Okategoriserade

❤️ Pappa ❤️

Okej, det räckte med att skriva rubriken för att tårarna skulle börja trilla.

Det här är det svåraste jag någonsin skrivit. Jag vill att det ska bli ”rätt.”

Men det finns inga ord som är tillräckliga eller som kan beskriva hur det känns, och för den delen är det helt omöjligt att försöka sätta ord på något jag absolut inte kan ta in.

Min pappa finns inte mer.

Han kämpade väl i många år men var så mycket sjukare än vad någon av oss förstod. Allra minst han själv. Hans plan var ändå att bli frisk igen. Bli som vanligt, komma upp ur rullstolen, orka vara vaken, kunna njuta av livet.

Hans organ sviktade. Hjärta, njure, hjärna, kärl. En allvarlig lunginflammation blev droppen, läkaren sa att även en stark frisk person haft svårt att reda ut den, så jäklig var den.

Hjärtat orkade inte och pappa somnade stilla natten mellan tisdag och onsdag, den tredje februari. Han fyllde sjuttiosju år på nyårsdagen.

❤️❤️❤️

Läkarens ord är en enorm tröst, sakligt berättade hon hur sjuk han varit en lång tid, hur svårt han skulle ha haft att komma tillbaka även om han besegrat just detta, och att det aldrig skulle kunnat bli så mycket bättre än det varit, men däremot skulle blivit sämre.

På ett och ett halv år år har det gått från att han och mamma var i Skottland på Military tattoo, promenerade omkring och fick klättra högt upp på en läktare med enbart en käpp som stöd, till att han fått hjälp av två personer att ta korta dagliga promenader i källaren, med många pauser. Till att inte klara sig utan rullstol och rullator.

Två år kantade av oro, sjukhus, akutinsatser och försämring. Men ändå med en ständig förhoppning att de skulle hitta vad det var som felade. För så trodde vi. Att det skulle finnas något som de ännu inte hittat som skulle lösa framför allt vissa saker. De hittade ju saker hela tiden, ett blodvärde på 46(normalt 130-140) B12-vitaminbrist, muskelreumatism osv. Så åtgärdades det och pappa blev så mycket piggare.

Att så många organ sviktade vet jag inte om någon av oss fattat. Kanske lika bra, för då hade kanske hans kämpaglöd slocknat för länge sen.

Läkarens ord där på sjukhuset var tuffa att höra, men gav ändå svar på många funderingar. Att veta att pappa skulle ha fortsatt må dåligt, fått kämpa för allt utan att det blev bättre bara sämre, men att han nu slipper det. Det är en tröst i allt det sorgliga.

För sorgen är tung. Som en stor blöt filt som sveps runt allt. Mellan varven känns det inget alls, för att sekunden senare skölja över med full kraft.

Pappa ville aldrig att hans flickor skulle vara ledsna. Han hade alltid familjen i fokus. Han frågade alltid efter ungarna, efter Jack, och efter Doris.

Det känns bra att alla barnen var med upp till dem på julafton och stod utanför och vinkade och hojtade. Vi träffades alla i somras och grillade och i höstas för en kräftskiva.

Det känns bra att vi trotsade den förbannade Corona och träffades! Vi gjorde det på ett annorlunda sätt, med restriktioner, men vi fick de stunderna ❤️

Barnen tar det hela ”bra”, de har fått en distans till både mormor och morfar eftersom vi inte kunnat träffas som vanligt. Det underlättar, även om det givetvis känns helt för jäkligt. De fattar inte heller, jag känner en stor skräck för den dagen när blixten plötsligt slår ner med insikten. Hos oss alla. Det räcker med de stunderna när det känns som man tappar fotfästet och drunknar. Än så länge har det ”bara” sköljt över, men det är ju för att jag inte kunnat ta in det än. Pappa finns inte mer. Det är bara ord, ofattbara. Känslan är att han kommer snart.

Mamma ❤️ Jag kan inte ens tänka mig hennes sorg, jag vill inte gå in och försöka ens för det skulle göra för ont. Som pappas dotter så hör det ju till att man ska göra sig fri, bli självständig och leva sitt eget liv, i ett eget hem. Men mamma som levt hela livet med pappa, det måste vara som att förlora halva sig själv. Det var ju de två 💙❤️i alla år.

Vi var tajta hela familjen, och det är vi ännu mer nu. Mamma, syrran och jag hörs varje dag, flera gånger om dagen. Vi åker dit direkt om hon behöver oss. Vi pratar och pratar. De har massor av vänner som hör av sig, mamma får stöd av dem och av de andra som bor i huset. Det känns tryggt och bra.

Barnen pratar hela tiden om mormor och morfar.

