Idag var det återbesök på sjukhuset. Givetvis hade jag en totalt sömnlös natt, och lyckade slumra till någon timme innan det var dags att kliva upp. Varför är det alltid så?

Jag som normalt gör mig klar på en kvart fick nu lägga på en halvtimme för allt tar ju så lång tid nu för tiden;) Syrran hämtade upp mig, och sen satt hon och jobbade i vad sjukhuset kallar ”Lounge” men jag mer kallar entré 😉

Jag skuttade upp till plastikmottagningen och fick sitta och vänta en stund innan jag kom in på ett rum. En undersköterska klippte upp bandaget runt min gipsskena och sen lyfte hon ut min fot 🙈😬 Jag är sjukt nervös och lika rädd om min fot som om den vore den sköraste Mingvas, jag bad henne hålla den stadigt. Hon tog bort alla bandage och tvättade såren, som såg superfina ut. Jag hoppas ni inte är kräsmagade:) Jag var tvungen att be henne ge mig väskan så jag kunde fota 😂 Det här är det långa snittet på insidan, ni ser det gamla ärret bakom.

Det ser torrt och fint ut, inga tecken på infektion och luktar inte illa eller är så farligt torrt. Än;) Hon smorde in med lotion, och packade in det hela igen. Jag vet inte hur man gör nu för tiden när man suturerar, men det ser inte ut att vara enstaka stygn, utan mer som de som de sydde på pappa. Som sen sprack upp. Vilket jag inte tror det här gör, för det sitter inte på ett sånt ställe. Men nog ser det ut som en lång tråd och typ… öh, mina sykunskaper är ju gamla men typ kaststygn? Med ny tråd på några ställen. Ok, nästa bild.

Det här är på ovansidan. Och ni ser ju inget annat än en ful platt fot, men jag ser:) Mina tår, som normalt varit inkrullade under foten, typ, är raka 🤗

Stortån pekar lite piggt uppåt och det ser nästan ut som att foten har lite liv:) Det är svullet och man kan inte klaga på min hårväxt 😉

Men det kommer bli tjusiga ärr av det här:)

Jag hade en tid på gipssalen lite senare så vi hann fika lite.

Helt ok, varken mer eller mindre. Men wienerbröd är alltid gott:) Syrran drog till blodcentralen för att kolla om hennes blodvärde hoppat upp så hon kan fortsätta lämna blod, och jag blev genast inropad av en tjej. Jag är helt osäker på vad deras titlar är nu för tiden, men gissar på gipstekniker kanske? Hon var superkul och trevligt och jag fick välja. Jag är inte bra på att välja, och när valet står mellan ett vanlig traditionellt gips med plastförstärkning som jag måste göra om allteftersom muskeln krymper 😱 eller en en som man kan ta av, som kallades för walker ortos eller aircast, så var mitt instinktiva val gips. Något som sitter där det sitter. Men jag frågade henne vad hon skulle valt, och följde hennes råd. Jag fattar ju att det här är bättre.

Men nu är mina nya brallor, som jag har på mig på bilden, även de för snäva;) Jag kunde ha leggings/tajts under skalet däremot 😂 så jag får väl beställa sådana då, för det har jag inte heller.

Ok, det här måste jag ta av och lufta benet varje dag, gärna några timmar. Och jag ska gå på det. Två läskiga saker på en gång. Jag tycker det är så obehagligt att ha benet löst, vad som helst kan ju hända. Jag kan inte gå på det, för stygnen skrapar och kläms, så jag får försöka så gott det går tills nästa vecka när de ska bort. Men det är inte lätt, och det tar ungefär tusen gånger längre tid att mig någonstans. Känner mig som en riktigt gammal tant, men fick i alla fall killen på skurmaskinens fulla uppmärksamhet:) Han körde fram och sa att han blött ner golvet väldeliga, och sen skyndade han sig att köra en vända för att torka🤗

När jag skulle ta av det här hemma så fick Corrinda komma och hjälpa mig, och sen satt jag med benet på en kudde och skrek åt alla som kom in i rummet att vara försiktiga:) ”Akta min fot”

Jag satt på totalt helspänn i en timme eller så;) innan jag tvingade Corrinda att hjälpa mig på med det igen, bara för att inte våga lita på att hon gjorde det korrekt 🤦‍♀️ Ibland visar sig ett enormt kontrollbehov helt klart. Ofta kan jag släppa taget och delegera eller överlåta på andra men inte sånt här. Samma med de förbannade fragminsprutorna:) Bara två kvar nu!!

Men det är inte klokt att man ska ta av gipset så här, jag ryser fan. Det är varmt och tätt och risk för hudproblem som blåsor och värmeutslag så jag fattar ju att det är klokt, men det känns läskigt. Jag ska ovillkorligen ha det på när jag går, men fick ha det av när jag sov, men tjejen sa att hon hade föredragit att ha det på. Tur det för exakt så känner jag. Jaja, man kanske lär sig med tiden, det är några veckor kvar. Eftersom det är varmt, massor av polstrande omslag, så är jag glad att det inte är så varmt ute:)

Nu ska jag läsa lite och sen sova. Förhoppningsvis kan jag sova i natt, för jag har inte slumrat det minsta lilla idag:)

Nå, vad tycker ni? Är mina sår fina eller fula:)

Natti natti:)