Ok, jag har precis slutat darra:) Typ.

Min bil, min älskade lilla pärla, har en varningslampa som blinkat lite, i någon dag, och idag på väg till träningen så började den lysa. Eftersom jag har världens bästa kompis, aka Jimpa, som jag dessutom träffade på träningen, så frågade jag honom. Det är nån speciallampa för Dacia, och den lyste i våras när Corrinda skulle hämta sin resekompis på Arlanda inför deras Costa Rica tur. Då fixade Jimpa vad det nu var, så han visste ju vad det var idag med. Jag har såklart glömt det redan😬 Nåt med sot nånstans. Han skulle fixa det på lördag. Han har ju massor av kontakter inom allt, och kan dessutom det mesta. Bilar exempelvis bygger han själv:)

Han kom och hällde i något i tanken som skulle vara bra för bilen:) och sen skulle jag tanka. Jag åkte och tränade först, och på vägen hem tankade jag. Sen åkte jag vidare de tjugo meterna till ICA för att handla till Corrinda. Kom ut igen och startade bilen. Min bil startar alltid som en klocka, bara spinner igång. Nu lät den trött, som en gammal häck med taskiga tändstift..? Jaha, men ok… tur den ska få fix på lördag. Jag körde ut från parkeringen och sen direkt höger kommer man till en rondell, som jag var tvungen att stanna för trafik i. Inser att gasen inte tar….! Whaaaat?? Vafan? Bilen tvärdog. Jag försökte starta, och den visade att precis alla lampor i den funkade, men inte motorn. Okey….? Vad fan gör jag nu? Pulsen uppe på trehundra, och stod i vägen, men klockan var runt 20.00 så det var iaf inte så mkt trafik. Började rulla bakåt och bromsen var stenhård, jag fick verkligen trampa hårt för att få den att ta. Men helvete! Men ok, bättre att rulla bak lite till så jag inte stod så mkt i vägen, så jag lät den långsamt rulla, och bromsade sen in precis innan utfarten, på ett övergångsställe, men nöden har ingen lag. Varningsblinkersen var på sen direkt:D

Jaha. Och vad fan gör jag nu? Paniiiik. Första tanken var att ringa pappa. Ok, det går inte. Andra tanken var Jimpa:D Jag ringer aldrig honom, utan messar alltid, så jag visste att han skulle fatta att nåt var fel. Han svarade inte. Ringde syrran som jag precis släppt av.

”Du måste komma och hjälpa mig rulla bort bilen, den är död!”

Ok, jag kommer sa hon och lade på och då ringde Jimpa.

”Vafan är det nu då? Du ringer???? ”

Jag hasplade ur mig att bilen var död, och han sa att han kommer direkt. Var är du? Ja🤷‍♀️han är verkligen världens bästa. Jag vet det:)

Samtidigt så stannade en mötande kille, vevade ner rutan och frågade om jag behövde hjälp.

”Eh ja? Jag tror jag behöver hjälp att flytta på den…? Typ?”

”Ok”, sa han, ”Jag parkerar och kommer!”

Ytterligare en kille snirklade förbi, stannade och frågade om jag behövde hjälp? ”Jag måste flytta på den, men han där skulle hjälpa mig.”

”Ok, men du, jag hjälper till jag med, jag tar ett varv i rondellen och kommer tillbaka.”

Tack 🤗

Jag har tacksamt nog råkat illa ut med bilen väldigt få gånger, men kan säga att ingen någonsin stannat och erbjudit sin hjälp, och nu två. Jag bor i ett bra område helt klart:D Och kanske för att jag stod i vägen också då;) Båda killarna och den enas son var snabbt framme igen, och jag stod där som en annan blondin och var helt chockad och visste inte riktigt vad jag skulle göra😂 ”Ska jag sätta mig och styra, eller hur fan funkar sånt här?”

Ja, det skulle jag och medan de knuffade så backade jag, trögt som fasen utan servo men jag gled iaf in snyggt och prydligt på en ruta. Inga snedparkeringar… tack och lov. De frågade om jag var okey och om jag hade hjälp och jag sa att min bilkompis var på väg. Tackade tusen gånger, hade kunnat kyssa deras fötter kändes det som:)

De åkte iväg och jag ringde syrran och sa att hon inte behövde komma, jag hade fått hjälp att rulla in bilen och Jimpa var på väg, men hon sa att hon kommer och sällskapar ändå. Tacksamt nog:) Jag tror att det tog tio minuter innan han rullade in, och då bor han en bit ifrån, men motorväg. Han hade snackat med sin kompis på vägen och de gissade på bensinpumpen. Först så knackade han under bilen, på tanken kanske, men inget hände. Kollade säkringar och grejer. Han kan sånt här så det kändes jäkligt tryggt och bra.

Det blev till att bogsera hem den, och på lördag kommer hans kompis Bärgarn och hämtar min pärla och kör den till Jimpas andra kompis Bilmekanikern:) Sen löser han det. Förutsatt att det går att lösa då. Jag ser ju bara att jag kommer få beskedet: Inget att göra, allt har skurit, bara att skrota, och fasar ju för det. Jag älskar min bil! Jag hoppas innerligt att det är nåt som är enkelt och billigt att laga.

Jag har ju bytt bensinpumpen en gång, så för mig låter ju det konstigt, men jag kan inte ett skit om bilar heller 🤷‍♀️

En tjej på cykel stannade till och frågade om vi behövde hjälp. Jag fick alltså tre hjälperbjudanden på kort tid, och det var inte mycket folk som rörde sig. Tack alla❤️

Jaha, bogsera alltså. Eller bogseras. Jag var ju fortfarande skakig och uppe i varv, och frågade om syrran kunde köra Jimpas buss. ”Ja, du är ju traumatiserad ju”, sa hon:) Och så kändes det. Så fånigt egentligen ju!

Jag borde ju varit så kvicktänkt att jag klev ur och stoppade nån som fick hjälpa mig knuffa undan bilen, istf att ringa, men tänkte inte ens så långt. Jag är normalt rätt högfungerande i kris, men när det gäller bilar som jag kan inget om, så blir jag tydligen blond. Intressant ändå. Chock kan drabba även mig alltså;)

Jimpa körde min bil, syrran hans och jag satt bredvid och klappade hans hund, det var bra arbetsfördelning. Sen rullades den in hemma på min uppfart i väntan på lördag. Och nu står han där, min älskling.

Nu får ni alla väldigt gärna hålla alla tumma och tår att det går att fixa och att det inte kostar skjortan.🙏

Ja, det var onödigt mycket spänning på kvällskvisten. Alla barnen har frågat, och givetvis inte samtidigt plus att mamma har ringt så jag har återberättat det här ett antal gånger nu, plus för syrran och Jimpa då:D

Jag sitter inte i sjön, jag har tillgång till pappas bil ett tag till innan den säljs, och Jimpa erbjöd mig sin buss också. I morgon åker jag med syrran till träning och kan antingen åka och handla med henne, eller så får jag låna hennes bil, om Hondan är på Corrindas jobb. Det löser sig. Jag vet det, på nåt sätt löser det sig, men det är oavsett en jobbig känsla i kroppen nu.

Den ska jag ta hand om genom att skriva lite action, mord på Ica Maxi-parkeringen minsann, så trovärdigt att jag tror på det själv😂

Hörrni, ha en fin natt och en god morgon 😘

Yes…. Ett litet glas vin, datorn, paddan och så mobilen. Det är så här jag jobbar;)