Sen måste livet gå vidare. Ingenting kan bli annorlunda. Det spelar ingen roll om man ligger inne och gråter eller är ute i pulkabacken och skrattar. Sorgen är där hela tiden, och den är lika stor.

Vi vet att pappa skulle vara ledsen om han såg hur ledsna vi var. Han ville inte göra oss sorgsna. Tvärtom så var han alltid den som skojade till det med något halvkasst skämt. Till och med när han varit riktigt risig så har han skojat.

För mig har han alltid varit en stor förebild. Jag har alltid varit stolt över min pappa❤️ Han har alltid funnits där om jag behövt honom.

Tills nu.

Det här kommer ta tid, och det kommer vara det jobbigaste jag upplevt.

Sov gott pappa ❤️

Så älskad! ❤️ Så saknad.

❤️Pappa❤️

.

.

.

(Om någon tycker det är opassande med samarbetsinlägget tidigare så vill jag bara säga några saker. Det var färdigt och klart innan pappa ens åkte in på sjukhuset. Samarbeten som dessa tar tid, de ska utformas enligt önskemål och skrivas utkast som sen godkänns. Publiceringsdatum är långt fram i tiden.

Jag har åtagit mig ett jobb, då gör jag klart det om det är möjligt. Så är jag uppfostrad. Pappa själv hade blivit väldigt irriterad om jag inte gjort det pga honom. Inlägget var tidsinställt så det krävde ett minimum av tankearbete. Det här är mitt jobb, min inkomst. Det måste skötas. Det kommer fler och det innebär inte att jag sörjt klart eller är iskall eller ignorant, utan det betyder att jag gör det som ska göras. Plikttroget.

Jag tror inte att ni tycker det är speciellt konstigt, ni förstår nog hur det funkar, men det finns alltid någon).

Kommentarer

  1. Pernilla

    Du är en stark kvinna som reder ut det mesta skit i vad alla andra tycker och ta hand om dem och de dig nära sorgen kommer att minska men den försvinner aldrig jag önskar jag hade kunnat lättare för dig men jag finns med i mina tankar kram på er

  2. Cecilia

    Kram
    Jag förlorade min pappa för 6 år sedan och det är fortfarande rätt som det är som jag är tänkt att ringa honom å fråga eller berätta något och jag blir alltid sorgsen å ledsen över att jag inte kan berätta det för honom eller att han inte får vara med och se min son växa eller ffa att lin son inte får göra saker med sin morfar som jag vet att pappa hade sett framemot att få göra. Man lär sig att leva med att han inte finns där men saknade finns alltid där.
    Kram på er

  3. Annelie

    Så ledsen att läsa om din pappas bortgång. Jag har förstått att hela familjen är väldigt nära. Skickar dig och din familj massor av kärlek från Spanien. En strimla av sol kommer din väg. Kram 💜❤❤❤

  4. Lena

    Beklagar er sorg ❤️! Pappa är alltid en pappa som alltid ska finnas där oavsett hur gammal han el jag är! Jag har mist båda mina föräldrar, mamma när jag var 27 (hon var bara 63), pappa när jag var 44 (han var 81). Sorgen är densamma, det är en del av dig själv som försvinner. Men hur det är så fortsätter ju livet, det finns så mycket mer att glädjas åt: familj, barn, barnbarn, vänner. Sorgen blir lättare men saknaden försvinner aldrig. Första året är såklart värst men det blir lättare att minnas de fina stunderna! Ta hand om er, gråt tillsammans och minns tillsammans 💞! Kram

  5. Carina K Sager

    Man blir ju precis lamslagen när det händer…. Helt plötsligt känns det som om man är ensam kvar och ingen att fråga om det är nåt man undrar över💔 Så skönt att ni har varandra i familjen så att ni kan prata och prata för det hjälper faktiskt att prata om den man mist😢Carina Ka

  6. Pi@

    Beklagar sorgen! ❤️
    För bra precis ett år sen var jag där du är nu. Lamslagen av sorg efter pappa och oro/sorg över mamma som blev ensam… Ibland är livet bara skit.

  7. Anne-Marie

    Varmt deltagande i er sorg och saknad efter en kär pappa och morfar.❤️
    Jag hade precis blivit myndig när min pappa dog utan förvarning. På något sätt går livet vidare. Jag tror att man inte klarar av att ta in hela innebörden direkt, man förstår bara så mycket man orkar med för stunden.🙏🏼

  8. Cecilia

    Så fint skrivet om din pappa, Carola. Du har verkligen förmågan att sätta ord på känslor. Jag förlorade min fina svärmor för tre veckor sedan och det var så mycket av det du skrev jag kände igen. Tårarna rann när jag läste. Mitt varma deltagande till dig och familjen.
    Stor kram❤️

  9. Åsa Dahlman

    Beklagar förlusten av din pappa ❤
    Fina ord som beskriver hur fruktansvärt ont det gör att mista en förälder 😥😥
    Kramar till er alla ❤

  10. My

    Vad tråkigt att höra Carola 😢 Ni verkar vara en sån fin, bullrig och omtänksam familj med tighta band. Beklagar verkligen er förlust ❤️ Tack för en bra och rolig blogg!

  11. Skogstokig

    Beklagar sorgen! Så förfärligt sorgligt o ändå så vackert skrivet. Tack att du delar med dig! Och klart att du måste göra ditt jobb! Det är ju faktiskt inte ovanligt att det lättar en stund om man ”måste” fokusera på nått annat. Klart vi förstår! Styrkekramar till er alla!❤️❤️❤️ / en till som följt dig sedan familjen annorlunda men som mycket sällan kommenterar

  12. Lisa

    Beklagar sorgen ❤
    Båda mina föräldrar gick bort inom loppet av 6 månader förra året
    Känner igen det du skriver, sorgen tar tid och är det jobbigaste man upplever & man känner det som ofattbart att dom inte finns mer iaf inte i fysisk form

  13. Birgitta S

    😍😍Förlorade min pappa 2011 o mamma 2019. Förstår din sorg o den tar sin tid. Det går inte över men man vänjer sig på något vis. Kram kram

  14. Maria

    Så sorgligt ❤️. Miste min älskade mamma, navet i vår familj, i mars 2020. Fortfarande saknad men framför allt älskad. Beklagar er förlust 🥺

  15. Jenny

    Grät faktiskt en skvätt på jobbet när jag läste, står själv min pappa väldigt nära och kan inte ens föreställa mig den sorgen. Har följt dig sen familjen annorlunda och har tänkt på många gånger vilken fin relation du har till dina föräldrar och med vilken värme du skriver om dem. Så ledsen för er skull ❤️ Ta hand om varandra och tack för att du skriver så bra ❤️ Kram

  16. C

    Carola, min pappa gick bort i mellandagarna. Jag känner igen vartenda ord du skriver.
    Vilsenhet, vacuum, tomhet. Och livet som fortsätter bredvid oss. Kram 🌹

  17. K

    Beklagar sorgen. Nu ska du tänka på att ta hand om dig den tid som är fram till begravning osv. Det kommer att bli mycket för er alla, speciellt för er mamma och er systrar. När min pappa dog la jag all min energi på att hjälpa mamma och syskon med allt det praktiska så på kvällen efter begravningen blev det iltransport till sjukhuset för min del. När mamma dog så var det på ett annat sätt för där var det liksom”väntat” att det skulle komma, men tiden mellan pappas död och begravning var fruktansvärd.
    Jag vill inte på nåt sätt skrämma dig men nu måste du ta dig tid att tänka på dig själv och DIN sorg, ta inte ut dig, det finns så många du måste finna för.
    Att du lägger ut reklam reagerar inte jag på för jag förstår att det är jobb.
    Var rädd om dig nu.
    Kramar

  18. Lise-Lott

    Tänker på er alla❤️ Miste min pappa i cancer för drygt 11 år sedan, han var endast 65 år. Jag vet vad ni går igenom. Man får trösta sig med att de slipper sjukdomar och smärta, men saknaden och sorgen gör så förbaskat ont i en själv. Kram❤️

  19. Lotta

    Tänker på er alla❤️ Miste min pappa i cancer för drygt 11 år sedan, han var endast 65 år. Jag vet vad ni går igenom. Man får trösta sig med att de slipper sjukdomar och smärta, med saknaden och sorgen gör så förbaskat ont i en själv. Kram❤️

  20. Ellinor Blomqvist

    Jag förlorade min man i april och barnen sin pappa och barnbarnen sin älskade morfar.Jag känner er sorg och vet att ni har en oerhörd jobbig tid framför er.Precis som du skriver,sorgen sköljer över,så är det och så kommer det att vara.Tänker på er,känner med er,kom ihåg allt roligt ni haft/Med kärlek Ellinor

  21. Viktoria

    Beklagar verkligen er förlust. Du har ju genom sin blogg låtit oss förstå att din pappa betytt mycket för dig och din familj.
    Vad fint du har skrivit om vad som hänt. Starkt av dig att orka dela med dig till oss. Ta hand om dig och kom ihåg att det är ok att vara ledsen även om han inte ville att ni skulle vara det.
    Kram ❤️

  22. Marie

    Beklagar sorgen ❤️
    Fasar för den dagen min pappa somnar in men livets gång är ju sådan och inget man kan göra något åt 🙁

