.

Stort, såg ut som graffiti, och jag vet inte vad jag tycker, men det väckte inga direkta känslor i mig:) 2/5 blir det i betyg.

I Bleke Backe, eller backen ner vid sjukhuset, fanns Mycelium Network, och det var fint!

 

 

Det ändrade färg och känslan var som att befinna sig hos Alice i Underlandet:) Coolt! 5/5 alla gånger!

I stadsträdgården finns en fyrkant, den heter Att synas och bli sedd, och var skittråkig. Musik och ljus som ändrade färg räcker inte, det är fortfarande en tråkig fyrkant. 1/5, bättre kan man väl?

Näst sista ljusinstallationen finns också i Stadsparken, heter Wave och var väldigt tjusig.Lamporna ändrar färg och nästan svävar fritt, med musik som ibland var fin ibland lät som när råkorna samlar ihop sig för natten, och ibland bara var ett högfrekvent obehagligt buller. Det hade kunnat bli en etta i betyg här, men sammanlagt hamnar den nog på en 3/5.

 

Sist var Spin me a yarn, men den var Ur funktion. Det blir med andra ord minuspoäng där, kan man inte ens ha ordning på sitt ljus några få veckor så är det bara dåligt. Tråkigt för den såg rätt kul ut, med ett stort garnnystan som slingrade sig över Pumphuset.

Det var fint och det blir en trevlig promenad runt i stan, det är ju som det är att man tycker några är bättre och andra sämre. Jag har som sagt väldigt svårt för när det ska beskrivas på ett sätt som bara känns akademiskt, medan andra säkerligen uppskattar det. Jag skiter i vad konstnären tänkt, antingen är det fint eller fult i mina ögon, oavsett liksom. Jag är ibland väldigt enkel, jajamen:)

Varför alla konstverk utom ett har engelska namn kan man ju fundera lite på också? Jag är trött på att vi aldrig numera kan använda vårt eget svenska språk utan alltid ska köra engelska. Människor kan ju inte ens prata som folk längre, använder ord fel, som att bli kränkt när man inte får gå före i en kö exempelvis;)

Jag ger Allt ljus på Uppsala en stabil trea. Kanske 3+ eller möjligen en svag 4:a:) Något som det absolut får guldstjärna för är att det lyser upp i det tråkiga novembermörkret och allt som kan göra det lite mysigare är välkommet:)

Så, trots att jag är fröken Neggo idag, så tyckte jag om det ♥ Ta gnället med en rejäl nypa salt:)

 

Måndag, fredag, måndag ….:) Typ alltså. Jag har gett upp med att försöka hänga med i svängarna och håller i stället bara i för glatta livet;) I fredags var vi alla hembjudna till Jimpa på middag, så vi packade in oss och åkte.

Jag och syrran, Novalie, Trixie, Lovelia, Jordan och Jamie i en bil, min uppenbart eftersom jag är den enda som har en sjusits, och sen kom Patricia från sitt håll i egen bil. Vi försökte få ihop det så Doris skulle få följa med men det blev alldeles för mycket krångel, så hon fick vara hemma. Novalie behövde posta ett paket på ICA och det visade sig vara kanske årets bästa beslut, för hade hon inte gjort det – då hade vi hamnat rakt i en trafikolycka. Vi har en korsning här med trafikljus, det är absolut inga konstigheter alls, men bilen som kom och skulle göra en vänstersväng lyckades inte helt enligt planerna, utan rände rakt in i en refug, körde omkull trafikljusstoplen som sen välte över i motsatta körbanan och en annan bil körde på den. Pust. Det är obegripligt hur fan man kan köra så illa, jag har tittat noga varenda gång jag åkt där sen och det SKA INTE GÅ att göra så fel, om man inte kör jäkligt snabbt. För snabbt alltså. När vi kom rullade hade kön börjat bygga på sig, och vi fick krångla oss förbi i krypfart. Och när det är en olycka så förundras man ju alltid över folk… Det här är en väg med ett körfält i varje riktning, plus en kort bit svängfil till höger. Där stod tre bilar i rad. Den som mejat ner stolpen, den som körde på stolpen och en till, oklart varför, kanske körde den in i baken på den framför, jag vet inte. Olyckan rubriceras som singelolycka men det var ju minst två skadade fordon. Nåväl. Förutom de här tre bilarna i ena körfältet så hade två eller om det var tre ytterligare fordon stannat en bit efter, för att hjälpa till kanske? Efter dem byggde kön från stan på snabbt, och eftersom nån ointelligent person även stannade sin bil i mötande  körfält blev det ju en snirklig och svår omkörning för alla, plus att det inte gick att mötas. Det blev en remsa mitt i kvar. Suck.

Jag vet att man reagerar olika i akuta situationer, och det är BRA att folk vill hjälpa till. Men, för det finns alltid ett men;) hjälpa till innebär att man GÖR något, inte står och tittar. I vägen. Det kryllade av folk redan, och då hade inte ens räddningsfordonen kommit. De mötte vi efter tre minuter. Vad man kan läsa sig till var det inga personskador, vilket är det viktigaste. I första läget trodde jag att det låg en person under ena bilen, det var ju mörkt och jävligt med massor av strålkastare som sken på krossat glas, och den där stolpen fick liksom en mänsklig skepnad. Men, det var ingen skadad. Tack och lov. Jag vill helst slippa vara först på en olycksplats, jag har skaplig kompetens och jag funkar utmärkt i stressiga situationer (Hej Jante) jag är inte heller speciellt kräsmagad men med det sagt är det inget jag längtar efter. Jag har varit först på plats en gång, när en äldre dam blev påkörd, jag hade Trixie i bilen som satt i babyskydd och sov, och det tog en jäkla tid innan polisen släppte iväg mig. Damen klarade sig skapligt, tror jag, men hon cyklade rakt ut över vägen, på ett övergångsställe. Något som man ser dagligen, för cyklister tror att de har företräde där… vilket de inte har. Såvida det inte specifikt är en cykelöverfart och de finns det få av, iaf i Uppsala. Bilföraren som touchade henne var inte lugn och stabil, utan i rejäl chock, han har inte en chans att se henne, jag stod still vid utfarten så jag såg ju precis hur det hela gick till. Det är obehagligt, det smäller och bilar är aldrig så hårda som när de kör på en kropp.

Men, men, i fredags var det lugnt vid olycksplatsen, fast onödigt mycket folk.

Vi kom fram några minuter sent, och sen åt vi så magarna stod i fyra hörn:) Jimpa hade lagat kebab med pommes, sås och massor av grönsaker, sen var det bär, glass och grädde, strössel och godis till efterrätt. Barnen vill kanske flytta dit nu:D Bara godsaker:) Vi hängde där hela fredagkvällen, snackade och käkade, skrattade massor och hade det supertrevligt. Vi kom nog inte hem förrän närmare midnatt. Robban jobbar ju sent alla kvällar så han kunde inte vara med, men fick hem en rejäl matlåda, och sen började vi se …. men håll i er – Arkiv X:)

Varför det blev så? Jomen för att det kom upp som förslag:D

Lördag sen då. Vi hade planerat att gå ut och plocka svamp men när jag vaknade så vräkte regnet ner, stod som spön i backen. Nån måtta får det ju ändå vara. Patricia ville komma och kolla på ett matbord vi pratat om kvällen innan och det kändes betydligt mer klokt. Sen sken det upp och blev kanonväder, men det såg riktigt bedrövligt ut. Det där bordet hade vi i vår första och andra lägenhet och det var med oss till vårt första hus också, innan vi fick tvillingar:) Det är likadant som mamma och pappas, fast deras är grönt och det här är brunt. Jag älskar det, och blev så glad över att Patricia ville ha det. Det behöver lite kärlek, om man är kinkig. Jag tycker tvärtom det är väldigt charmigt när bord har hack och skav, det visar på ett liv. De flesta kommer ju från Janelle och Patricia som små, några från Robban och Corrinda och det finns nog en fet skåra i det efter en katt:D Patricia ska nog slipa av det och betsa på det igen, och det kommer bli så fint. Det är runt men finns en utdragsskiva nånstans som jag absolut inte vet var, så tur att att hon inte ville ha den:D

Det stod ju såklart längst in i garaget, bakom alla Janelle och Simons saker som de förvarar här eftersom de inte har ett förråd till sin hyrda lägenhet. Det låg typ femtio flyttkartonger ovanpå och vilade på just bordet också så det gick inte att bara rulla ut lite lätt, nej då, vi fick flytta på allt:D Men till sist fick vi fram det, och fördelen är ju att när man flyttar runt saker kan man ställa dem i bättre ordning. Kanske;)

När hon åkt hem med bordet gick jag till baksidan och reste upp den långa rangliga stegen mot den skrovliga ojämna väggen. Vi har ett soutteränghus, dvs från baksidan är det två våningar högt, och framifrån bara en. På baksidan finns en vindslucka under taket, som leder in till en liten krypvind som väl bara finns där för att kunna inspektera typ. Den sitter säkerligen en sju meter upp i luften. Luckan dit tippas inåt … och man måste hela vägen upp för att nå, och stegen är för kort för det så man får sträcka sig. Jag går inte upp där i onödan. Men, nu är det så att den har ruckats en aning ur sitt läge, den står och skallrar lite, vilket är så störande att jag inte kan stå ut. Natten till lördagen kunde jag inte sova pga det och nu var det bara till att bita ihop:)

Upp med stegen, klättra upp, kom halvvägs, klättra ner för det blev för brant. Flytta ut stegen, klättra upp igen, fortfarande för brant och när man kommer några meter upp sviktar hela stegen eftersom den är så lång…högst obehagligt. Justera igen och sen bara bestämma sig – upp med dig nu bara, titta inte ner, eyes on the Price;) Så klättrade jag hela vägen upp, och slog in några kilar  mellan luckan och väggen, kände efter så allt satt bra och sen ner fort som fan. Att ta ner stegen är alltid en bökig historia också, det är långt och blir obalans. Men allt gick bra, och jag har inte tänkt på det sen dess så kanske att det blev bra. Ta i trä;)

Sen var jag genomfrusen och hoppade in i duschen, och gjorde mig i ordning för att cykla ner på stan och kolla på fotboll med killarna. Mötte upp syrran på vägen och cyklade i motvind, det är det åt alla håll, speciellt så här års.

Av nån anledning så har vi de senaste gångerna fått ölsejdlar. Vi dricker samma öl som killarna, de får glas och vi svintunga sejdlar:D

Så roligt.:) Eftersom varit på ett överjävligt HIT-pass i fredags så var det ju knappt man orkade lyfta de här;)

O´Learys har uppdaterat sina menyer lite. Jag undviker så långt det går att äta, det är alldeles för dyrt, men syrran tog in en sånhär Pinsa-grej

”Lätt värt 189 spänn!” sa hon och jag skakade på huvudet. Nope. Absolut inte. Men den var god. Helt plötsligt är ju Pinsa jättemodernt, alla ska äta det, överallt och hela tiden, och det enda jag tänkt är att ”Hur fan kan lite deg kosta så mkt?” när jag sett förpackningarna på ICA. Det går över mitt förstånd, det kan ju omöjligen vara speciellt avancerat att göra själv?

Den här var vegetarisk med kronärtskocka och jag blev tvärmätt på halva. Deg, kronärtskocka, några oliver, lite sallad och lök. Sås också, 189kr. Man borde blivit pizzabagare;)

Jag har ju också lite fobi kvar mot att äta mat jag inte tillagat själv, och eftersom Patricia berättade både det ena och det andra från restaurangerna hon jobbade på, med kockar som var sjuka och sånt otrevligt, så är det mer ångest än trevligt att käka ute.

Vi hade en supertrevlig kväll, Sverige vann och vi är nu typ bäst i gruppen, om jag fattade rätt. De där reglerna verkar bökiga, inte ens killarna som har fotboll som sitt stora intresse har full koll;) Vi satt där och snackade en stund efter matchen innan vi flyttade på oss, skulle till Katalin som tydligen kör lite varierande öppettider. Vi kom in där strax före midnatt, och de brukar stänga ett, men nej, då ansåg de att det var så lite gäster att de skulle stänga nu. Öh…okey? Visst med sex stycken personal i baren var det kanske lite mycket men det var ändå flera olika sällskap. I stället så hamnade vi på Stationen. Det är verkligen inte mitt favoritställe, men det duger.

Cyklade hem nångång efter ett, i motvind såklart;) och käkade lite innan jag somnade. Vaknade skapligt pigg, och mådde finfint, inte ens speciellt seg. Det var bra för planen höll därmed, vi skulle ju plocka kantareller. De är svåra att se de jäklarna, och så plötsligt är det ett helt hav framför fötterna:)

Rensade och klara blev det nästan två kilo:)

Vi rensade hemma hos syrran och nu ligger det shitloads av svamp och torkar på mitt köksbord:)

Nu ska jag klä på mig och sen ska vi åka in till stan för att se på Allt ljus på Uppsala. Det är olika ljusinstallationer och de är av varierande kvalitet. Vissa lämnar en totalt oberörda, andra med ett stort frågetecken och en del med en känsla av wooow:)

Jag återkommer kanske om det:)

Nu – påklädning!