Jag börjar närma mig slutet av högen av uppgifter jag sparat till slutet:D Om det inte stökar till sig så bör det gå bra. Ta i trä!

I morgon ska jag vaccinera mig:D Det blir spännande att se vilket vaccin man får. Det är värsta snackisen ju …? Syrran blev stoppad på ICA av en dam som pekade på hennes plåster på armen, och frågade vilket vaccin hon fått? Syrran bara: ”Ehh… vet inte…? Pfizer, tror jag?”

Som att det gör nån avgörande skillnad för gemena man vilket vaccin övriga får:D Men folk är lite lustiga.

Jag tycker det vore kul att få Sputnik, och vakna morgonen efter och tala flytande ryska, samt korka upp en flaska vodka till frukost;) Det är väl rimligt? Nä, man får det man får och det blir säkert bra. Hoppas jag, för jag har inte tid att bli dålig.

Vet ni vad det här är?

Ja förutom att det är jag då, men ser ni vad jag speglar mig i?

Jodå, det är gamla pärlan, från 1973, som fått en finpolering av Jimpa:)

Jag tror att den aldrig varit så blank någonsin förut:)

Så, blank och med nytt förtält ska vi rulla ut den på plats på lördag!

Det kommer kännas jobbigt, för det är första gången utan pappa. Fan.

Nu blev det ledset här, jag snabbar mig vidare. Däcket behöver lite luft och det ska fixas  inuti om jag nu hinner det, jag har inte riktigt tid med just något utöver skoluppgifterna. Men snart så:)

När allt är inlämnat och godkänt ska jag göra allt annat som jag ligger efter med, så kanske det blir ordning på torpet igen.

Kanske;)

I går var jag med Jordan till Katarinaskolan, som han börjar på i höst. De brukar ha en större samling för alla nya elever, där de berättar vilken klass de ska gå i, sen går all klassvis till någon sal med sina nya klassföreståndare( många ”klass”).

I år var det en kortare samling utomhus, i slottsbacken.

Jag körde dit, och sen fick alla föräldrar stå på håll och vänta:) Jag hade druckit massa kaffe innan så jag ägnade tiden åt att vara kissnödig, det är inte det roligaste;)

När vi skulle åka så letade han efter en ny tröja, men hittade ingen. Det blev såklart lite stressigt för han slutade ganska tajt inpå. Jag har tvättat massor av deras kläder men inte hunnit vika dem, och … den unge mannen har dragit i väg på alla håll och kanter. Allt är för litet. Så, det blev till att rycka fram nåt ur min garderob:)

Jättebra att den sitter perfekt på honom:) Mindre bra att han också nu är stor nog att sno mina kläder;)

Mötet tog en timme kanske, sen åkte vi hem och via affären. För första gången på evigheter hade jag honom med mig in. Jamie har följt med nån gång nu på slutet, men oftast har jag åkt själv. Skönt på ett sätt, men jag tycker ju om att ha sällskap:D

.

Jag hoppar och kastar mig mellan ämnena i dag:)

Natten till igår kunde jag inte sova. Eller, rättare sagt såhär: Jag drömde, i en instastory. Letade bilder, och funderade ut kul bildtexter, musik och filter:D

Vaknade till, blev irriterad och slumrade igen, kändes som många gånger.

Vad jag skulle göra en instastory om?

Jomen världens viktigaste tydligen, nämligen eurovisionvinnarna Måneskin.

Suck!

Men, det är inte så konstigt som det kanske låter, för mina tjejer här hemma är helt sålda på sångaren, med det väldigt tjusiga namnet Damiano David:)

”Alla är helt kära i honom, mamma, han är skitsnygg!”

Ja, jo, ja. Han har helt klart the look:) I get it.

Hela tjugotvå år… suck vad gammal jag känner mig:D

Men jag fattar, han har något väldigt speciellt. Jag kan känna igen det från förr, lite glamrock över honom. Lite oförutsägbar, lite läskig, lite to much, lite farlig och lite provokativ 🙂

Dessutom så är de ganska bra:) Inte bara stilig alltså, men jag har lyssnat på det de gjort och det är inte det bästa jag hört, men helt ok. Italienska är ett vackert språk även när det inte är Eros Ramazotti som sjunger:) Och! Han delar födelsedag med Elvis och David Bowie:) Det är inte klokt vad man lär sig när man letar bilder till en instastory:D

Så, nu har jag fått dela det med er, både här och på instagram så kanske kan min nattsömn få vara ostörd nu?

.

I går fick jag till det till sist, tror jag, med försättsmall och brytningar och länkningar och fan och hans moster, och skickade in arbetet. Nu hoppas jag på ett godkännande rakt av. Förra året hade jag värsta krånglet, för då var inte dokumentet korrekt från början, så allt hoppade runt i det. Jag behöver en kurs i word helt klart. Nu sa en av mina träningskompisar att man kan skriva i excel, mycket enklare, så kanske får prova det.

.

Idag var det dubbelträning. Först ett cirkelfys med David och sen ett cirkelfys med Annika. Hon hade ett gammal hederligt nu, med nio stationer som man går runt på. De har stängt en covid-avdelning på sjukhuset, (hon är läkare på infektion. Eller syrra? Nej tror läkare) och det firades såhär.

Restriktionerna släpps ju, och det gäller att våga släppa men samtidigt ha kontroll, och inte slacka. Jag hoppas bara innerligt att handtvätt, avstånd och stanna hemma när man är sjuk, kvarstår. Inte en enda gång under pandemin har jag varit sjuk. Inte ens lite. Det har varit väldigt skönt.

.

Nu är jag redigt trött i alla muskler, även huvudet. Jag har läst massor och försökt bringa reda i anteckningar inför den slutgiltiga uppgiften. Jag tänker sova på saken nu, och återuppta det i morgon.

Vi hörs snart igen 🙂

Natti natti 🙂