Allmänt

Om att ropa hej:)

Såklart går det inte alls att skriva idag, bara för att jag skrev det igår. Men, jag har ju lite tid kvar, drygt ett dygn:)

Jag är totalt ofokuserad, sitter och tittar ut, tänker på att jag måste skotta för jag ska iväg med bilen snart. Handla, hämta böcker på biblioteket, hämta barn och kanske träna.

Men snön ser jobbig ut så jag drar mig för det. Det är minusgrader nu, och det har snöat efter att jag skottade sist, då var det plusgrader så eländet har ju frusit nu. Min förra granne hade en enkel lösning på skottning – han backade fram och tillbaka med bilen tills det var platt:D

Nä, jag ska skotta, men ni vet hur det är när man tappar fokus.

I morgon har Jordan tandläkartid. En sån där som jag skjutit upp och skjutit upp och skjutit upp och så blev han sjuk så den fick lik förbaskat flyttas. Jag försöker alltid att avboka i tid om jag måste göra det, för det underlättar för alla, och helst inte alls får det är lika bra att ta det direkt.

Han ska dit halv fem, och det kan passa rätt bra. Lovelia spelar basket, och på fredagar mellan 16-18 så har de stadslagsträning i en skola långt bort från där vi bor. En urkass tid, även om jag vet att det finns sämre;) men jag är oftast upptagen den tiden på just fredagar. Alla nio barnen med respektive försöker ju komma hem och äta tacos då:) Nu måste jag köra i värsta trafikrusningen och det tar löjligt lång tid. Men i morgon kan jag slå två flugor i en smäll. Skjutsa henne, ta med Jordan till tandläkare och sen hinner jag förvisso hem en kortis innan hon ska hämtas, men ändå.

På förmiddagen har jag sedan länge ett inbokat besök av en kompis, det är inte helt lätt att få ihop det när man inte bor i samma stad. Inte ens då förresten 🙂

Jag funderar på om vi ska äta lunch hemma eller på Ikea.

Ja, lite sånt där sitter jag och klurar på i stället för att författa:D

 

Janelle messade igår och frågade om någon av oss ville läsa något, eller sjunga något, på Jacks dop.

Även om jag hade kunnat sjunga så hade jag aldrig klarat av det på ett dop eller liknade för jag blir så galet rörd att rösten bryts och tårarna rinner av musik i kyrkan. Det går bara inte. Jag står med tårar i ögonen på alla skolavslutningar, jag torkade en tår i St Patricks katedralen i New York för att de sjöng så vackert,

och jag kan inte ens höra Nu tändas tusen juleljus på radio utan att börja gråta för det är så magiskt:)

Nu var ingen så sugen på det, alla ogillar att prata inför publik, förutom Lovelia. Hon är elva år och ville läsa något men kunde inte komma på vad. Eftersom vi har haft någon som läst Evangeliet om Jesus och barnen, på alla våra dop, så visade jag henne den och hon gillade den.

Folk kom till ho­nom med barn för att han skul­le röra vid dem. Men lärjung­ar­na vi­sa­de bort dem. När Je­sus såg det blev han förar­gad och sa­de: ”Låt bar­nen kom­ma hit till mig och hind­ra dem in­te: Guds ri­ke tillhör såda­na som de. San­ner­li­gen, den som in­te tar emot Guds ri­ke som ett barn kom­mer ald­rig dit in.” Och han tog dem i fam­nen, la­de händer­na på dem och välsig­na­de dem.

Markus evangeliet va? Jag kan absolut inget om evangelierna, men tror det stod så på Google:)men det lät ju som jag hade koll, eller hur.

Man inser att tiderna förändras för Lovelia hade aldrig hört ordet Förargad:) Kanske för att jag säger att jag blir skitförbannad ..;) men det kanske blir konstigt: Jesus blev skitförbannad…Njä.

I alla fall så ska hon läsa den och jag är mycket imponerad av att hon vågar. Min lilla Loppa.

Jack ska döpas i Gamla Uppsala Kyrka, och det är kul för där är mina föräldrar gifta, (för 50 år sen!), jag och syrran är döpta där och så även Janelle och Patricia. Novalie konfirmerades där i somras, så den är lite ”vår”.

 

Jaha, återkommer nån skrivinspiration då? Nej. Jag får skjuta på det, jag har fått till 1,5 sidor i alla fall, och korrläst det tidigare, så jag ligger bra till ändå.

SÅ hellooo snöskyffeln, här kommer jag! Det är ju också en sorts träning:)

Vi hörs senare!

 

Kommentarer

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting