Allmänt

Bakåtblick :)

Vad gör ni ?
Har ni det bra var ni nu är och vad ni gör?

Jag är lite seg av solen men börjar känna mig avslappnad och i semestermood:)
Vi vaknade i morse av att det regnade, och jag kände att jag inte alls hade lust att krypa ut ur tältet. Somnade om och vaknade när det slutat.
Det såg tråkigt och kallt ut så vi drog på långbyxor och tröja men efter en liten stund var det bara till att byta om.
Sen har det varit finväder 🙂
Och vi har mest bara legat och läst.

Första gången jag åkte ut med husvagnen i modern tid;) var Jamie ett år. Han kunde inte gå och det var ett jäkla passande. Min exmake hade fullt upp med att vara otrogen så han hjälpte mig bara att köra ut vagnen och slå upp tältet sen drog han hem. Ursäkten var att han måste jobba och ta hand om de barn som var hemma.
Det visade sig sen att han varit hemma ytterst lite… jag behöver inte ens undra över vad han gjorde ist för att åka hem till tonåringarna..
Syrran var med och vi campade ihop med Helen och Lars men jag minns exakt hur ont det gjorde när han åkte.
Jag visste att han skulle åka och det var ok, men det var sagt att han skulle stanna till efter middagen. Vi skulle gå på Strandbadens resturang, de hade grillkväll. Det skulle bli lite mysigt. Men så fort tältet var uppe så gav han mig en puss och drog.
Pussen var så mycket spel för gallerierna. En hittepå-ömhetsbetygelse som var en ren show-off för Helen och Lars. Nån slags rättfärdigande. Och skuld. Han var fullt medveten om att han gjorde mig ledsen och han sket högaktningsfullt i det. Pussen var bara något för att hålla skenet uppe.
Det är bara något längre från hans jobb till Årsunda jämfört med från jobbet och hem.
Han hade låtsats att han skulle komma till oss på kvällarna, allt för att jag skulle vara tyst. Det gjorde han givetvis inte.
På ett sätt så visste jag redan här vad som komma skulle. Jag visste att något var fel.
Normalt skulle han jobbat och sen kommit till oss, umgåtts hela kvällarna och tagit till vara på sommaren.
Nu tog han i stället tillfället i akt att utveckla sin relation med Den Där.
Och jag föraktar honom för det.
Redan här hade han kunnat gjort annorlunda men valde att vara taskig och lägga skuld på mig.
Året efter, sommaren 2013 var jag hastigt och inte speciellt lustigt ensamstående med nio barn. Jamie blev 2 år. Jordan 4, Lovelia 6, Trixie 8, Novalie 10 och tvillingarna 12. Patricia blev 18 och Janelle 19.
Jag hade fått en säsongsplats på Årsunda camping, det fick jag under hösten 12, och hans torra ”grattis” på mitt jublande talade sitt tydliga språk. Han skulle inte vara där.
Jag är så djävulskt envis att jag minsann inte tänkte låta honom sabba min husvagnsdröm, och jag gav mig fan på att det skulle funka finfint.
Alltså tog jag med sex, sju ungar i en skruttig folkabuss som inte alltid startade som den skulle och bodde i husvagn .
Jag vet att folk snackade på campingen. Jag fick höra det av Helen som fick frågor om mig;) Jag har fått höra det av folk i efterhand. Jag hörde tisslet och tasslet och den besvärade tystnaden när jag kom. Jag vet att de tyckte synd om mig och jag lovar att jag har aldrig I hela mitt liv varit så lång;)
Som jag gick rakryggad med alla mina ungar den där sommaren. Jag var nog minst 175cm lång mot mina normala 169 eftersom jag sträckte upp mig så dant;)
Jag har extremt svårt att ta folks medlidande. Jag önskade lite, men bara lite att jag varit någon helt okänd. Men den sommaren kändes det som att alla kände igen mig.
Och av det så växte jag:)
Jag var tvungen att sätta upp en stark fasad. Kunde inte gömma mig i anonymitet utan måste fejsa folk.
Jag visade dem att jag kunde själv. Jag råddar de här kidsen ensam på en campingplats in the middle of no where. Jag ensam bland alla er par. Ingen hjälp, ingen avlastning. Bara jag. Och dubbelt, trippelt så många ungar som er..
Det var inte alltid enkelt och jag var tvungen att släppa på många principer men vad gör det? Jamie var extremt mobil och var överallt och ingenstans men kom alltid tillbaka efter en stund. De äldre syskonen fick hjälpa till att passa honom, vara mina extra ögon och händer och av det växte DE.

Det här tänkte jag på idag när jag låg på min filt, eller satt i min solstol:)
Jamie var överallt och ingenstans men jag behöver inte springa och leta efter honom. Han leker med sina kompisar.
Jag sörjer att småbarntiden är förbi, jag sörjer så in i bänken för jag älskar den. Men jag är inte dummare än att jag ser fördelarna också 🙂

Och jag vet att det är bara min egen förtjänst att jag kan ligga där och läsa helt fokuserad på mitt. För det är bara jag som har uppfostrat ungarna. Ja, de kan bete sig som skit ibland som alla andra, men i stort är de självgående och duktiga:)

Om jag struntat i att åka ut den där första sommaren så hade jag liksom gett upp något jag längtat efter. Jag hade besegrats av honom. Även fast han inte hade nåt med det att göra egentligen.
Husvagnen blev min fristad.
Hit kom inga advokatbrev, inga andra obehagliga överraskningar heller. Dålig täckning på mobilen gjorde att jag inte var så online som vanligt och jag nåddes inte så enkelt. Jag var trygg.
Jag mådde skit på så många vis, jag var tvungen att ta tag i så mycket jag inte ville eller hade kunskap om. Men i husvagnen fick jag respit.
Jag kunde börja läka.

För mig är husvagnslivet förknippat med så mycket värme sen jag var liten. Så mycket kul.
Lika kul som med alla ungar från Caravan Friends blir det dock aldrig;)
Nu är det även förknippat med styrka och frid.

Jag älskar min husvagn 🙂


 

Kommentarer

  1. Cecilia

    Jag inser när jag läser dina ord att för någon kvinna är jag Den där. Jag har hittills tyckt att skulden helt och hållet är hans och så även ansvaret. Någonstans finns en kvinna med hans efternamn som inte vet om min existens, vars namn är ingraverad på vigselringar som blänker i solen när han tar på mig. Någonstans finns två barn vars pappa tar en timme från deras tid för att ge till mig. Vi är rörande överens om att det vi har är något så passionerat att ingen av oss kan stå emot men också att detta endast är just det, sexuella möten där vi slipper reflektera och analysera. I torsdags kom han och vi hade inte sex, i fredags ringde han enbart för att fråga hur det var. Jag vet någonstans inom mig att han börjar få känslor, men jag är inte beredd att deala med det. Mitt ex är dessutom gudfar åt hans äldsta dotter och han är mitt ex närmsta vän. Jag är inte beredd att förstöra en familj, jag vill inte ta tid från hans döttrar eller vara orsaken till en frus tårar. Och du fick mig precis att förstå att även om inte han tar sitt ansvar kan jag göra det. Tack.

  2. E

    Jag inser när jag läser dina ord att för någon kvinna är jag Den där. Jag har hittills tyckt att skulden helt och hållet är hans och så även ansvaret. Någonstans finns en kvinna med hans efternamn som inte vet om min existens, vars namn är ingraverad på vigselringar som blänker i solen när han tar på mig. Någonstans finns två barn vars pappa tar en timme från deras tid för att ge till mig. Vi är rörande överens om att det vi har är något så passionerat att ingen av oss kan stå emot men också att detta endast är just det, sexuella möten där vi slipper reflektera och analysera. I torsdags kom han och vi hade inte sex, i fredags ringde han enbart för att fråga hur det var. Jag vet någonstans inom mig att han börjar få känslor, men jag är inte beredd att deala med det. Mitt ex är dessutom gudfar åt hans äldsta dotter och han är mitt ex närmsta vän. Jag är inte beredd att förstöra en familj, jag vill inte ta tid från hans döttrar eller vara orsaken till en frus tårar. Och du fick mig precis att förstå att även om inte han tar sitt ansvar kan jag göra det. Tack.

  3. Elisabeth L J

    Heja Carola! Du är en extremt stark kvinna och god moder; du har min fulla beundran! Som jag förstår, efter att ha följt din blogg ett tag, har det inte funnits några val. Du gör det så bra, keep up the good work. Lycka till och ha det gott i husvagnen — symbolen för något mycket större, en moders och en kvinnas kraft.

  4. Maria

    Jag storknar alltid när du beskriver hur det var. Begriper inte hur man kan uppföra sig så uselt, värdigt en luspudel eller kanalje för att citera Kapten Haddock.
    I varje fall låter det somrigt och semestrigt hos er! Jag jobbar järnet hela juli, sen semester. Är lite avis på alla som är lediga ändå. Det är ju nu saker händer i sommarsverige. Men det är självvalt, så ska inte klaga mer.

  5. Kaisa i Schweiz

    Vilken fantastisk mamma och superkvinna du är! Du kan verkligen vara otroligt stolt över dig själv och barnen! Önskar er en riktigt fin sommar!

