Igår lade Corrinda den sista biten av tusen i Game of Thrones-pusslet

Av dessa tusen bitar så har jag nog max fått till hundra stycken, och då har jag tagit i:) Corrinda ska ha all ära. En vecka tog det, och många timmar.

Ni är några som frågat hur det går att ha pussel och katter, och det är alltid lite läskigt. Vill det sig illa så sitter de på det och gör sen en rivstart i väg med påföljd att alla bitar flyger. Det vill man inte. Vi har lagt kartongerna, och de brickor vi haft för att sortera bitar på över pusslet, och det funkade. Men, ingen ska ju tro att katterna helt lät bli pusslet 😂

Sellman var värst, och försökte lägga sig på det även om det bara var en liten bit han kom åt😂 Han är så … ja han är så:)

Igår så fick jag hjälp av Jimpa att riva loss det gamla staketet på baksidan, grannen ska sätta upp ett nytt. Staketet är nog original från husens födelse, som är någon gång på 60-talet, och eftersom de alltid haft hundar och förra ägaren på mitt hus försökte hejda rådjuren, och jag sedermera försökt hålla Doris inne, så är det påbyggt med diverse.

Pinnarna står snyggt och bra, men det gamla Gunneboliknande stängslet har gett upp på flera ställen. Äppelträdet som rök förra året har skott så det visar sig väl om det tar sig. Om inte så blir det en bra grund för ett fågelhus eller nåt:)

Min baksida är ju ett ställe där vi aldrig är, dels för att grannens granar skymt allt ljus, men nu är de borta:) Kanske kommer vi vara här ibland. Mest troligt inte, för vi har allt vi behöver på framsidan:)

Staketet är nu borta och det nya blir en annan sort, heter kastanjestaket och är liksom träpinnar på rad. Blir säkert snyggt, jag bryr mig inte så värst. Bara inte Doris rymmer så är jag nöjd:) Jag är inte supernoga med hur saker ser ut, det vet ju alla redan. Bara det är funktionellt så kan jag tulla på utseendet. Speciellt om jag knappt kommer se det:) Grannen får välja helt fritt, de ser det hela tiden.

Nästa projekt i trädgården är flera, det ska krattas och blåsas löv och grus, men även byggas två grindar för att hålla Doris på framsidan. Finns ingen anledning att hon står och skäller här bakom. Det ska städas i poolrummet och beskäras lite buskar. Kanske inte är tid för sånt men det skiter jag i. Jag gör som jag vill och det brukar växa som fasen ändå.

Idag har jag skrivit. En essä. Eller några sidor på en essä. Det går sakta med säkert framåt. Jag avbröt för att dra till gymmet med Patricia framåt fyra-tiden. Vi körde ett grymish arm/rygg-pass och avslutade med tre vändor i monkeybaren, alltså armgång. Jag har legat av mig där och måste jobba mig tillbaka. Värmde upp med något så otippat som löpintervaller. Jag vet, jag gillar inte att springa🤷‍♀️ Men jag måste försöka, för jag vill kunna springa i alla fall nån kilometer. Just nu är det också för att försöka få upp flåset. Det är ju som bekant borta. Eller kanske är det inte borta borta, men så fort som pulsen går upp så tar det stopp. Och sen tar det tid innan det känns som man är syresatt igen. Flåsa flåsa flåsa. Att köra tungt som vi gjorde idag går bra, bara man håller pulsen stadigt så känns det i sin ordning.

Jag hörde nu om en ledare som hade covid i januari förra året, som först NU började känna att flåset var ok. Han hade inte klarat att leda sina pass ensam förrän nu…. Över ett år senare, snark. Men så hoppas jag inte att det blir för mig. Jag tänker att jag försöker trycka på, men tillåter mig att vila. Mest troligt så kommer jag tjata vidare:D

Nu ska jag snart se Robinson, och sen är det lite mer skriva. I morgon ska jag hämta Patricia klockan halv tio för att skjutsa henne till tandläkaren. Hon ska operera bort en tand, och får smärtstillande och lugnande så hon inte ens får cykla. Kanske vill hon ha en hand att hålla i också 🙂

Sen har jag tid hos naprapaten också, vilket jag är skapligt nervös för😂ogillar så fruktansvärt sånt där. Men det kanske bli bra i slutänden, vore ju trevligt att slippa ha ont:)

Ha det bra så hörs vi snart !