Jag har alltså ätit upp allt godis, och nu kan mitt nya liv börja:) Jag har noll karaktär mellan varven och det stör mig. Jag väljer fullt medvetet så det är inget som bara råkar hända, men det är oavsett onödigt. Jag måste ta och skärpa till mig.

Jag har i alla fall börjat veckan med ett HIT-pass, och det var förnedringsträningen;) Ni vet, den där det är konstiga rörelser och svåra saker som man borde vara gjord av gummi för att klara av. Det är jag inte, och garvar rått åt mig själv mellan varven:) I morgon kommer träningsvärken sitta på annorlunda ställen, de där man inte ens visste att man har muskler på.

Ja, idag hade Jamie match där på morgonen, och det var rätt tid och plats. Skönt annars hade det inte blivit bra. Jag har annars ägnat större delen av dagen åt att läsa ut min bok. Lika bra liksom så man kan ladda ner nästa. Eftersom solen sken och det såg väldig trevligt ut utomhus när solen klev över träden framåt eftermiddagen, så gick jag ut. Jag hade tänkt klippa Doris men hon var ute på promenad med några av tjejerna så det gick ju inte. Hon själv är nog väldigt glad för det;) hon avskyr att bli klippt. Men är nöjd efteråt.

I stället roade jag mig med att plocka bajs. Det är precis lika sunkigt som det låter, men eftersom hunden springer lös på tomten så får man välja. Antingen aldrig släppa ut henne eller plocka upp. Hon blir dock förvirrad när det är snö, och ställen där hon normalt aldrig skulle använda blir nu en toalett. Som terrassen. Nu har jag plockat upp och skurat av, ordning och reda. Blir det ingen mer snö är det skönt.

Katterna sen då. Förutom att de tror att man kan använda hela poolrummet som kattlåda….suck! Så har de också en egen jurtjyrkogård där inne. Jag råkade böja mig för att kolla under det långa bordet vi har där och möttes av fjädrar, fjädrar, fjädrar. Shitloads av dem! Överallt. Och en stor död fågel, en svart, kanske en koltrast eller kaja, jag kollade inte så noga innan jag stoppade ner den i soppåsen 🙈 Fjädrar från den och ett antal andra fåglar, jag såg koltrast, gråsparv, talgoxe och rugguggla bland fjädrarna. Nä, skoja bara, ingen rugguggla;)

Jaja, det är inte riktigt dags än för att sitta där ute så jag har tid på mig. Skaffa husdjur sa dom, det blir kul sa dom. Not;) Men de är ändå mina älsklingar 😍

De ger så mycket mer än de någonsin tar. Men de här är ruggigt egna på sina sätt. Vägrar gå i kattlådan om nån, kanske de själva, varit där. Spelar ingen roll om det var de själva som var där för en minut sen, är lådan kontaminerad så kör de golvet. Kreativt på sitt vis;) De pratar också, hur mycket som helst. Jamar och piper och har sig. Våra tidigare katter var nästan alltid tysta, och gick ut i skogen för att uträtta sina behov, de här kommer IN om de är ute, och bajsar sen på golvet i stället för att gå ut. Vi bor granne med skogen🤷‍♀️

Nästa gång jag jobbar utomhus ska jag kratta bort lite av det lövtäcke som ligger i rabatten vid vindruvorna. Inte allt för det är fin näring men det är lite för kompakt. En del kan jag säkert mylla ner, men resten ryker. Jag är fortfarande helt överväldigad över att vinet blev så gott. Frågan är vad som händer med det ju längre man lagrar det? Det är ju inte som att vi kommer kunna hinka i oss det den närmaste framtiden. Dessutom är rosé som godast utomhus i sommarvärme.

Sen ska jag sopa av terrassen och ställa ut möblerna. Man vill ju inte missa pollendammet som kommer ligga tjockt om några veckor:D Gräsmattan är full av snö, så den kommer ta lite tid på sig att torka upp. Granar som skuggar gör att det inte kommer så mycket sol på den så här års så snön kan ligga ett tag.

Jag har planer på att odla lite också, fast jag inte tycker det är speciellt kul:) Men vafan. Utrymmet finns och det är ju alltid nån hemma som kan ansvara för vattningen. Potatis, tomat, morot, och kanske jordgubbar? Spenat, sallat, dill och sånt också. Vi får se. Det blir ingen jäkla förkultiveringen eller så i alla fall 🙈 Mest troligt glömmer jag bort det.

Lovelias fot då? Hur mår den? Jodå, den är blå och grön och lila och ser lite deformerad ut, men annars är det helt ok. Hon har promenerat och det går bra även långa sträckor. Givetvis blir det lite ömt och stelt, och morgnarna gör det ont innan den är uppmjukad. Eftersom det är superviktigt att rehaba sträckningar för att slippa dem framöver så försöker hon göra det. Hon står på ett ben och gör tåhävningar bland annat. Jag har aldrig stukat en fot, eller hand för den delen🙈 Det måste ju vara delvis genetiskt, hur man är byggd helt enkelt? Jag ville ju stuka mig som ung för att få gå på kryckor, det var liksom det ballaste man kunde göra i skolan:D Eller ha handen i bandage och sån där mitella. Men icke, Mina leder, ledband och ligament är lagom tajta och håller det som ska på plats. Idag är jag såklart väldigt glad över det. Jag kan pusha mina fötter hur mycket som helst utan att de kraschar. Å andra sidan har jag andra problem med dem, så det jämnar väl ut sig. 🤷‍♀️

Jag har ju en blå nagel på vänster stortå. Jag minns inte om jag haft det förr, så nu undrar jag vad som kommer hända? Kommer den ramla av en vacker dag, utan smärta? Med smärta? Växer det upp en ny nagel där bakom den blå lite i smyg? Eller kommer det vara bara hud… 😬 Fy fan, jag har sjukt svårt för fötter! Tånaglar är en bidragande orsak.

SÅ äckligt! Fötter är det gulligaste som finns på spädbarn, och upp till de börjar gå, sen går det bara utför.

Jag fick så fina tulpaner av Helen och Mio när de var här i torsdags. Eftersom tulpaner har en tendens att växa en centimeter i kvarten så kapade jag dem ganska kort och gav dem bara en halv centimeter vatten. Mamma blev alldeles förskräckt och skulle fylla på, men jag röt att hon absolut inte fick 😂 Och än så länge är de superfina. Det är en riktig vårblomma för mig:)

Till påsk skulle jag ta fram riktiga skålar att servera ur, normalt använder vi plastskål till det mesta, men ibland får man ju anstränga sig. När jag tog ner de tre likadana glasskålarna, fast i olika storlekar så noterade jag det här:

Den är graverad i botten med vår landskapsblomma! Kanske att jag har ett svagt minne av att jag köpt den på loppis, just för att den var lika som den jag fått från exets släkt i Småland, och möjligen just för att den var graverad? Minns inte, men det känns som något jag skulle göra.

Jag tycker att det är rätt mycket slöseri på tid och hantverk att sätta en så fin gravering i botten av en skål där den aldrig syns, men det är ju jag det.

Det är en fin skål som kommer från KostaBoda sa de på instagram 🙂 Jag trodde den hette typ Midsommardans, men någon sa Sverigeskål vilket ju kan förklara just landskapsblomman.

Exmaken släkt jobbade på glasbruk, men osäker på om det var Kosta Boda, jag vill minnas nåt som hette något med Erik. Eriskboda, Eriksmåla, eller nåt sånt. 🤷‍♀️

De här ska jag nu gå och diska och sen ställa tillbaka i skåpet där de bor större delen av året:)

Hörrni, hoppas er påsk varit fin, att ni fått lite ledigt, gärna lite sol på näsan och njutit.

Vi hörs snart:)