Inte kul! Alls. I går mumlade jag ju om att det kanske var så att det var min nervskada som spökade, och det kan jag nu med säkerhet säga att det är. Föreställ er en molande envis tandvärk, fast från höften ner via baksida knä och sen längs vaden ner i foten. Molande molande molande. Japp, så är det. Svårt att sova när det värker. Jag tror jag behöver lite TENS i kväll, men främst så behöver jag träna. SÅ, det får nog bli dubbla pass. Och sen TENS.

Nåväl. Det är som det är, det är inte första gången och knappast sista heller. 🤷‍♀️ Bara gilla läget och vänta ut det, förr eller senare går det över. Jag har sökt läkare, en neurolog som tyckte det var rätt fascinerande med min skada, men upplyste mig om att mot nervsmärta finns inget bra smärtstillande. Om man inte äter kontinuerliga doser. Han skrev ut Tegretol, som främst används mot epilepsi, och som alla läkare därefter försynt frågar om;) Jag åt exakt noll tabletter, som vanligt. Grejen var ju att det inte går att lindra den akut, och då kan det vara. Jag får ont i bland, men att äta rätt starka mediciner dagligen för att undvika de här ändå rätt kortvariga smärtskoven känns väldigt onödigt. När TENS-apparaten lindrar hyfsat och vanliga värktabletter funkar ibland. Han menade på att jag skulle bygga upp en koncentration i blodet av Tegretol som väl är muskelavslappnande kanske, och på så vis undvika de onda perioderna, kanske behövde jag laborera med hur många tabletter per dag, för det är ju individuellt och blablabla. Nej tack. Jag vill helst inte äta medicin alls, och så länge jag kan undvika dagliga intag så gör jag det. Varför jag ens löste ut medicinen är en gåta, för jag visste ju redan då att jag inte tänkte äta dem:) Men det är typiskt mig. Jag fick ju utskrivet en jäkla massa värktabletter efter operationen, och piller för magen eftersom det morfinbaserade preparaten gärna ger förstoppning. Och jag käkade tre morfintabletter, sen drömde jag att jag flög och var inte helt säker på att jag inte gjort det när jag vaknade för det var så verkligt och sen var det slutätet;)

Kvar i gömmorna finns pillren, tills jag lämnar in dem till apoteket. Värt;) Jag borde vetat bättre, jag är skapligt smärttålig, av förklarliga anledningar. Som att jag alltid har ont, och som att jag opererat fem gånger, och vet att jag klarar av den. Men jag vet också att läkningen hämmas av att man har ont, så det är dumt att lida. Funkar panodil och ipren så kan man hoppa morfinet:)

Summan av denna långa klagolåt är att jag inte kunde sova i natt heller. Så två sömnlösa nätter på rad, och livet känns lite luddigt. Jag har inte tid med massa powernappar så det får bli kaffe:D

Jag skulle vilja ha lite hjälp från er!

I helgen ska vi ha kalas, för alla höstbarnen och även Simon som fyller år nästa vecka. Jag har förut sett massor av tips på olika superenkla bakverk med smördeg. Men nu, allt sånt är helt bortblåst från mitt minne och jag kommer inte ens på ett namn :;) Ja wienerbröd då, men det vill jag inte göra. Utan nåt enkelt som är supergott:)

Har ni något på lager så dela med er:) Jag kan googla också men ni brukar ha de bästa grejorna:)

Nu ska jag ta och röra på mig så jag inte somnar här framför skärmen! Sen ska jag läsa och kommentera texter så behöver lite hjärna 🙂

Vi hörs snart!