Jamen se där. Jag kan bocka av pass på Att-göra listan:)

Jag tog med kaffe och en tidning, och körde iväg. Preppad för att vänta i en evighet. Funderade på vägen var jag skulle stå eftersom det mest troligt var fullt utanför polishuset. De har typ 10 platser….

Men döm om min förvåning när det fanns flera lediga rutor, och jag insåg att det kanske inte skulle ta så lång tid som flera av er liksom lovat;) Eller hotat med;)

Stoppade ändå  i pengar för tre timmar i parkeringsautomaten..

In och tog en kölapp och tittade upp på nummertavlan. Ehhhhhh? Två nummer föra bara? Nej vänta – ett?

Jag hann typ sätta mig ner och ta av mig jackan innan det blev min tur.

Fram till passdisken där det satt en ung manlig polis, som inte alls ens log när jag förvånat sa att det gick väldigt snabbt. Han bara frågade om det var pass jag skulle ha, och så fick jag lämna leg och pröjsa. Och sen fotas. Ahhhhh:) Jag är usel på att stå still, titta där jag ska och inte blunda;

Det fick han minsann upptäcka den stackaren.

Klick, första bilden.

– Eh, du vi tar om den, sa han.

Klick, andra bilden.

– Stå still så tar vi om den.

Klick, tredje bilden.

– Nä, den blev inte godkänd.

Klick, fjärde bilden.

– Ja, vad tycker du, är du nöjd? frågade han och visade mig. Jag såg inte klok ut, men tänkte att vafan vem bryr sig, men då sa han snabbt:

– Nä, alltså vi tar om den!

– Såååå illa var den alltså;)?  och äntligen fick jag honom att le lite.

Okey, för att göra en lång historia kort, så knäppte han bild på bild som han ratade, ( inte jag) för att sen efter fjorton försök återigen visa mig. Helt ärligt var den väl aningens pyttelite bättre än den första, men den är skitful.

Eller JAG är skitful:) Det är ju inte hans fel.

Jag skrattade, och sa att han väl knappast hade lust att fota samma person hela dagen, och helt uppenbart blir det ju liksom inte bättre så skitsamma, kör på den där. Jag ska väl ändå inte visa den allt för ofta;)

Han höll med, hm;) och så var det klart.

Fingeravtryck och namnteckning nångång där också, och det är ju helt omöjligt att skriva snyggt på en sånär platta. Jag har alltså ett pass med en ful bild och en ful namnteckning. Jippie;) Tur det går att identifiera via fingeravtrycken då, för något annat lär vara omöjligt;)

Färdigt på fredag

Ni kommer inte att få se det:D

Jag var ute vid bilen efter typ en kvart, och slösade bort två timmar och 45 minuter i p-avgift, varsågod Q-park:/

Men, det gick ju snabbt och smärtfritt det där. I Uppsala behöver man inte boka tid, utan det är drop in, och normalt tar det fem arbetsdagar. Givetvis är det högre tryck i semestertider, men såhär en måndag mitt på dagen i oktober var det lugna gatan.

Och nu kan jag ut och flänga världen runt bäst jag vill 🙂

Mest troligt så kommer jag använda det till att åka till London, en gång. Eller så ska man se till att få valuta för sina 300nånting pengar och se till att resa utav bara sjutton;) Det vore ju nåt, ska se hur det funkar…;)

Sen åkte jag och handlade, och hem och packade upp varorna. Babblade i telefon, och bokade en dejt i morgon:)

Sen iväg för att träna med David. Bästa starten på veckan och något jag alltid ser fram emot:) Corrinda skulle med för att träna på gymmet, hon gjorde illa handen på en match i helgen så hon kunde inte vara med på deras träning. Hämtade upp Janelle i andra änden av stan och så tillbaka till Ultuna. Bara för att mötas av att passet är inställt:(

Men vafan. Han får väl inte göra så heller. Jo, han har kids som kanske var sjuka eller så var han sjuk eller så var det nåt annat, men hallå….  ? Inte okey;)

Nu fick vi gå in allihopa på gymmet och köra lite, och det kommer kännas i morgon, benpress på 100 kg tenderar att göra det;) och massa annat. Det duger, men bara i nödfall. Men vi borde köra mer gym så okey då.

Och så till det här med att jag inte kan sova.

Ni är söta, men ni kan inte på allvar mena att man ska springa till läkaren för att man inte kan sova? De har riktiga patienter att ägna sig åt. Jag sover dåligt just nu, och det beror inte på att jag är sjuk, eller gammal, eller något sånt, utan på att så är livet i perioder.  I alla fall för alla jag känner.

Det ger sig. Och gör det inte det så gör det inte det:)

Jag har alltid haft perioder av att sova dåligt, vakna ofta eller inte kunna somna om. Men det ger sig.

Lägg till det att jag har en nervskada i benet som gör ont, och det är alltid värst nattetid, så den gör ju ofta så att jag störs. Jag vaknar ofta av att det molvärker och det är svårt att ignorera. Och den kan man inte göra så mycket åt. Det här kommer och går, och gör som det vill;)

Lägg sen till att jag har åtta hemmavarande barn som låter på nätterna, av olika anledningar. Antingen snarkar de, drömmer, kommer hem sent, eller går upp på toa.

Lägg även till att jag har grym radar på att vakna på en millisekund om något barn låter. Och jag har åtta hemma som sagt….

Lägg gärna även till Doris som snarkar, gnyr eller ger aningens för mycket värme, eller får syn på ett spöke och tokskäller.

Vi kan ju även lägga till alla irriterande tankar som fladdrar omkring när det blir tyst och lugnt, på idioter och folk och fä, viktiga saker jag inte får glömma, och andra funderingar som stör friden.

Ibland tutar lokföraren på något och det låter som att han tutar i mitt sovrum, och så gnisslande bromsar på det. Järnvägen ligger ett stenkast bort, eller kanske fyra stenkast:)  Samma med bussen som stannar precis utanför mitt sovrumsfönster, fast med en granne i mellan, alltid med ett gnissel utan dess like.

På helgerna så har vi ett gäng som racar med sina snabba bilar genom området.

Det hackas av hackspettarna om det råkar vara lite ljust framåt småtimmarna, och skatorna lever rövare utanför mitt rum.

I min värld är det inte ett endaste dugg märkligt att jag inte somnar när jag lägger huvudet på kudden och sover som en stock tills klockan ringer:) Finns liksom inget som känns botbart i det ovan;)

Vad ska en läkare göra åt det här, tänker ni?  Medicin? Lite sömntabletter, eller ångestdämpande eller kanske nåt annat läkemedel? Nä, jag sover faktiskt hellre dåligt i perioder än att jag knaprar piller,

Jag skämtade ju i inlägget:) Jag sover dåligt, jajamen, men det är inget jag är ett dugg fundersam eller orolig över, så ni behöver inte heller vara det, även om det är gulligt av er. Det finns orsaker som jag har koll på, och är inget man söker läkare för.

Nu ska jag gå ut med Doris, sen sova några timmar för att vakna klockan två av att nån drömmer om mig 😉

Det tycker jag är en alldeles väldigt trevlig och charmig förklaring.

Sov gott ♥