  6. Tant H

    Bästa mamma Carola! Du är bäst och Du gör helt rätt som tar fram det som var i ljuset för Du bearbetar det och kommer vidare! I gårkväll var det om otrohet på Karlavagnen-lyssnade intresserat för det spänner över alla åldrar det där ”viruset”-bekräftelsevirus vill jag kalla det för!
    Lycka till med husvagnslivet-jag klarade bara några nätter i yngre dagar i just en husvagn!

    1. AnnKatrin

      Heja heja Carola! Jag har sagt det förut och säger det igen. .du är min förebild! Jag är oxå ensamstående mamma till 5 kids , en skitstövel till pappa som bara bryr sig om sitt eget o aldrig sina barn. Har husvagn på säsongplats som är mitt smultronställe o min bästa kompis är min syster. Så jag ser verkligen upp till dig o tänker ..kan hon med nio barn kan jag! Tack för den bästa bloggen!

    2. AnnKatrin

      Heja heja Carola! Jag har sagt det förut och säger det igen. .du är min förebild! Jag är oxå ensamstående mamma till 5 kids , en skitstövel till pappa som bara bryr sig om sitt eget o aldrig sina barn. Har husvagn på säsongplats som är mitt smultronställe o min bästa kompis är min syster. Så jag ser verkligen upp till dig o tänker ..kan hon med nio barn kan jag! Tack för den bästa bloggen!

  7. Helena

    Återblick eller tillbakablick :-). Så strong du är och har varit, superwoman, det är du. Önskar du kunde få den usla farsan/svikaren/idioten ur din skalle <3

  8. AnetteJ

    Hallå :)! Första gången jag kommenterar, men inte första gången jag läser din blogg. Har läst den under några månader nu. Imponeras stort av dig, att du fixar fixar och roddar allt. Bloggen är härlig att läsa, inget ”filter” på som förskönar bilden av dig och barnen. Bara den ärliga, fantastiska vardagen som den är. Ha det gott i husvagnen, stor varm kram ?.

  9. pernilla holmen

    hej Carola, jag läser o följer din blogg varje dag o jag tycker att den är jätte bra, är jätte imponerad av dig att du är så stark som du är, o att du är en sån bra mamma, jag förstår din ilska o frustration när ditt ex behandlar dig o era barn dåligt, har oxå ett ex som är en stor skithög, han har skaffat en ny tjej, som är hans nr 1, han har inte träffat våra två barn på 8 år…….. igår fyllde vår älsta son år, han ringde inte ens o sa grattis, man blir så sjukt förbannad, samtidigt som man tycker så synd om sitt barn, när man ser hur lessna o besvikna dom blir, precis som du beskrivit, fattar inte hur man kan behandla sina egna barn illa, när han va med mig kunde han aldrig ha semester, måste jobba hette det, men nu med sin nya tjej, åker hanutomlans, hyr stuger o allt han aldrig kunde eller hade tid med när vi bodde ihop. men jag försöker oxå som du vara stark, för barnens skull, dom är inte värda att sörja ens, synd om barnen bara, men vi finns ju där som tur är, o vi älskar våra juveler mest av allt, tack för din blogg kramar till dig, ha en fortsatt trevlig sommar

  10. Åsa

    Du är grym!! Jag är sjukt imponerad, att du orkade hålla ihop. Jag vet att det inte fanns några alternativ men ändå……..
    varma kramar Åsa

  11. Annica

    Grymma fina Carola <3
    Det är så fint skrivet, man kan nästan se dig där den sommaren 🙂
    Härligt <3
    Kram och ha en underbar sommar från Annica nere på västkusten

  12. Lola (Carola)

    Läser nästan andäktigt … Helt otroligt såå stark o helt underbar är Du!

    Barnen har verkligen världens i särklass BÄSTASTE mamma!!

    O så låter Du oss läsare vara med på ett hörn oxå. Du skriver såå bra!
    En bok i framtiden . .? 😉

    Tusen kramar till Dig o alla Dina fina barn <3

  13. Lola (Carola)

    Läser nästan andäktigt … Helt otroligt såå stark o helt underbar är Du!

    Barnen har verkligen världens i särklass BÄSTASTE mamma!!

    O så låter Du oss läsare vara med på ett hörn oxå. Du skriver såå bra!
    En bok i framtiden . .? 😉

    Tusen kramar till Dig o alla Dina fina barn <3

  14. Lena

    Vilken fantastisk styrka du har. Du ska ha HELA berömmet att Era barn växer upp till fina ungdomar och vuxna..
    / Lena

    1. Margaretha 70 plus

      Det finns inte ord,Carola !
      Och du är helt fantastisk,du måste vara en på miljonen!
      Önskar dig en vacker o underbar framtid ,är full av beundran för dig!
      Dessutom skriver du så målande ,tårarna trillar!

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing