Allmänt

Sätta i halsen..

När barn, eller egentligen vem som helst, sätter i halsen är det alltid fruktansvärt. Vill det sig illa så är det ju kört.

Jag har som säkert de flesta föräldrar, varit väldigt nojig och noga med att undvika och förebygga det.

Jag kan Hemlich- manöver men är osäker på både stavning och hur jag klarar av det i ett skarpt läge för jag har tack och lov aldrig behövt använda den.

Alla borde gå Rädda Liv kurser varje år, det handlar så mkt om att våga agera.

Men nu var det inte en människa det handlade om idag.

I fredags när jag kom hem från Växjö sa mamma att Smulan, vår katt, var risig. Hon hade kräkts och gick runt och ulkade.

Jag släppte ut henne och sen var hon ute hela natten. Det är hon ofta så inget konstigt med det, mer än att man blir orolig såklart.

Lördag så ulkade hon vidare men åt, drack och gosade, låg nere hos tjejerna och mådde ok.

För ett tag sen hade hon lika, hon kom in, kräktes och stod sen och ystade, kväljde och sen började hon plötsligt nysa i 180. Säkert en 45-50 nysningar på varandra. Till sist kom det ut ett grässtrå genom nosen på henne, som jag kunde hjälpa till att dra ut.

Denna gång var väldigt lika så jag misstänkte grässtrå på tvären.

Försökte titta i halsen utan resultat, hon en en snäll katt men nån måtta får det vara 😉

Googlade – vem gör inte det idag? ?

Och allt sa samma sak. Något som fastnat i halsen. Omöjligt att få ut själv, gå till veterinären.

Tänk att det alltid är helg när nåt sånt här inträffar?

Jag har haft djur i många år, och sällan behövt uppsöka veterinär men när det händer är det alltid på jourtid.

Eftersom hon käkade och drack så vågade jag avvakta. Men det är svårt! Man vill ju inte att de ska lida, man vill inte åka in för sent, och man vill heller inte åka i onödan eftersom det ju är riktigt dyrt . De är försäkrade men det blir ändå mycket pengar.

Igår ringde jag Ultuna, vårt stora djursjukhus. De trodde på grässtrå de med men hade inga bokningsbara tider. Så antingen komma in akut, men det var många på kö där med, eller avvakta till idag.

Jag ringde till Rembacken som är den veterinär som jag vaccinerat Doris hos, och som även behandlade hennes märkliga utslag i nyllet som hon fick. Men de är även de som tog hand om Zlatan..

De är suveräna! Men det är ändå mentalt skitjobbigt att gå dit. För honom gick det ju inte bra.

De hade inte heller några tider igår men jag fick en idag klockan 9.30.

Så. Vad göra? Åka in akut och sitta och vänta med en katt som blir superstressad, eller vänta några timmar till?

Hon åt och drack så vi väntade.

I morse åkte vi dit med henne och efter att ha klämt och känt igenom henne, lyssnat på lungor och hjärta så var grässtrå mest troligt.

Man måste söva katten för att kunna plocka ut det för det fastnar i mjuka gommen och kilar in sig. De har otroliga bitreflexer så söver man inte kan man inte komma ner med instrumenten.

Alltså fick hon först en lugnande spruta i nacken och sen satte de en nål. Hon var svårstucken lilla gumman så det blev två rakade framben och tre stick innan nålen satt. Hon låg som en trasa och det är jobbigt att stå bredvid såklart.

Men när de sövt henne lätt så kunde de enkelt öppna munnen, och gräva fram det där grässtrået som ju satt där.

Smulan kväljde och lät men det måste vara så skönt att bli av med det för det satt ordentligt fast!

Sen motmedel mot narkosen och efter en stund kvicknade hon till. Men är fortfarande seg och vinglig. Och skithungrig;) men får inget riktigt än.

Inte får hon gå ut heller.

Nu är det andra gången på kort tid hon fått ett strå i halsen, mest troligt har hon hittat ett smaskigt ställe att äta ifrån med de här grässtråna som är saftiga och gröna och sträva på ena sidan.

Jag ska köpa kattgräs och odla som sjutton nu och hoppas att hon föredrar det.

Kan nämligen tycka att det är onödigt att äta saker man mår dåligt av sen.

Kostade 2200 kronor så man har ju rätt lätt att hålla sig för skratt, men samtidigt så betalar man så gärna för att de ska må bra❤️

Jag har nu massor att ta igen för när nån inte mår bra här hemma så kan inte jag fokusera riktigt.

Har en deadline på skolan som ska in i dag, men har inte kunnat tänka på den i helgen som jag planerat.

Smulan fick massa ”beröm”av veterinären, de hade svårt att tro att hon var 11 år gammal för hon såg ut som en ungkatt. Både i kroppen, pälsen och tänderna. Oerhört välskött.

Vi gör inget annat än älskar henne, ger henne bra mat och låter henne gå ut som hon vill, så det är nog mer bra gener ?

Men skönt att få ett sånt omdöme:)

Nu vill inte min dator starta upp sig, sen installerade nån uppdatering igår så den håller väl på med nåt. Jag sitter och glor på det lilla hjulet 🙂

Och håller tummarna ✊?

Nu får det vara nog med dramatik här på väldigt väldigt länge tack.

Jag tror jag går och startar upp ungarnas PC…

Hörs snart ?

Kommentarer

  1. Lena M som bor lite utanför Uppsala

    Härligt att det gick bra för Smulan <3 🙂 Och lika härligt att du är en sann djurvän <3

    Jag är precis som du när jag blir orolig över något, särskilt om det gäller barn/barnbarn eller något av husdjuren <3 De är ju faktiskt våra familjemedlemmar. Förstår att familjen är lättad nu 🙂
    Kram /Lena

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting