Jag orkar verkligen inte med de av er som skriver om att det ju är självklart att en halvsyster ska ärva lika mycket som oss. Jag orkar heller inte förklara tusen gånger om att det inte handlar om hennes laglott, utan om arvslotten, efterarvet som juristerna envisas med att säga. Jag orkar heller inte med att bli ifrågasatt för att jag inte är en sniken människa, eller för att jag tycker att alla barn ska vänta tills båda i ett par gått bort, för att jag anser att det i första hand är maken+makans pengar. Se er omkring! Hur många hemlösa pensionärer finns det inte pga att deras äkta hälft gått bort och de inte har råd, pga arv bland annat? Det är väl för fasen inte okey? Att sko sig på andras bekostnad? JAG tycker inte det.

Det som det handlar om är att pappas och mammas gemensamma vilja blivit kränkt av en jurist som inte brydde sig om att lyssna, och verkligen se till så att de förstod varandra, och i och med det så kommer nu det som pappa alltid aktivt jobbat för att det inte skulle ske, ske. Det må låta illa, men skit i det. Det är inte vad det handlar om, ni vet inget om hur och varför det blev som det blev från första början. Det gör inte jag heller. Men en sak som är väldigt tydlig är att hennes mamma inte ville att pappa skulle finnas i hennes liv. Och i början av sextiotalet hade en pappa inga rättigheter. Barnet var mammans ansvar. Att då min pappa både fasas och fasar ut från hennes liv är inte det minsta konstigt. Ni får tycka det om ni vill, men sluta argumentera mot mig.

Juristen gjorde fel. Det var aldrig meningen att halvsyster skulle ha mer än sin laglott. Suck it up. Det spelar ingen roll vad ni tycker om det, och jag vill inte höra det. JAG VILL INTE HÖRA DET.

I det här är det enda jag behöver stöd. Förståelse. Pepp. Det som de flesta av er ger mig, tusen tack för det ❤️

Att jag är upprörd och ledsen handlar såklart inte om att vi två systrar ska behöva dela med oss! Det fattar väl ändå vem som helst som känner mig via den här bloggen?! Det handlar om mamma. Det handlar om pappas sista vilja som nu solkas ner, det handlar om att det han inte ville nu blir, det handlar om att det som han ville – skydda mamma, och i förlängningen oss från exakt det här inte blir. Hans sista vilja trampas på. Vem fan tycker att det är okey?

DET är vad det handlar om och ni som inte fattar det, kan ni snälla sätta er på era händer och inte skriva något mer till mig? Ni får tycka som ni vill, men ni behöver inte tala om det för mig.

Till er underbara som bara är stöttande, de allra flesta alltså, jag uppskattar verkligen ert stöd. Det är för mig mitt viktigaste redskap att få skriva. Att få vända och vrida och få olika perspektiv på det. För övrigt, de av er som har en annan åsikt men ändå framför den fint – ta inte åt er, för det är inte er jag menar ❤️ Ni är ofta en stor del i att perspektiven faktiskt blir just det, perspektiv.

Så, med det sagt tänker jag gå och sova. För som det är just nu blir det inte så mycket sömn. Tankarna envisas med att virvla runt i 380 knyck, och det är ju aldrig så förbannat oproduktivt som på natten, vem löser världsproblemen då liksom;) Det enda som blir av det är trötthet.

I morgon är det fredag och helgen börjar. Jag och syrran kommer ta en tripp nedåt …. Öh, Småland tror jag, Vetlanda? Jo jag tror det var så, herregud alla dessa län och städer jag inte har nån större koll på;) Men det är dags att hämta hem annexet. Eftersom vi hade så kul på vår förra roadtrip så förutser jag att vi har det denna gång med. Vi tänker dessutom vara wild and crazy och inte boka övernattning:D Kanske är vi pigga och orkar köra direkt hem igen, eller så letar vi reda på nåt, eller så får vi väl sova i bilen. Det har jag aldrig gjort så det kan bli kul:)

Det enda ”kravet” är en riktigt god fika och minst en loppis. Men sen kommer vi väl att stanna på Biltema och käka räkmacka och kladdkaka:D Jag känner oss. Tar med baddräkten också ifall man får feeling.

För övrigt:) det finns en app som heter Whats-app. Om någon skickar mig bilder där så åker de raka vägen in i min kamerarulle. Jag tror jag sagt det förr. Men alltså, ibland har jag missat att jag fått meddelanden där, och då kan jag sitta länge och fundera på var i hela friden bilden kommer ifrån…. Som den här:

Kunde omöjligen fatta. Försökte få det till att det var en bild från Uppsala som jag tagit men när då?? Jäkligt snygg moppe i alla fall! Men när tog jag den? Kunde inte komma på att jag ens varit inne i stan sista dagarna. Tills jag flera timmar senare insåg att det var från fotbollskompisen som är i Thailand:D Han hade också skickat bilder på andra saker, men de accepterade jag bara som fullt normala. Varför jag nu tycker det är normalt att ha bilder på thaimenyer fast jag aldrig någonsin äter på sådana restauranger? Jag är inte förtjust alls i thaimat och argumenterar alltid emot om nån vill käka sånt, jag föredrar typ nästan all annan mat. Nu har jag inte ätit mig igenom hela det Thailändska köket men det jag smakat räcker. Och jodå, viss mat är svingod! Men det är mycket som påverkar mig där, de som vet, de vet.🙈

Ok, hur hamnade jag i Thailand, när jag var på väg till Vetlanda? Typiskt, men jag skulle lägga in en bild och så hittade jag hans:D

I alla fall, jag ska ta min värkande kropp och lägga den mellan de svala lakanen i sängen, och kanske läsa lite:)

Godnatt på er, och tänk lite innan ni kommenterar, jag orkar inte bli mer ledsen och arg. Tack ❤️