Now it dont?

Det är verkligen av och på-väder idag.

Mina tre minsta har hittat en kompis, en granne, och de hänger ihop konstant. Trixie vill inte vara med, de spelar gärna fotboll och det är inte hennes grej. Men nu ligger de i en stuga och glor på tv eller nåt. De vill inte hitta på något och eftersom de är nöjda så är det ju bra. Trixie och jag väntar lite:) Till?

.

I morgon flyttar mina föräldrar.

Det är en av de saker som legat som en tung våt filt över axlarna under våren. Jag vet att man inte får bestämma över sina päron men det känns inte bra helt enkelt.

Det har varit oerhört jobbigt. För nån som inte är känslostyrd och har noll problem med förändringar samt saknar nostalgi så är det kanske inga bekymmer. Men om man är allt det så är det tungt. Det är vårt föräldrahem, där vi vuxit upp och det som alltid ALLTID varit trygghet.

Nu löste det sig genom att min syster köper huset?

Hon vet inte det här men eftersom hon är singel och jag är singel så kommer jag flytta in där så småningom;) Vi hänger ändå alltid ihop och jag ser endlessly possibilitys?. Vi kan bli som de där Ullaredstanterna, fast lite mindre gapiga 😉

Så spar vi in på boendekostnader och kan resa tillsammans i stället:)

Samma dag som jag flyttade hemifrån så slog de ut väggen mellan mitt och syrrans rum, så den kanske vi får sätta upp igen förstås ?.

Jag skulle gilla det! Men jag är ju van vid sällskap dygnet runt medan hon är mer för att få vara i fred. Men hon älskar Doris så det ska nog gå att muta på nåt vis:)

Jag skojar. Eller inte ??

Men i alla fall. Mamma och pappa flyttar ut i morgon. Syrran flyttar in i helgen.

Det blev ändå jobbigt för för att få det hela att funka ekonomiskt så var syrrans lägenhet tvungen att säljas. Det är vår mormors, och samma där, det är mycket känslor! En känsla är ilska. Ilska över att behöva skatta bort nästan en halv miljon på lägenheten. Nästan en hel miljon på huset. Jag kan förstå om folk köper och säljer för att göra sig en fet förtjänst, men alltså… lägenheten köpte mormor på femtitalet, typ 60+ år sen. Huset köptes 1976.. vad blir det? 43 år sen va? De är köpta för att bo i. Hela livet.

Det som ska skattas nu överstiger inköpspriset med miljoner.. Kanske skulle man kunna ha en gräns? Har du bott 20+ år på ett och samma ställe så behöver du inte skatta ihjäl dig.

Varför kan man inte en enda gång i sitt liv få hamna på ekonomiskt plus? Jag har inget emot skatt, så länge som det går till att alla ska få ha det bra, men ärligt nu.. det börjar bli sämre inom alla områden.

Så hejdå Fastighetsskatt tycker jag!

En annan känsla är sorg. För det här är slutet på något. Början med förvisso men det vet man ännu inget om. Det är även uppgivenhet. Jag har barn som behöver nånstans att bo, och mormors lägenhet var ett alternativ. Men vi lyckades inte lösa ekonomin till att ha både huset och lägenheten kvar. Det är jävligt mycket konstiga regler som sätter stopp. Och till sist återkommer det, man får inte hamna på ekonomiskt plus. Är man en sketen medelinkomsttagare ska man hålla sig på mattan.

Men det kommer såklart att bli bra! Det har bara varit jobbigt att deala med under våren. Hade allt annat varit i balans hade det kanske varit aningens mindre jobbigt, men nu blev det en sten på bördan som redan var och droppen som fick det hela att rinna över.

Nu ser jag fram emot att få hjälpa syrran fixa så det blir hennes:)

Tapetsera, måla, greja:) Skönt att slippa göra hemma hos mig?

Jag ser inte fram emot att flytta däremot, men det bör gå hyfsat smärtfritt. Vi är ju flera 🙂

Mamma och pappa anlitar flyttfirma. Det är bra. Jag är ju här ute också, för hur det än är så måste ju mitt och ungarnas liv och sommarlov tas om hand 🙂

.

Så, vi åker hem, via en nätt omväg till Mora för att hämta hem Corrinda, på onsdag.

Flyttar och städar hela helgen för att sen på måndag samlas hela familjen för ett superkul dygn. En Staycation i Uppsala. Eller Hemester:)

Mer om det snart!

Nu strålar solen☀️

Tror vi måste ner i sjön:)

Vi hörs snart!!