  23. Linda

    Verkligen stilig pappa och du liknar honom.
    Beklagar sorgen😢 jag har också mist min pappa och vet vad ni går igenom nu. Vet hur svårt det är att formulera orden, en helt ny mening och fras man aldrig sagt förut att ” pappa finns inte mer” Det är ju inte bara sin egna sorg utan allas runtom som man också känner. Och hur tröstar man någon när ens egna hjärta går sönder av sorg 💔 varm styrke kram och ta hand om varandra och din mamma🙏🏼🌹

  24. Karin

    Jag beklagar ♥️
    Jag vet hur jobbigt förlusten är att mista sin pappa, även fast man är vuxen så är det ändå ens älskade pappa ♥️
    Jag tänker på dig, jag tänker på er och jag skickar med varma och tröstande kramar till er alla.
    Ta hand om varandra ♥️♥️♥️

  25. Kicki

    Ååå Carola
    Beklagar så er sorg ❤
    Ditt inlägg var som att läsa om när min pappa gick bort ❤
    Man går omkring i en overklighet bubbla
    Massa med kramar ❤❤❤
    Tur att ni har så fin kontakt i er familj

  26. Vanessa Johansson

    Åh, beklagar verkligen sorgen. Hoppas ni kan vila o hämta kraft hos varandra. Sorg är individuellt och tar sig uttryck på så många sätt. Oroa dig inte för hur du uppfattas på bloggen- de flesta av oss vet att att det är ditt jobb och att du sörjer även om du lägger upp annat här. Värme till er!

  27. Annika K

    Ååååå Carola 😞❤️
    Beklagar sorgen.
    ❤️❤️❤️
    Så fin din pappa är

    (O folk som tycker tidigare inlägg är opassande kan ta sig i brasan.)

  28. Åsa

    Så ledsen för er stora förlust! Er fina och nära relation har verkligen märkts tydligt genom bloggen jag följt sedan FA 💕

  29. Marie

    Skickar mina allra varmaste kramar till er.
    Du resonerar så fint kring hans bortgång, känns fint att läsa. Ta hand om er ♡

  30. Annelie

    Styrkekramar till dig och din familj ❤️

    Sorgen blir lättare att hantera men det kommer dagar då jag fortfarande blir ledsen och önskar att jag kunde bli liten igen så jag kunde krama dom och tala om för dom hur viktiga dom är i mitt liv.
    Saknar min mamma och pappa varje dag ❤️

  31. Lilian

    Jag beklagar er förlust. Tycker det är så konstigt när folk beklagar sorgen. Den ska man ju ha när man förlorat någon kär familjemedlem. Kram till hela stora familjen.❤

  32. Petra

    ❤️

    Jag beklagar din/ er förlust.

    Så oerhört smärtsamt att läsa. Sorg går i vågor och kommer göra så under lång tid.

    Min far är också väldigt sjuk. Så smärtsamt att han blev det under skitåret 2020. Rädslan att förlora honom är så stor.

  33. Lisa från Skåne

    Beklagar hela familjens stora sorg. Låt det ta tid för det gör det tar tid att sörja. Vissa dagar är bättre än andra men saknaden dröjer kvar för alltid. Ta hand om er.❤️❤️

  34. Sara

    Beklagar! 😔❤️ Låt sorgen ta den tid det tar. Det kommer gå i vågor och skölja över en och nästa minut känns det ”okej”. Min pappa gick bort för 14 år sedan och fortfarande sköljer sorgen över mig! ❤️ Styrkekramar till er alla! ❤️

  35. Mia

    Beklagar verkligen er förlust 🙏
    Det har ingen betydelse hur gammal man är när föräldrarna försvinner från jordelivet, det känns så fruktansvärt tomt när ens mamma eller pappa inte finns kvar längre. Jag saknar min mamma och pappa väldigt mycket, men de finns i mina tankar och drömmar ❤🌹

  36. Kristina Å

    En stor kram till dig och jag förstår dina känslor. Min mamma gick bort för lite mer än ett år sedan, också väldigt sjuk i många år med svagt hjärta bla. Det är fortsatt tufft om vartannat och däremellan fortsätter livet som vanligt. Ta hand om dig och de dina! ❤

  37. Elisabeth

    Beklagar sorgen till dig och hela familjen! Låt er sorg få ta tid och gör det som känns bäst för var och en. Självklart måste samarbeten genomföras även nu, men jag hoppas att det inte tar allt för mycket energi från dig. Ta hand om varandra! Jag beundrar er härliga sammanhållning!

    1. G C Hemdal

      Beklagar sorgen ❤️Puppsen gick bort för snart 30 år sedan och Mumsen för snart 7 år sedan. Det är hemskt ich värst är mina sk släktingar och gode mannen som inte gjorde rätt begravning eller gravsättning bouppteckning mm och att det inte finns någon att vända sig till nästan nu juristen ❤️. Ha det bra med din familj. Kramar 🤗

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting